ifkfkkff Flashcards

1
Q

Vad skiljer en levande varelse från en ickelevande?

A

Levande varelser består av celler, kan föröka sig, behöver energi, behöver ämnen som byggmaterial till celler, kan reglera sin inre miljö och reagerar på omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är vävnad?

A

En vävnad består av celler som liknar varandra och som har samma ”arbetsuppgift” i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge exempel på vävnader i kroppen

A

Muskelvävnad, benvävnad och nervvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är ett organ?

A

Ett organ består av olika vävnadstyper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på organer i kroppen

A

hjärta, lever och lungor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Är cellen nedan en växt eller djurcell ?

A

Bilden föreställer en växtcell. Den har cellvägg och gröna kloroplaster, vilket djurceller saknar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Cellvägg=

A

En stödjande vägg som gör att cellerna har en viss form. Cellväggen står emot det höga vätsketrycket som ofta finns i växtceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Cellmembran

A

En tunn hinna som fungerar som ”portvakt” genom att de släpper in vissa ämnen men inte andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Mitokondrier

A

Cellens kraftverk där socker används som bränsle. Cellens förbränning av socker är cellandning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kloroplast

A

Cellens ”solfångare”. Ljusenergi fångas in med hjälp av gröna växtämnet klorofyll som finns i kloroplasten. Tack vare ljusenergin kan växterna tillverka druvsocker av koldioxid & vatten, alltså fotosyntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Cellkärna

A

Här finns generna (arvsanlagen) som består av DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vätskefylld blåsa (vakuol)

A

Ett hög vätsketryck i blåsan gör att cellens spänns ut och antar den form cellväggen bestämmer. Vätsketrycket i blåsan kan liknas vid cellens skelett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara begreppet art

A

Man säger att organismer som tillhör samma art om de fortplantar sig med varandra under naturliga omständigheter och om de kan få fruktsamt avkomma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn något som skiljer svampar från bakterier

A

Svamparnas celler har cellkärna. Bakterier saknar cellkärna (DNA:et ligger fritt i cellplasman)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nämn något som skiljer svampar från växter

A

Till skillnad från svampar kan växter utnyttja ljusenergi och själva tillverka näring genom fotosyntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn något som skiljer svampar från djur

A

Svampceller har cellvägg, vilket djurceller saknar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka sorters bakterier kan ge upphov till vattenblomning?

A

blågröna bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Begrepp plankton?

A

Plankton är ofta små organismer som ”svävar ” i sjöar och hav och som följer med vattenströmmarna.

19
Q

Begrepp parasit

A

En parasit lever på en annan organism som tar skada av angreppet.

20
Q

Begrepp symbios

A

Symbios innebär att arter samexisterar på sådant sätt att de gynnar varandra.

21
Q

Hur känner man igen en alg?

A

En alg saknar rötter och den är inte upplagd i rot,stam och blad.

22
Q

Hur känner man igen en mossa?

A

En mossa har stam och blad men inga rötter.

23
Q

Hur känner man igen en ormbunksväxt?

A

En ormbunksväxt har både rot,stam och blad. Till skillnad från fröväxter förökar den sig med sporer.

24
Q

Hur känner man igen en fröväxt?

A

En fröväxt har rot, stam och blad. Den blommar och bildar frön.

25
Q

Varför trivs mossor bäst på fuktiga ställen?

A

De saknar rötter och kan inte suga upp vatten från marken. Därför är de beroende av nederbörd och dagg så att de kan ta upp vatten direkt med bladen.

26
Q

På vilka olika sätt kan svampar skaffa näring?

A

De kan vara parasiter och ta näring från levande organismer. De kan också vara nedbrytare och ta näring från döda organismer. En del svampar lever i symbios med växter som de får energirik näring av. I utbyte får växterna hjälp med upptag av vatten och närsalter. Detta samarbete mellan svampar och växter kallas Mykorrhiza (svamprot).

27
Q

Vad är en lav?

A

En ”dubbelorganism” som består av en svamp och en alg (eller blågrön bakterie).

