beididkd Flashcards

1
Q

biosfär

A

Alla de omäden i luft, mark och vatten som innehaller liv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ekologi

A

Ekologi är läran om hur levande varelser àr beroende av varandra och av omgiv-ningen de lever i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ekosystem

A

Ett ekosystem är ett omráde med alla sina vaxter och djur samt de miljotakto-rer som páverkar livet i ekosystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

miljöfaktorer

A

Miljöfaktorer är icke-levande faktorer (t.ex. ljus, temperatur, vind, nederbörd och pH) som páverkar växterna och djuren i ett ekosystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

djursamhälle

A

Alla djurpopulationer i ett ekosystem utgör tillsammans ett djursamhälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

population

A

Alla individer som tillhör samma art i ett ekosystem bildar tillsammans en population. I en sjö kan det t.ex. finnas en gäddpopulation och i en skog kan det finnas en harpopulation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

näringskedja

A

En förklaringsmodell som visar näring-ens väg genom en “kedja” av organis-mer som utnyttjar varandra som föda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

producent

A

En organism som tillverkar energirik näring. Växter är producenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

toppkonsumenter

A

En organism som kommer sist i en
näringskedja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad händer om närsaltens kretslopp inte fungerar?

A

Om inte detta kretslopp fungerar tar när-salterna slut. Livsviktiga ämnen máste kunna âteranvändas av växter och djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

redogör vilka energiomvandlingar som sker i samhället

A

Under växternas fotosyntes omvandlas jus (strálningsenergi) till kemiskt bunden energi.
Det är energi som finns lagrad i glukos och andra energirika ämnen. Genom celland-ning omvandlas kemiskt bunden energi och blir slutligen värme. Cellandning förekom-mer hos bakterier, växter, svampar och djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vikten av levande varelser kallas biomassa. I ett ekosystem är rovdjurens sammanlagda biomassa mindre än vaxtätarnas. Varför är det sa?

A

I varje niva i en näringskedja förbränner individerna näring genom sin celland-ning. Växtätarna förbränner det mesta av näringen de äter och endast en mindre del lagras i deras kroppar. Därför har inte rovdjuren tillgang till lika mycket näring som växtätarna har. Det innebär att det inte kan finnas lika mycket rovdjur som växtätare i ekosystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv med hiälp av ett exempel hur diurarter som har samma typ av föda kan finnas i samma ekosystem utan att konkurrera med varandra om maten.

A

Olika arter kan undvika att konkurrera med varandra genom att utnyttja olika delar av ett ekosystem. Man säger dá att arterna har olika ekologiska nischer. Det gäller t.ex. plommonbladlössen och vinbärsbladlös-sen i en trädgard. De konkurrerar inte med varandra, trots att báda arterna lever pá växtsaft. Det beror pá att den ena arten háller sig till plommonträd medan den andra arten bara lever pá vinbärsbuskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför kan man förvänta sig att hitta fler fägel-arter i en blandskog (med löv- och barrträd i olika äldrar) an i en planterad barrskog?

A

Det är lättare för fagelarter att hitta egna ekologiska nischer i den mer varierade blandskogen än vad det är i den planterade barrskogen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly