IBI Flashcards
Beskriv den farmakologiska mekanismen för hur behandling med anti-histamin kan minska Olgas klåda
Antihistamin binder H1-receptorer i vävnaden och hämmar därmed vasodilatation och påverkan på nervändar (klåda).
Vilken är den viktigaste riskfaktorn för allergi?
Hereditet/ärftlighet
Olga, litet barn (4 mån) med atopiskt Eksem, vilka två allergen vill du testa om hon har antikroppar mot?
Födoämnesallergi vanlig orsak till eksem hos spädbarn – mjölk/ägg (mkt vanligt)
Viktigt att fråga innan ett pricktest utförs?
Om patienten tagit anti-histamin de senaste dagarna
Mamman till barn med atopiskt eksem har slutat dricka mjölk men äter fortsatt ägg vilket också barnet har fått små bitar av. Symptomen av det atopiska eksemet har försvunnit och nu visar proverna detta. Vad tyder det på tillsammans med anamnes?
Sensibilisering innebär förekomst av IgE mot ett allergen, för att ha en IgE-medierad allergi krävs förutom specifikt IgE även symtom vid exponering för allergenet. Olga är sensibiliserad mot mjölk och ägg men har enbart en mjölkallergi
Ange två olika organsystem som ofta drabbas vid en anafylaktisk reaktion utöver cirkulationssystemet
Luftvägar, hud och magtarmkanal
Olga (1 år) får en anafylaktisk chock. Beskriv varför det är viktigt att hon snabbt får adrenalin? Koppla svaret till adrenalinets farmakologiska mekanismer
Adrenalin binder till
- alfa-1 receptorer i kärl vilket ger en vasokonstriktion (minskar vätskeuträde och höjer blodtryck)
- beta-1 receptorer i hjärtat vilket ökar kontraktionskraften (blodtryckshöjande)
- beta-2 receptorer i luftvägarna vilket leder till en bronkodilatation.
Sammantaget häver adrenalin astma/anafylaxi
Vad händer mekanistiskt vid en anafylaktisk chock?
Antigen/allergen korsbinder IgE-molekyler som sitter bundna till Fc-receptorer på mastceller ivävnaden. Mastceller innehåller granulae med histamin och andra proinflammatoriska substanser som frisätts när Fc-receptorer aktiveras
Beskriv mekanistiskt hur mastcellsaktivering leder till att granulocyter och T-celler lämnar cirkulationen och träder ut i vävnaden.
Proinflammatoriska cytokiner och andra inflammatoriska mediatorer (histamin ex) som bildas och frisätts av mastceller, leder till vasodilatation, uppreglering av E-selectin och ICAM på endotelet vilket i kombination med att det produceras kemokiner lokalt leder till ett utträde av leukocyter i vävnaden.
Beskriv de immunologiska mekanismerna på cellulär nivå för hur den kroniska allergiska inflammationen i Olgas luftvägar kan ge upphov till vävnadsskada
Aktivering av eosinofiler, via IL-5 från Th2-celler ger skador på mukosa och epitel genom frisättning av leukotriener och eosinofilspecifika cytotoxiska proteiner såsom MBP, EPO, ECP och EDN
Figuren visar en schematisk bild av en IgG-molekyl t ex omalizumab. Ange och beskriv antikroppens funktionella delar samt markera dessa i figuren
- Antigenbindande del (variabel del) av lätt och tung kedja
- FAB – fragment antigen binding
- Tung kedja är konstant i botten (FC-delen (FLAGGA)
- Fem olika isotyper: IgA, IgD, IgE, IgG och IgM
- binder till Fc-receptorer (på ex fagocyt som då hittar patogenet eftersom antikroppen sitter där) eller också komplement
- FC-delen avgör effektorfunktionen ex opsoniserande, komplementfixerande och neutraliserande
Förutsatt att det är kattallergi som främst bidrar till Olgas astma, hur kommer sannolikt resultatet av CD-sens för kattallergen förändras i Olgas fall jämfört med utgångsvärdet, om hon påbörjar behandling med omalizumab (monoklonal antikropp)? Motivera ditt svar.
Basofiler aktiveras genom korsbindning av IgE. Behandling med anti-IgE leder till mindre mängd IgE i cirkulationen, mindre IgE på basofiler, aktiveringen av basofiler kommer minska och därmed CD-sens värdet
Patient med feber, frossa, diarréer sedan tre dygn, diarréer tre ggr/h. Skriv ner minst 3 viktiga epidemiologiska frågor som Du vill ställa till patienten utifrån det beskrivna fallet.
- Är det någon annan i omgivningen som är sjuk?
- Har Du varit utomlands? Antibiotikaanvändning nyligen?
- Har Du ätit något speciellt (som ingen annan i omgivningen har)?
- Har ni kommunalt vatten eller egen grävd brunn?
- Har Du lagat mat till någon annan sedan Du blev sjuk?
- Vilket yrke har Du? Riskyrke?
Patient med feber, frossa, diarréer sedan tre dygn, diarréer tre ggr/h. Du misstänker att fokus för febern sitter i mag-tarmkanalen. Vilken etiologisk diagnostik ordinerar Du (man hann inte göra dylik på Akutmottagningen)?
- Feber/frossa – blododling x2
- Diarréer – fecesodling (PCR screening + odling)
Patient med feber, frossa, diarréer sedan tre dygn, diarréer tre ggr/h. Ange ett virus respektive två olika bakterier som skulle kunna orsaka Henriks symtom med feber och diarré
Novovirus, adenovirus rotavirus, salmonella, Shigella Yersinia och campylobacter
Virus som orsakar gastroenterit är ofta mycket stabila i miljö och kan förbli infektiösa i vatten och mat (relativt kall) under lång tid. Vilka egenskaper hos virusen och deras struktur kan förklara detta?
Detta är virus utan fetthölje, troligen bara med ikosahedral struktur på kapsiden vilket gör den stabil och tålig mot varierenade miljöer (kom ihåg, de ska ta sig igenom den sura magmiljön)
Patient med feber, frossa, diarréer sedan tre dygn, diarréer tre ggr/h. Insjuknade tre dygn efter hämtmat. Utifrån Henriks anamnes, vilka faktorer tycker du ytterligare talar för en bakterieorsakad snarare än en virusorsakad infektion.
Misstanke om relativt lång inkubationstid samt förhållandevis långdragna symtom (mer än 2 dygn), hög feber och avsaknad av/sparsamt med kräkningar.
Ange två fördelar och två nackdelar med diagnostik av tarmpatogener med realtids-PCR jämfört med traditionell mikrobiologisk diagnostik med ELISA, serologi och odling?
Fördelar
- Mycket känslig och specifik jämfört med ELISA. Möjliggör kvantifiering.
- Möjliggör multiplex, screena flera olika virus samtidigt i samma prover (genom använda prober med olika fluroforer ”färger”).
- Direkt metod, påvisar agens direkt (jmf med serologi), dessutom tar det ju tid för ak att bildas
Nackdelar
- Relativt dyr och ”svår”.
- Mer avancerad utrustning
- Känslig för kontamination.
- Känslig för mutation i virusgenomet.
- Ingen resistensbestämning av bakterier
Ange tre principiellt olika försvarsmekanismer som normalt skyddar mot kolonisering av salmonella och andra tarmpatogener i magtarm-kanalen.
- Lågt pH i magsäcken
- Peristaltik
- Mucus
- Normalflora
- Sekretoriskt IgA
- Avstötning av epitelceller
Beskriv i detalj mekanismerna för hur en B-cell börjar producera antikroppar av isotypen IgA mot ett antigen.
- En DC i lamina propria kommer i kontakt med luminalt antigen (t.ex. via utskott som den sticker upp mellan epitelcellerna) och presenterar detta på MHC klass II för en Thjälparcell (TCR till MHC-II, costimulering med dendritens B7 till T-cellens CD28, T-cellens CD4 stabiliserar också MHC-II)
- Samma antigen har också tagits upp av en B-cell via BCR. B-cellen presenterar antigenet också på MHC klass II för Thjälparcellen (T-cellen Co-stimulerar B-cellens CD40 med CD40L). Miljön i tarmen, ffa styrd av de cytokiner DC och Th producerar (t.ex. TGF-b), men också vitamin A och frånvaro av proinflammatoriska cytokin leder till att B-cellen switchar och producerar antikroppar av IgA-klass.
