Immaterialrätt

Question 1

Brukskonst

Answer 1

Nyttoföremål som möbler, ficklampor m m som åtnjuter immaterialrättsligt skydd.

Question 2

Copyright

Answer 2

Engelska för upphovsrätt

Question 3

Degeneration

Answer 3

Innebär att ett varumärke tappar sin särskiljningsförmåga.

Question 4

Gemensamskaps-
formgivning

Answer 4

Registrering av mönsterrätt inom EU.

Question 4

Gemenskaps-
varumärke

Answer 4

Varumärke registrerat inom EU

Question 5

Ideell rätt

Answer 5

”Droit moral”, som innebär att en upphovsman vid sidan om den ekonomiska rätten har rätt att bli omnämnd som skapare av verket. Den ideella rätten innebär också att upphovsmannens goda namn inte får kränkas.

Question 5

Immaterialrätt

Answer 5

Benämning på den del av juridiken som behandlar skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken.

Question 6

Konsumtions-
principen

Answer 6

En princip som innebär att ensamrätten såvitt avser förfogandet över enstaka exemplar av verk, patent m.m. förbrukas i och med den första överlåtelsen av exemplaret. Det betyder att den som köpt en vara kan sälja den fritt eller upplåta den vidare.

Question 7

Kännetecken

Answer 7

Exempelvis varumärken, firma, domännamn och egenartade efternamn.

Question 8

Licens

Answer 8

Ett avtal med givna villkor om rätt att bedriva viss verksamhet eller rätt att nyttja annans rättighet.

Question 9

Litterära verk

Answer 9

Framställningar där ordet används som uttrycksmedel, t ex romaner, diktverk, läroböcker, tidningsartiklar, vetenskaplig litteratur, datorprogram, tabeller eller kartor.

Question 10

Mönster

Answer 10

En produkt eller en produktdels utseende, som bestäms av själva produktens detaljer eller detaljer i produktens utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstruktur och material.

Question 11

Mönsterhavare

Answer 11

Innehavare av rätten till ett mönster.

Question 12

Närings-
kännetecken

Answer 12

Firma och sekundära kännetecken, d v s kännetecken en näringsidkare använder vid sidan av namnet på sin verksamhet.

Question 13

Närstående rättigheter

Answer 13

Prestationer som enligt URL tillerkänns skydd trots att de inte är litterära eller konstnärliga verk, exempelvis framföranden av utövande konstnärer, inspelningar av ljud och bild, kataloger, fotografiska bilder m.m.

Question 14

Omsättningskrets

Answer 14

Den krets till vilken varan eller tjänsterna riktar sig.

Question 15

Patent- och registreringsverket

Answer 15

Förkortas PRV. PRV ger skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design.

Question 16

Regeringsformen

Answer 16

Grundlag som bl a stadgar att författare, konstnärer och fotografer har rätt till sina verk i enlighet med bestämmelser som stadgas i lag.

Question 17

Särskiljningsförmåga

Answer 17

Distinktivitet.

Question 18

Vad menas med suggestiva varumärken?

Answer 18

Så kallade suggestiva märken antyder bara varans eller tjänstens egenskap, men har särskiljningsförmåga. Exempel på sådana märken är ”Bankomat” och ”Lätt & Lagom”.

Question 18

Upphovsman

Answer 18

Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk.

Question 19

Upphovsrättslagen

Answer 19

Upphovsrättslagen reglerar under vilka förhållanden den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket.

Question 20

Varumärke

Answer 20

Tecken som kan återges grafiskt exempelvis ord, figurer, bokstäver, siffror, ljud och lukter om de kan återges grafiskt samt formen utstyrseln på en vara eller dess förpackning.

Question 20

Verkshöjd

Answer 20

Ett verk som präglas av självständighet och originalitet, d v s är unikt.

Question 21

Vad innebär en upphovsmans ensamrätt?

Answer 21

Ensamrätten innebär dels rätten att framställa exemplar av verket – exempelvis genom kopiering – och dels rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten, till exempel genom offentligt framförande, offentlig visning eller försäljning, se URL 2 §.

Question 22

Vad innebär begreppet ”droit moral”?

