Huvudets och halsens anatomi Flashcards
Bentyper:
- Långa ben (Rörben)Ex. Extremiteternas ben
- Korta benEx. Hand-och fotrotens ben, kotorna
- Platta benEx. Hjärnskålsbenen, revbenen, bröstbenet
- Lufthaltiga ben, slemhinnebeklädda håligheterEx. Överkäksbenet (maxillan)
Spongiöst ben (spongiosa)–
Tvättsvampsliknande –märgrum
Kompakt ben (compacta)
Korticalt ben eller benlamell
Periost (benhinnan)
Bindvävshinna –riklig nervförsörjning
Neurocranium, som omsluter hjärnan, består av: 6
1, Os Frontale (pannbenet) 2, Os Parietale (hjässbenet; parigt) 3, Os Occipitale (nackbenet) 4, Os Temporale (tinningbenet; parigt) 5, OsSphenoidale (kilbenet) 6, Os Ethmoidale (silbenet)
Viscerocranium består av 6 pariga och 3 opariga ben:
1, Maxilla (överkäksbenet; parigt) 2, Os Nasale (näsbenet; parigt) 3, Os Lacrimale (tårbenet; parigt) 4, Os Zygomaticum (okbenet; parigt) 5, Os Palatinum (gombenet; parigt) 6, Concha nasalis inferior (undre näsmusslan; parigt) 7, Vomer (plogbenet) 8, Mandibula, os Mandibularis (underkäken) 9, os Hyoideum (tungbenet)
ben i Skallen sedd bakifrån:
- Os Occipitale
- Ossa Parietalia
- Sutura sagittalis
- Ossa Temporalia
- Mandibula
- Delar av maxilla
- Sutura lamboidea
Skallen sedd uppifrån:
- Os Nasale
- Os Frontale
- Os Parietale
- Sutura coronalis
- Os Occipitale
- Arcus Zygomaticus
- Os Temporale
- Os Zygomaticum
- Sutura sagittalis
- Sutura lamboidea
Skallen genomskuren i medianplanet:
- Os Frontale
- Os Parietale
- Os Occipitale
- Os Temporale
- Os Sphenoidale
- Os Ethmoidale
- Os Nasale
- Maxilla
- Vomer
- Os Palatinum
- Mandibula
Basis cranii externa –kraniets undersida:
- Os Occipitale
- Foramen Magnum
- Os Temporale
- Arcus Zygomaticus
- Os Zygomaticum
- Pars petrosa (klippdelen)
- Os Sphenoidale
- Vomer
- Ala major ossis Sphenoidales
- Os Palatinum
- Maxil
Skalltaket (calvariet) avsågat:
- Os Occipitale
- Pars petrosa ossis Temporalis (klippdelen)
- Pars squamosa ossis Temporalis (fjälldelen)
- Os Sphenoidale ala major
- Os Sphenoidale ala minor
- Os Ethmoidale
- Os Frontale
- Os Parietale
- Foramen magnum
Skalltaket (calvariet) avsågat indelas i vilka i tre gruppar:
Hjärnskålens botten, basis cranii interna, indelas i tre gropar;
fossa cranii posterior
fossa cranii media
fossa cranii anterior
I ala major finns tre hål benämnda;
-foramen rotundum
-foramen ovale
-foramen spinosum
i ordning ventralt-dorso-lateralt (”ROS”).
Os Sphenoidale - uppifrånBild: 7
- Sella turcica (hypofysen)
- Fissura orbitalis superior –springa mellan vingarna
- Canalis opticus –synnervskanalen
- Foramen rotundum
- Foramenovale
- Foramen spinosum
- Corpus ossis Sphenoidalis
Os Sphenoidale –framifrån:7
- Fissura orbitalis superior
- Canalis opticus
- proc. Pterygoideus
- Lamina medialis
- Lamina lateralis
- Fossa pterygoidea
- Hamulus pterygoideus
vad är Os Lacrimale
Os lacrimale är ett litet rektangulärt ben, och det utgör en liten del av främre mediala orbitaväggen. På främre kant så finns det:
1-sulcus lacrimalis
Mandibula, os mandibularis: 14
- Corpus mandibulae
- Ramus mandibulae
- Proc. alveolaris
- Proc. coronoideus
- Proc. condylaris
- Caput mandibulae
- Foramen mentale
- Collum mandibulae
- Angulus mandibulae
- Basis mandibulae
- Linea obliqua
- Tuberositas masseterica
- Fovea pterygoidea
- Protuberantia mentalis
Mandibula –mediala sidan: 12
- Proc. coronoideus
- Proc. condylaris
- Caput mandibulae
- Collum mandibulae
- Foramen mandibulae
- Lingula mandibulae
- Linea mylohyoidea
- Angulus mandibulae
- Spina mentalis
- Basis mandibulae
- Fossa digastrica
- Tuberositas pterygoidea
Os Hyoideum
Tungbenet består av corpus längst fram, samt två pariga utskott,
- cornu majus
- cornu minus
Maxilla -framifrån: 7
- Proc. frontalis
- Foramen infraorbitale
- Proc. zygomaticus
- Proc. alveolaris
- Proc. palatinus –syns ej i bild
- Canalis infraorbitalis
- Tuber maxillae
Maxilla –snett underifrån och medialt: 7
- Proc. frontalis
- Foramen infraorbitale
- Proc. zygomaticus
- Proc. alveolaris
- Proc. palatinus
- Spina nasalis anterior
- Canalis incisivus
Maxilla-underifrån: 7
- Proc. palatinus
- Tuber maxillae
- Torus palatinus
- Foramen incisivum
- Dentala alveoler
- Septum interalveolaria
- Septum interradicularia
BIHÅLOR:
Sinus = fördjupning hålrum
- Sinus frontalis –pannbenshåla
- Sinus ethmoidales –silbenshåla
- Sinus sphenoidales –kilbenshåla
- Sinus maxillaris –käkbenshåla
- Sinus nasi –näshåla
- Septum nasi –näshålornas skiljevägg
KÄKLEDEN–Articulatio temporo mandibularis: 7
- Os Temporale –tinningbenet
- Fossa mandibularis –ledgropen
- Tuberculum articulare –ledknölen
- Caput mandibulae –ledhuvudet
- Discus articularis –ledskivan
- Ledkapseln
- Arcus zygomaticus -okbågen
MUSKLERAnsiktets mimiska muskler: 4
Ansiktets mimiska muskler
- m. Buccinator
- m. Orbicularis oris
- m. Orbicularis oculi
- m. Risorius
Huvudets och halsens muskulatur: 6
- m. Temporalis
- m. Digastricus venter posterior
- m. Masseter
- m. Mylohyoideus
- Os Hyoideum
- m. Digastricus venter anterior
Tuggmuskelatur: 6
- m. temportalis
- m. peterygoideus lateralis
- m. peterygoideus medialis
- m. buccinator
- m. melyhyoideus
- m. genioglossus
HUVUDETS OCH HALSENS NERVER
Vi har 12 parhjärnnerver/kranialnerver, sombestår av 12 huvudstammar;
n. Olfactorius (I)
n. Opticus (II)
n. Occulomotorius (III)
n. Trohlearis (IV)
n. Trigeminus (V)
n. Abducens (VI)
n. Facialis (VII)
n. Stato-accusticus (VIII)
n. Glosso-pharyngeus (IX)
n. Vagus (X)
n. Accessorius (XI)
n. Hypoglossus (XII)
HUVUDETS OCH HALSENS NERVER: Desom har förbindelse med munhålan är:
Nr Vn. trigeminus –med 3stora grenarn. opthalmicusn. maxillarisn. mandibularis Nr VIIn. facialis Nr IXn. glossopharyngeus Nr Xn. vagus –den kring-irrande nerven Nr XIIn. hypoglossus
Nervus trigeminus-trillingnerven
V:e kranialnerven n. Trigeminus A.Bryggan B. Ganglion semilunare C. n. Opthalmicus D. n. Maxillaris E. n. Mandibularis
HUVUDETS OCHHALSENS ARTÄRER
A.a.Carotis communis B. a.Carotis interna C. a. Carotis externa D. a. Alveolaris inferior E. a. Lingualis F. a. Facialis G. a. Maxillaris H. a. Temporalis superficialis I. a. Infraorbitalis J.a. Alveolaris superioresposteriores K.a. Alveolaris superiores anteriores L. a. Mentalis
fog- och ledlära
- fogarna (synatroser) - bindväv, brosk eller benväv
- Leder (articulatio) någon som rör sig
- ledhuvud (konvex yta)
- ledpanna konkav yta)
- yttorna är överdragna med ledbrosk
vilka är käkledens 3 grundrörelse:
- Öppnings- och slutingsrörselse
- framåt- och bakåtgildning eller -förning
- sidoröreser eller sidföring
3 typer av muskler
- Långa muskler
- korta muskler
- breda muskler
Huvudets muskler:
- Tuggmuskelrn
- ANSIKTETS MIMISKA MUSKLER
halsens muskler omfattar bla:
- de övre tungbensmusklerna (suprahyoidala musklerna)
- de undre tungbensmusklerna (infrahyoidala musklerna)
vilka 3 grupper finns det i Tuggmuskelrna
- munslutarna
- muskeln som vid dubbelsidig kontraktion för underkäken framåt, och vid enkelsidig kontraktion åstadkommer en sidrörelse av underkäken.
- munöppnarna
munslutarna:
- m. temporalis (tinningmuskeln)
- m. masseter (tuggmuskeln)
- m. ptergoideus medialis (den inre vingmusklen)
musculus temporalis
ursprung: tinninggropen
fäste: proc. coronoideus på ramus mandibulae
funktion: munslutare
innervation: N. trigeminus
musculus masseter
ursprung: okbågen (arcus zygomaticus)
fäste: angulus mandibulae
funktion: munslutare, sammanbitning
innervation: N. trigeminus
musculus pterygoideus medialis
ursprung: Os sphenoidale (pterygoideiutskotten)
fäste: Angulus mandibulae
funktion: sammanbitning
innervation: N. trigeminus
musculus pterygoideus lateralis
ursprung: Os sphenoidale (pterygoideiutskotten)
fäste: caput mandibulae
funktion: framåtförning och gapning
innervation: N. trigeminus
m. pterygoideus lateralis
muskler som vid dubbelsidig kontraktion för underkäken framåt, och vid enkelsidig kontraktion åstadkommer en sidrörelse av underkäken
Munöppnarna
- m. mylohyoideus (munbottenmuskeln)
- m. geniohyoideus (hak- och tungbensmuskln)
- m. digastricus venter anterior och venter prosterior ( den två bukliga underkäksmusklen’)
musculus mylohyoideus
ursprung: linea mylohyoidea
fäste: tungbenskroppen
funktion: munöppnare
innervation: N. mylohyoideus
musculus geniohyoideus
ursprung: spina mentalis
fäste: tungbenskroppens framsida
funktion: munöppnare
innervation: N. hypoglossus
musculus digastricus venter anterior
ursprung: Incisura mastoidea
fäste: tungbenet och förenas med en sena som sammanbinds med den bakre buken
funktion: munöppnare
innervation: N. mylohyoidea
musculus digastricus venter prosterior
ursprung: proc. mastoideus
fäste: tungbenet och förenas med en sena som sammanbinds med m. digastricus venter anterior
funktion: munöppnare
innervation: N. facialis
tungans muskler
- det finns de yttre och de intre tungmuselna
- de yttre åstadkommer tungans läges förändringar
- 3 pariga
de yttre tungmuskelna:
- musculus genioglossus (A)
- musculus hypoglossus (B)
- musculus styloglossus (C)
De inre tungmuskelna:
- mindre än de yttre
- 3 huvudplan (longitudinellt, transversalt och vertikalt)
tunga - lingua
- huvuddel - tungkropp
- tungspets - tungrot
- tungrygg (gråvit)
- sött, salt, surt, beskt, umami
spottkörtlarna: 3 par stora spotkötlarna
- glandula parotis - öronspotkötln
- glandula submandibularis - underkäksspotkötln
- glandula sublingualis - undertungaspotkötln
- glandula parotis
- största spottkörtlen
- körtlent utförsgång -belägen på utsidan av m. masseter
- mynnar på kinndens insiden
- seriöst sekret
- glandula submandibularis
- ligger i vinkel mellan underkäken och munbotten
- den ligger djupt under munbottenmusklnut
- mynningen syns vid sidan av tungbandets bas
- blandat, både seriöst och muköst
- glandula sublingualis
- den minsta
- belägen under menbottens slemhinna och övan för munbottensmuskel
- mynnar på ett slemhinnveck under tungan
- blandat, seriöst och muköst
arteria carotis externa
- arteria carotis externa avgerr en mängd grenar som går till ansikte och käkar:
- I. arteria lingualis - tungartären
- II. arteria facialis - ansiktsartären
- IV. arteria maximallaris - överkäksartären
arteria palatina decendens
artären är backom alla tänder
arteria sphenopalatina
artären är bakom incisiverna