28
Q

Ge exempel på nässeldjur

A

manet

29
Q

exempel på ringmaskar

A

daggmask

30
Q

exempel på blötdjur

A

snäcka

31
Q

exempel på leddjur

A

insekt

32
Q

exempel på tagghudingar

A

sjöstjärna

33
Q

exempel på ryggradsdjur

A

däggdjur

34
Q

Vilken av nässeldjur, ringmaskar, blötdjur, leddjur, tagghudingar och ryggradsdjur har flest kända arter?

A

leddjuren

35
Q

Varför behöver du naturkunskap?

A

Du behöver naturkunskap för att kunna påverka beslut som vår naturvård, energianvändning, miljövård och etiska frågor kring biologisk och medicinsk forskning. Du behöver kunskap om nya tekniska och medicinska landvinningar för att kunna påverka hur dessa används och vilka som ska få tillgång till dem. Du behöver dessutom kunskap om människokroppen för att kunna vara rädd om dig själv och andra. Naturvetenskapen påverkar i hög grad samhällets utveckling. I en demokrati är alla med och beslutar om denna utveckling. Detta ansvar bygger på att var och en får tillgång till samhällsinformation som även innefattar naturkunskap.

36
Q

Ge exempel på hur naturvetenskapen påverkar samhället du lever i

A

Under tidigt 1700-talet var medellivslängden i sverige 30-40 år. Idag är den ungefär 80år. Detta har naturligtvis påverkat samhället . Den ökade medellivslängden är bland annat ett resultat av bättre tillgång till näringsrik mat och medicinsk forskning. Utvecklingen från bondesamhälle till industrisamhälle och vidare till IT-samhället har följt den tekniska utvecklingen.

37
Q

Beskriv hur naturvetare söker kunskap med hjälp av hypoteser och experiment

A

Forskare som har en frågeställning börjar med att formulera en hypotes. Därefter testar de hypotesen med observationer, mätningar och experiment. Om hypotesen är felaktig måste den förändras och sedan kontrolleras på nytt. Om forskarna däremot kan förutse experimentens resultat med hjälp av sin hypotes , kan denna användas till att sammanfatta en teori. Denna ska hålla även när experimenten upprepas och när resultaten granskas av andra forskare.

38
Q

Vad skiljer sig en vetenskaplig teori med en hypotes?

A

En hypotes är ett antagande. En teori stöds av observationer, mätningar och experiment. Den är alltså mer än ett antagande. Den är den en för ögonblicket mest trovärdiga förklaringen.

39
Q

Ge exempel på vetenskapliga teorier

A

Atomteorin, cellteorin & evolutionsteorin

40
Q

Beskriv någon föregångare till vår nuvarande atommodell

A

Under tidigt 1800-tal ansågs atomen att vara en odelbar, massiv ”kula”

41
Q

Beskriv vår nuvarande atommodell

A

Små,lätta elektroner rör sig kring en ”tung” atomkärna som består av protoner och neutroner. Elektronerna kan sägas bilda ett moln runt atomkärnan. I elektronmolnet är det störst chans att elektronerna befinner sig på vissa avstånd från atomkärnan.

42
Q

Vad är pseudovetenskap?

A

En föreställning som går anspråk på att vara vetenskaplig utan att ha kunnat beläggas med observationer och experiment.

43
Q

Ge exempel på pseudovetenskaper

A

Den rasbiologi som tillämpades på människor under tex andra världskriget. Intelligent design och astrologi är två andra exempel.

44
Q

vad kännetecknar en pseudovetenskap?

A

Auktoritetstro: Man rättar sig efter en framträdande persons asikter utan att granska dessa kritiskt.

Handplockade exempel: Man framhäller exempel som styrker en hy-potes, men bortser fran exempel som talar mot den.

Ofalsifierbarhet: Den pàstadda teorin är omöjlig att styrka eller av-Farda med experiment. Se exemplet “intelligent konstruktör” pa förra
sidan.

Bristande upprepbarhet: Man säger sig ha gjort en iakttagelse utan att pagon annan lyckas upprepa observationen eller experimenter med
samma resultat.