Ange en så kallad pattern recognition receptor (PRR) som uttrycks i tarmepitelceller och som aktiveras av bakterier/bakteriekomponenter i cytoplasma
- NOD-like receptor (NLR)/NOD-1/-2/
- Toll-like receptor TLR
Beskriv hur aktiveringen av NOD1/2 i epitelcellens cytoplasma bidrar till att Henriks medfödda immunsystem kan begränsa tarminfektionen till slemhinnan. Förklara på cellulär och molekylär nivå
NOD-aktivering leder till NFKb aktivering vilket i sin tur leder till ett uttryck av proinflammatoriska cytokiner, kemokiner och andra mediatorer så som antimikrobiella defensiner. Kemokiner leder till rekrytering och aktivering av monocyter, dendritiska celler samt neutrofila granulocyter. Neutrofila granulocyter begränsar infektionens utbredning.
Varför är handhygienen viktig vid salmonellainfektion?
Salmonella är en fecal-oral smitta
Du tänker att Linda sannolikt drabbats av pyelonefrit. Det är ett allvarligt tillstånd där bakterier kan träda ut i blodbanan och orsaka sepsis. I amnesen står det att hon haft frossa och är dunköm. I kliniskt status noterar du Allmäntillstånd: RLS 1, temp 39,7 C Andningsfrekvens: 24/min, syrgasmättnad: 95% Cor: regelbunden rytm, 112 slag/min Blodtryck: 100/75 Pulm: auskulteras ua, inga biljud, Buk: mjuk, viss ömhet över urinblåsan samt tydlig ömhet över höger njurlogeA2. Ange två kliniska fynd eller anamnestiska uppgifter, utöver feber, som talar för att Linda har sepsis.
Frossa, snabb andningsfrekvens, lågt blodtryck, takykardi
Sepsis orsakas av bakterier i blodbanan. Förklara mekanismen för hur bakterier i blodbanan kan orsaka lågt blodtryck och förhöjd hjärtfrekvens hos Linda.
Bakterier/LPS finns i blodbanan vilket leder till en systemisk effekt med produktion av höga nivåer TNF och andra inflammatoriska cytokiner, ffa genom att de LPS binder receptorer på makrofager. TNF hämmar hjärtats kontraktionsförmåga och minskar tonus i kärlbäddens glatta muskulatur, vilket leder till sänkt blodtryck och en kompensatorisk ökning av hjärtfrekvensen.
Om du utgår från att Linda har en akut systemisk bakteriell infektion, ange i tabellen nedan vilka provsvar som sannolikt kommer att avvika från referensvärdet samt om de är förhöjda eller sänkta. Motivera ditt svar.
- B-leukocyter förhöjda, B-neutrofila granulocyter förhöjda, S-CRP förhöjt.
- En systemisk inflammation bakteriell infektion kännetecknas av ett ökat antal cirkulerande neutrofila granulocyter vilket också leder till ökat antal leukocyter eftersom neutrofila granulocyter utgör merparten av leukocyter. Den systemiska inflammation leder till frisättning av proinflammatoriska cytokiner som leder till ökad syntes av CRP i levern som då stiger i plasma.
Vilka vita blodkroppar är det på bilden?
- Neutrofila granulocyter
- Eosinofil granulocyt
- Monocyt
Beskriv på molekylär och cellulär nivå mekanismen för hur neutrofila granulocyter tar upp och avdödar extracellulära bakterier.
- Bakterien binder till en receptor på cellens yta (tex lektin, mannosreceptor eller TLR). Plasmamembranet invagineras och det bildas en fagosom som frisätts från plasmamembranet. Under den fagosomala mognaden kommer fagosomen att fusera med en lysosom och bilda en fagolysosom i vilken mikrobicider, främst proteolytiska enzymer och fria syreradikaler, avdödar mikroorganismen
- Kan också frisätta NETs (neutrophil extracellular traps) – nätliknande strukturer innehållande kromatin (DNA och histoner) täckta med antimikrobiella peptider
Vilken bakterie är det som sannolikt växer i odlingarna (urinvägsinfektion)?