Answer 22

Droit moral, motsvarar den så kallade ideella rätten enligt 3 § URL. För det första innebär denna paragraf att den som framställer exemplar av verket eller gör verket tillgängligt för allmänheten ska ange vem som är upphovsmannen, i den omfattning som god sed kräver. För det andra innebär bestämmelsen att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten på ett för upphovsmannen kränkande sätt (undantag finns exempelvis parodier).

Question 23

Redogör för konsumtionsprincipen.

Answer 23

Konsumtionsprincipen är en inskränkning av upphovsmannens spridningsrätt. När upphovsmannens verk sålts (med dennes samtycke) inom EES-området kan upphovsmannen inte längre förhindra fortsatt spridning.

Question 23

Under vilka förutsättningar är det tillåtet att citera ett verk?

Answer 23

Det förutsätts att detta sker i enlighet med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.

Question 24

Vilken myndighet beviljar patent?

Answer 24

Patent- och registreringsverket (PRV)

Question 25

Vad innebär begreppet uppfinningshöjd inom patenträtten?

Answer 25

Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika väsentligen skiljer sig därifrån. Det som ska patenteras måste vara nytt, det vill säga att uppfinningen får inte redan får vara känd. Och prestationen ska inte ha kunnat skapats av annan fackkunnig person.

Question 26

Vilka rekvisit ska ett mönster uppfylla för att få mönsterrätt och vad innebär dessa?

Answer 26

Rekvisiten är nytt och särpräglat, se ML 2 § 1 st. Ett mönster anses vara nytt om inget identiskt mönster har gjorts allmänt tillgängligt före dagen för registreringsansökan, se ML 2 § 2 st, och att ett mönster anses ha särprägel innebär att helhetsintryck av mönstret ska skilja sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före dagen för registreringsansökan, se ML 2 § 3 st.

Question 27

Ge två exempel på hinder för mönsterrätt.

Answer 27

Se ML 4 § där det stadgas att hinder mot mönsterrätt bland annat gäller

officiella beteckningar eller vapen (som stats- eller kommunvapen eller statsflagga),
någon annans skyddade firma eller varukännetecken (se nedan nästa avsnitt),
någon annans porträtt, släktnamn, konstnärsnamn eller likartat namn, om inte porträttet eller namnet uppenbart syftar på någon sedan länge avliden person eller
något som kan uppfattas som en titel på ett upphovsrättsligt skyddat verk när titeln är egenartad.

Question 28

På vilka sätt kan ensamrätten till ett varumärke uppkomma?

Answer 28

Till skillnad mot andra immaterialrätterna kan ensamrätten till ett varumärke uppkomma på två sätt, nämligen genom registrering och inarbetning.

Question 29

Nämn något sätt på vilket en näringsidkare kan visa att ett varumärke är inarbetat.

Answer 29

Att ett varumärke har inarbetats kan visas genom marknadsundersökningar eller genom att presentera mer indirekt bevisning om exempelvis hur många varor som sålts och hur omfattande reklam som gjorts för produkten.

Question 30

Förklara innebörden av begreppet ensamrätt inom varumärkesrätten.

Answer 30

Innebörden av begreppet ensamrätt till ett varukännetecken är att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, får använda detta i näringsverksamhet om det finns risk för förväxling. Förväxling innebär att det ska finnas både märkeslikhet och varuslagslikhet för att förväxlingsrisk ska uppstå.

Question 31

Vad innebär det att ett varumärke degenererar?

Answer 31

Degenerering innebär att varumärket mister sin särskiljningsförmåga, eftersom det på grund av sin framgång kommit att bli en allmän beteckning för många slags liknande produkter.

Question 32

Vad menas med ett särskilt företagsnamn?

Answer 32

tt extra namn kan registreras på en del av ett företags verksamhet, ett särskilt företagsnamn. Lagen om företagsnamn gäller även särskilda företagsnamn. Ett särskilt företagsnamn är ingen egen juridisk person och får inte innehålla en beteckning för en särskild företagsform, som exempelvis AB eller HB.

Question 33

På vilka sätt kan en näringsidkare förvärva rätten till ett företagsnamn

Answer 33

En näringsidkare kan förvärva rätten till ett företagsnamn genom registrering eller inarbetning, enligt lag om företagsnamn 1:2 st 1.

