Infektion

Question 1

Vad är skillnaden på grampositiva och gramnegativa bakterier?

Answer 1

Grampositiva: blå infärgning, membra, tjockcellvägg, periplasma.
Gramnegativa: röd infärgning, dubbla cellmembran med cellvägg emellan.

Question 2

Traditionell mikrobiologi?

Answer 2

Mikroskopering, odling på plattor med socker eller blod tex.

Question 3

Molekylärbiologi?

Answer 3

PCR, påvisar nukleinsyror (DNA, RNA), dock oklart om det rör sig om aktiva (levande) eller avdödade

Question 4

Serologi?

Answer 4

Antikroppar. främst virus. ELISA-teknik (ex HIV, hepatit) eller immunokromatografi (snabbtest)

Question 5

Vanligaste patogener vid blododling?

Answer 5

E. Coli/gramnegativa
S. Aureus
Enterococker
Streptococker

Question 6

Vanliga bifynd vid blododling?

Answer 6

Enstaka flaska. KNS. Corynebakterier, Bacillus spp, Ev alfastreptokocker (dock är enterokocker ALDRIG kontaminanter). De vanligaste patogenerna larmar inom 48 timmar, efter det osannolikt med positiv odling.

Question 7

Bakteremi?

Answer 7

Innebär bakterier i blod, ej samma som sepsis. Minska risker för kontaminanter för att säkerställa. Artbestämning efter de växt på platta inom 1-2 timmar.

Question 8

Blododling kollar på vadå?

Answer 8

1. inkub. 2. Gramfärgning, mikroskopering. 3. Glukosomsättning hos bakterier. 4. Art- och resistensbestämning.

Question 9

Gramnegativa stavar

Answer 9

E. Coli.
Klebsiella
Pseudomonas

Question 10

Gramnegativa kocker

Answer 10

Neisseria (gonokocker, meningokocker).
Moraxella.

Question 11

Grampositiva stavar

Answer 11

Bacillus.
Listeria.
Difteroida stavar.

Question 12

Grampositiva kocker

Answer 12

Stafylokocker, aureus, KNS.
Enterokocker/streptokocker/pneumokocker.

Question 13

En patient ligger inlagd på din vårdavdelning pga erysipelas i vä underben, behandlas med bensylpenicillin. Nu fortsatt feber. Vilka sorts bakterier kan bidra till den kliniska bilden? och vilka odlingar bör tas? vidare behandling?

Answer 13

Lyft på täcket, kolla på benet, ser vi ngt sår? Odla för gula stavar, typ aureus, hjälper då inte med bensyl-pc utan behöver kloxacillin.

Question 14

Ytliga infektioner - vanliga fynd?

Answer 14

Grupp-A-streptokocker och S.Aureus.

Question 15

Bett-/rivsår?

Answer 15

Pasteurella

Question 16

Vanliga bifynd vid ytliga infektioner?

Answer 16

Koliformer, enterokocker, KNS (blandflora)

Question 17

Nekrotiserande fasciit?

Answer 17

GAS, clostridium perfringes.

Question 18

Abscesser?

Answer 18

Blandflora (tarm, strep, anaerober)

Question 19

Osteit, osteomyelit, diskit?

Answer 19

S. Aureus. barn: kingella.

Question 20

Hur kan artbestämning göras?

Answer 20

Mass-spektrometri. Varje art har unikt spektrogram.

Question 21

Luftvägsdiagnostik, hur?

Answer 21

Nedre: BAL, trakelsekret
ÖLI: Sputum, NPH
Kan då odla dessa eller PCR (den senare bra för atypiska bakterier). Bra med urinantigen: legionella, pneumokocker.

Question 22

Primärpatogener vid UVI?

Answer 22

E. Coli
S. Saprophyticus

Question 23

Sekundärpatogener UVI?

Answer 23

Koliformer (proteus, klebsiella, enterobacter). Enterokocker

Question 24

NGS, WGS?

Answer 24

Next generation sequencing. Målinriktad sekvensering. 16s rRNA, del av bakteriell ribosom. används när man ex inte hittar ngt vid cns-infektion.

Med WGS (Whole genom sequencing) analyserar allt genetiskt material i prov): kan undersöka allt.