Escherichia coli
Vad innebär begreppen primär- respektive sekundärpatogen när det gäller bakteriella agens som orsakar urinvägsinfektioner?
- Primärpatogener kan infektera helt friska individer med normala urinvägar
- Sekundärpatogener har ofta nedsatt känslighet för antibiotika och förekommer ffa hos personer med predisponerande faktorer (t ex katetrar, urinvägskonkrement eller avvikande anatomiska förhållanden) och som genomgått upprepade antibiotikabehandlingar
Ange ytterligare en vanligt förekommande primär (utöver E. coli) och en sekundär bakteriell uropatogen.
- Staphylococcus saprophyticus
- Klebsiella pneumoniae eller Pseudomonas aeruginosa
Ange fyra viktiga virulensfaktorer som förekommer hos uropatogena E. coli.
Adhesiner( t ex p-fimbrier), O-antigen/LPS, K-antigen, hemolysin och sideroforer
Beskriv mekanismerna för hur A) p-fimbrierB) hemolysin C) K-antigen underlättar för E. coli att infektera urinvägarna.
- p-fimbrier möjliggör bakteriens adherens till epitel i urethra och urinblåsa
- hemolysin –exotoxin, allmänt membranförstörande
- K-antigen – kapsel, hämmar fagocytos
Förklara innebörden och konsekvensen av att en bakterie bildar enzym av ESBL-typ.
Beta-laktamas är en vanligt förekommande resistensmekanism hos gramnegativa bakterier. ESBL står för extended spectrum beta-lactamase och bakterien är därmed resistent mot de flesta beta-laktamantibiotika
Förklara mekanismen för hur den E.coli som orsakar Lindas pyelonefrit har förvärvat egenskapen att producera ESBL.
Genen för ESBL finns på en plasmid och kan överföras mellan olika bakteriestammar och bakteriearter.
Linda, 25 år, är frisk sedan tidigare frånsett att hon haft urinvägsinfektion en gång förut. För två veckor sedan kom hon hem från en solsemester i Thailand. Sedan tre dagar har hon haft trängningar och sveda vid miktion. Urinträngningarna har inte gett med sig trots påbörjad behandling med pivmecillinam. Idag har hon även fått feber, frossa och ont på höger sida i ländryggen. Vid undersökning är hon tydligt dunköm över höger njurloge och du misstänker en uppseglande sepsis. Blodprover samt blod- och urinodling tas och du ordinerar intravenös vätska samt antibiotika (cefotaxim). Linda transporteras till vårdavdelning där man fortsätter att följa vitala parametrar. Då de biokemiska provsvaren anländer noteras förhöjt CRP och förhöjda neutrofila granulocyter tydande på bakteriell infektion. I blododlingarna och i urinodlingen växer det fram E. coli som bildar ESBL.
Finns det något i Lindas sjukhistoria som kan förklara varför just hon drabbats av en infektion orsakad av en ESBL-bildande bakterie?
Lindas nyliga resa till Thailand kan möjligen vara en orsak till att hon nu drabbats av en infektion med en ESBL-bildande bakterie, då det är ganska vanligt förekommande att utlandsresenärer blir tillfälligt koloniserade av multiresistenta bakterier.
Beskriv den gemensamma verkningsmekanismen för antibiotikagruppen kinoloner.
Kinolonerna binder till bakteriens DNA-gyras och/eller topoisomeras IV och hämmar DNA-syntesen.
Du är AT-läkare på en vårdcentral i Östergötland. Dagens första jourbesök är Axel Lundkvist, 17år. Han söker tillsammans med sin mamma pga trötthet, feber och halsont. Han berättar att besvären började för sju dagar sedan, men att symtomen successivt försämrats och nu har han svårt att svälja och känner sig lite illamående. Har med svårighet fått i sig febernedsättande (paracetamol) och varma drycker. Axeluppger att han är frisk för övrigt och medicinfri. Enligt mamman fick han vid ett tillfälle som liten penicillin motöroninflammation varpå han utvecklade hudutslag och man fick byta behandling. Han går förstaåret på gymnasiet och har flickvän. Han röker inte. Vilka ytterligare frågor av relevans för Axels misstänkta halsinfektion är motiverade att ställa? Ange tre samt motivera
Förkylningssymtom? Feber? Frossa? Epidemiologi? Utlandsvistelse? Hudutslag? Buksmärta? Urinmängder? (Kräkningar? Diarrér?)