Question 33

Förklara begreppet royalty.

Answer 33

Royalty är den ersättning en innehavare av immateriella rättigheter får, när rättigheterna licensieras ut. Den royalty som betalas ut kan vara ett fast belopp, men det är inte ovanligt att den baseras på försäljning, antal spelningar eller tillverkade produkter. Vanliga yrkesgrupper som får royalty är bland annat författare, konstnärer och uppfinnare.

Question 34

Ge exempel på påföljder som kan drabba den som gör intrång i en immateriell rättighet.

Answer 34

Påföljder som kan drabba den som gör intrång i en immateriell rättighet kan vara straff, vitesförbud, skadestånd samt att egendom förverkas.

Question 35

Vad menas med intrångsundersökning?

Answer 35

En intrångsundersökning är ett sätt att säkra bevisning när ett intrång i en immateriell rättighet och dess omfång befaras. Den genomförs av Kronofogdemyndigheten och liknas ofta vid en civilrättslig husrannsakan. Kronofogdemyndigheten går in i de lokaler som undersökningen har beviljats för och säkrar sådant som kan bli relevant som bevisning.

Question 36

Vad ryms inom immaterialrätten?

Answer 36

Immaterialrätt är en sammanfattande term för det rättsområde som styr rätten till skydd för olika former av intellektuellt arbete.
Immaterialrätten består av de fyra områdena;
- patent
- varumärkesskydd
- mönster/designskydd
- och upphovsrätt.

Question 37

Vad menas med ekonomisk rätt inom upphovsrätten?

Answer 37

Inom upphovsrätt skiljer man på ekonomiska och ideella rättigheter. Den som innehar de ekonomiska rättigheterna till ett verk är den som beslutar om och på vilket sätt verket får användas och spridas, exempelvis om en låt får användas i en reklamfilm, en novell ska få publiceras i en novellsamling, om ett foto får användas till en affisch.

Question 38

Vad avgör om en tavla är skyddad av upphovsrätt?

Answer 38

Att den är tillräckligt originell för att anses vara ett verk.

Originaliteten (“verkshöjd”) är avgörande för om tavlan har ett upphovsrättsligt skydd. Titel och utbildning för den som målat saknar betydelse. Den ska dock vara skapad av en eller flera personer. Skyddet uppkommer utan registrering.

Question 39

Hur länge gäller upphovsrätten till ett verk?

Answer 39

Till utgången av det sjuttionde året efter det år då upphovspersonen dog.

Ofta talar man något förenklat om att upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovspersonens död, men skyddstiden är oftast några månader längre än så. Vissa närstående rättigheter har kortare skyddstid.

Question 40

Är Mönsterskydd och designskydd samma sak?

Answer 40

Mönsterskydd är den rättsliga termen för det man ofta brukar kalla designskydd, det vill säga ett skydd för nyskapande design. Ett mönsterskydd skyddar utseende och form, men inte en produkts funktion eller den bakomliggande idén. Med ett mönsterskydd får ingen annan tillverka, sälja eller importera kopior av den skyddade designen.

Question 41

Vad kan registreras som ett mönster?

Answer 41

För att en produkt ska kunna mönsterskyddas så krävs att den är:
- Ny. Med det menas att denna design skiljer sig från all tidigare offentliggjord design, det räcker till exempel inte att byta färg på ett redan existerande mönster. Formgivaren har ett år på sig att registrera mönsterskyddet från offentliggörandet.
- Designen måste ha särprägel. Det betyder att den inte får vara så enkel att den räknas som en form alla ska kunna använda, som en cirkel eller triangel.

Question 42

Hur länge gäller ett mönsterskydd?

Answer 42

Patent- och registreringsverket (PRV) är ansvarig myndighet för mönsterskydd i Sverige. Mönsterskyddet gäller i fem år från det man lämnat in sin ansökan, och kan förlängas upp till max 25 år.

Question 43

Vad kan man få patent på?

Answer 43

Enligt patentlagen kan man få patent på en uppfinning som kan tillgodogöras industriellt. Det finns ingen uppräkning av vad som anses vara uppfinningar i lagens mening. En bra utgångspunkt är att det ska handla om en “teknisk lösning på ett problem”. Ofta nämns i sammanhanget att uppfinningen ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och vara reproducerbar. Begreppet reproducerbar innebär att resultatet ska bli i princip likadant varje gång uppfinningen utnyttjas.