Du får veta att Axel inte har några förkylningssymtom, men att han hade 39,5oCi temp idag på morgoneninnan han tog paracetamol. Han haruttalad smärta och svullnadskänsla i halsen. Ingahudutslag eller tarmsymtom och urinmängderna har varit normala. Känner inte till att någon mer i omgivningen skulle ha insjuknat med liknande symtom. Negerar utlandsvistelsede senaste 6 månaderna. Mamman berättar att utslagen som Axel hade i samband med penicillinkuren när han var liten var utbredda och kliade kraftigt, men han hade inga svullnader eller andningssvårigheter. Den kliniska undersökningen ger följande information: AT: Påverkad, RLS1. Orienterad till tid, rum, person och situation. Temp 38.4 (tagit paracetamol för en timme sedan). MoS: Illaluktande andedräkt. Kraftigt förstorade tonsiller bilateralt, med vita beläggningar. Rodnad baktill i svalget. Inga ulcerationer. Uvula i medellinjen. Fri insyn ner i svalget som har beläggningar på tonsiller. LgLL: Palperas ömma och förstorade i käkvinklar och på hals bilateralt. Öron: Retningsfria yttre hörselgångar. Trumhinnor oretade, icke-buktande med ljusreflex bilateralt. Hjärta: Regelbunden rytm, puls 78/min. Inget säkert blåsljud. BT: 125/70mmHg.Lungor: Vesikulära andningsljud bilat. Inga biljud. Buk: Mjuk. Ömmar diffust. Ingen säker organförstoring. Hud: Inga hudutslag.
Vilken diagnos misstänker du? Motivera mot bakgrund av anamnes och undersökningsfynd!
Bakteriell faryngotonsillit. Rodnad i svalget, förstorade tonsiller, vita beläggningar, illaluktande andedräkt, ömmande lymfkörtlar på halsen och feber i frånvaro av förkylningssymtom.
Vilken är den vanligaste orsaken till bakteriell faryngotonsillit?
Streptococcus pyogenes/Grupp A-streptokocker.
Beskriv vad som är karaktäristiskt för Streptococcus pyogenes uppbyggnad.
G+ och dess cellmembran skyddas av en tjock cellvägg bestående av flera skikt av peptidoglykan.
För att få en uppfattning om orsaken till Axels hudutslag vid tidigare penicillinbehandling, frågar du Axels mamma om hon minns tidsförloppet mellan Axels penicillinintag och hudutslagen. Varför är denna information relevant?
Reaktioner som uppkommer inom en timme efter allergenexponering bedöms som omedelbara reaktioner och är ofta IgE-medierade, vilket medför risk för allmänpåverkan och anafylaxi
Fenoxymetylpenicillin (PcV) är förstahandsval vid streptokocktonsillit och tillhör gruppen betalaktamantibiotika. Vid penicillinallergi rekommenderas istället klindamycin som tillhör gruppen linkosamider. A6.Beskriv hur verkningsmekanismerna skiljer sig mellan fenoxymetylpenicillin och klindamycin
Penicillin hämmar cellväggssyntesen medan klindamycin hämmar bakteriernas proteinsyntes genom att förhindra elongering av polypeptidkedjan samt ribosomal translokation.
Du har trott att Axel har Streptococcus pyogenes men snabbtest är negativt. Ge tre tänkbara förklaringar till negativt snabbtest i Axelsfall.
Felaktig provtagningsteknik (falskt negativt). Streptokocker av annan grupp (BellerC) eller helt annan bakterie (Fusobacterium necroforum mfl). Fel diagnos, istället en viral faryngotonsillit/körtelfeber/mononukleos.
Halsont, förstorade lymfkörtlar, avsaknad av förkylningssymtom, buksmärtor. Det är inte Streptococcus pyogenes. Vilket virus är det troligen?