Question 44

Vad skyddar patentlagen?

Answer 44

Patenträtten ger skydd åt tekniska nyskapelser, såsom produkter, metoder eller användningar som utgör lösningar på ett tekniskt problem. Dessa tekniska nyskapelser kallas med ett annat ord för uppfinningar och är det som patentlagen skyddar.

Question 45

Vem kan få patent?

Answer 45

Som utgångspunkt är det uppfinnaren som har rätt att söka patent. Endast fysiska personer, alltså levande människor, kan vara uppfinnare. Ibland blir det svårt att avgöra vem som ska anses vara uppfinnare. Ofta, inte minst inom forskarvärlden, har flera personer gjort en uppfinning tillsammans. Patent kan också innehas av flera personer. Många uppfinningar skapas av personer som är anställda av företag. En lag om arbetstagares uppfinningar ger i vissa fall arbetsgivare rätten att överta uppfinnarens rätt att söka patent.

Question 46

Hur lång skyddstid har ett patent?

Answer 46

Ett patent varar enligt huvudregeln i högst 20 år från den dag när patentansökan lämnades in. En förutsättning för detta är att innehavaren av patentet betalar årsavgifter till patentmyndigheten. Missar man att göra betalningarna upphör patentansökan eller patentet att gälla. Det finns dessutom något som kallas tilläggsskydd. Tilläggsskyddet kan bli aktuellt för läkemedel (och växtskyddsmedel) och kan gälla i högst fem år till

Question 47

För att kunna få patent måste en uppfinning bland annat vara ny innan patentansökan lämnas in. Vad menas med kravet på nyhet

Answer 47

Uppfinningen har aldrig gjorts offentlig tidigare

Innan ansökan lämnas in får inte den tekniska lösningen på problemet ha gjorts offentlig av någon aktör. Inte ens uppfinnaren själv får ha gjort uppfinningen offentlig. Vad uppfinnaren kände till tidigare saknar relevans. Nyheten kan röjas även av andra dokument än patent.

Question 48

Vilken lag skyddar varumärken?

Answer 48

Varumärkeslagen reglerar bland annat varumärken och andra varukänne- tecken för varor och tjänster.

Question 49

Vem innehar varumärkesrätt?

Answer 49

Varumärkesrätten förutsätter inte att en fysisk person får rättigheten. Det vanliga är att företag är innehavare av registrerade varumärken och inarbetade varukännetecken. Varumärkesrätt kan säljas eller licensieras ut.

Question 50

Var publiceras registrering av ett varumärke?

Answer 50

När ett varumärke registreras i Sverige publiceras detta i PRV:s varumärkesregister som finns tillgängligt på deras hemsida. PRV publicerar också varumärkesjournaler där man kan följa ändringar i varumärkets status, t.ex. om det har beviljats eller avvisats.

Question 51

Hur länge gäller varumärkesrätten?

Answer 51

Ett registrerat varumärke gäller i tio år men registreringen kan förnyas hur många gånger som helst, förutsatt att en avgift betalas till PRV. Ett inarbetat varukännetecken har skydd så länge inarbetningen består, d v s så länge det finns kännedom om märket hos omsättningskretsen (kundkrets eller målgrupp som tecknet riktar sig till).

Question 52

Vad ställs det för krav för att ett ord ska kunna registreras som ett varumärke?

Answer 52

I Sverige finns det vissa krav som måste uppfyllas för att ett ord ska kunna registreras som varumärke. De viktigaste kraven är följande:
- Särskiljningsförmåga: Ett varumärke måste ha tillräcklig särskiljningsförmåga för att skilja sig från andra befintliga varumärken och beskrivande ord eller fraser för produkten eller tjänsten kan inte användas.
- Ej förväxlingsbart: Varumärket får inte vara förväxlingsbart med befintliga varumärken eller vara så likt andra befintliga varumärken att det kan förväxlas med dem.
- Ej vara generiskt: Ett generiskt ord eller fras som beskriver produkten eller tjänsten kan inte registreras som varumärke eftersom det inte är tillräckligt särsklijande.