Epstein-Barr virus/EBV; stämmer väl med halsont, förstorade lymfkörtlar, avsaknad av förkylningssymtom, buksmärtor.
I vilken stor human virusfamilj ingår EBV? Ange ytterligare minst tre medlemmar i denna virusfamilj
Herpesvirusfamiljen (HSV-1, HSV-2, HHV-6/Roseolavirus, VZV, CMV, HHV-7, HHV-8)
Beskriv den principiella strukturen hos ett herpesvirus. Rita gärna!
Ds linjärt DNA, ikosahedral kapsid, tegument och hölje med utstickande glykoproteiner.
Utifrån Axelssjukdomsförlopp; vilka antikroppar förväntar du dig att specifik EBV-serologi påvisar i det aktuella provet? Motivera ditt svar
Med tanke på att det är tidigt i sjukdomsförloppet (en vecka) skulle specifikserologi kunna utfalla negativ (inga specifika EBV antikroppar) eller positiv avseende IgM-antikroppar mot kapsidantigenet VCA. (Det räcker med ena svaret för en poäng).EBNA-antikroppar har ännu inte hunnit bildas så här tidigt i sjukdomsförloppet(tar ca 3 månader att utveckla)
Vad är tydligt avvikande i Axels blodutstryk som kan stämma med diagnosen mononukleos?
Ökat antal leukocyter och bland dessa tydlig dominans av mononukleära celler (lymfocyter och monocyter), sannolikt aktiverade stora atypiska lymfocyter som är ett vanligt fynd vid mononukleos.
Vilka celltyper infekteras främst av EBV?
EBV infekterar främst B-celler och epitelceller (som finns i svalget)
Beskriv på molekylär nivå hur EBV tar sig in i B-celler
EBV:s glykoproteingp350 binder till komplementreceptor 2 (CR2/CD21) vilken uttrycks av B-celler, och gp42 använder B-cellens MHC klass II-molekyl som co-receptor. Detta leder till fusion av virusets hölje och cellmembranet, varpå viruset tar sig in i cellen. Väl där löses kapsiden upp och virusets genom transporteras till cellkärnan.
Förklara mekanismerna för hur EBV kan etablera en latent infektion i kroppen.
Under den latenta fasen förvaras EBV-genomet som en cirkulär DNA-molekyl i B-cellernas kärna och endast en del av virusets gener transkriberas och inga infektiösa virioner produceras.
Förklara mekanismerna förhur en latent EBV-infektion kan övergå i lytisk replikation.
Latent EBV-infektion i B-celler kan reaktiveras, t ex om cellen utsätts för stress eller aktiveras av annat stimuli. Virusgenomet transkriberas då i sin helhet, viruset tar över värdcellen och replikerar tills cellen lyseras. De kompletta viruspartiklarna kan då spridas till andra celler.
Förklara hur Axels flickvän kan vara smittsam utan att ha några typiska symtom på EBV-infektion.
EBV finns kvar i nasofarynx lång tid efter en primärinfektion (upp till 18 månader), alla som infekteras av EBV utvecklar inte symtom eller får bara milda/ospecifika symtom, en latent infektion kan reaktiveras med inga eller milda symtom. (Ett av ovanstående alternativ räcker).
Vad kallas lederna (förkortning räcker)?
A=PIP-leder, B=MCP-leder
Sylvia 67 år, som är pensionerad sjuksköterska, söker vårdcentralen på grund av värk och svullnad isina händer sedan 7 veckor tillbaka. Hon har inte tidigare i livet haft några besvär ifrån lederna. Hon beskriver att besvären kom smygande och att de har blivit värre och värre. Sylvia har symmetriskt ömma och svullna MCP och PIP-leder i båda händerna
Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter kompletterar du med?
Besvär från övriga leder i kroppen, heriditet, förekomst av allmänsymtom, infektioner, symtom från andra organ främst hud, dygnsvariation, funktionsinskränkning
Vilka standarblodprover tycker du bör analyseras på Sylvia? Ange tre prover som du kan få svar på snabbt
SR, CRP, blodstatus