Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Grundläggande Biomedicin > bakteriologi & Virologi > Flashcards

bakteriologi & Virologi Flashcards

1
Q

VAD ÄR MIKROBIOLOGI?

A
  • Läran om små liv

* Nyttiga & Farliga mikroorganismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

NYTTA AV MIKROBIOLOGISK KUNSKAP

A
  • Inom medicinen
  • Inom vården
  • Inom odontologi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ÄR ALLA MIKROORGANISMER FARLIGA?

A

Nej, Några bra och några dåliga

Balansen – vi lever i harmoni!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Eukaryota

A

Cellulära : bygger upp djur och växter (encelliga eller flercelliga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Prokaryota

A

Cellulära : som bakterier och arkéer (encelliga )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cellulära

A

som hör till eller avser celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

VAD ÄR DET TRE OLIKA ORGANISMRIKE (Cellulära, Acellulära)

A

Cellulära:
•Prokaryota - Bakterier – enkel delning –
•Eukaryota – komplicerad delning – mitosis, meiosis,
Acellulära: Virus och prioner
•Arkeér
finns i extrema miljöer (mycket salt, mycket surt, mycket varmt), ovanliga hos människor
+Arkéer liknar bakterier men är ett släkte för sig. De saknar cellkärna och klassas därför som prokaryoter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad gör BAKTERIER

A
  • Producerar
  • Konsumerar ochbryter ner
  • Kroppen -Skyddar oss mot främmandekroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Tarmbakterier

A

matsmältning och viktiga för näringsupptag bl a B och K vitamin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Mjölksyrebakterier

A

produktion och konservering t ex ost, yoghurt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Reningsverk

A

renar och bryter ner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

PATOGENITET (SJUKDOMSALSTRANDE)

A
  • Virulens
  • Infektionsdos
  • Flageller - kemotaxi
  • Fimbrier
  • Kapsel – utanför cellväggen tjock slemmig, försvar mot leukocyter. Kapsel försedda mer virulenta än icke-kapsulära (pneumokocker)
  • Enzymer – gynnar bakt.spridning t ex: kollagenas, koagulas, streptokinas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

HUR SMITTAR MIKROORGANISMERNA?

A
  • Kontaktsmitta
  • Luftsmitta
  • Blodburen smitta
  • Vektorsmitta

Alla infektionssjukdomar är inte smittsamma!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

INFEKTIONSSPRIDNING

A

•Tre faktorer krävs:

  1. Smittkälla
  2. Transportväg för mikroorganismer sjukdom
  3. En mottaglig individ

Smittväggar: kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta, luft- och damm buren smitta, vattenburen smitta, blodsmitta, vektorburen smitta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

INFEKTIONER I MUNHÅLAN

A
  • Exogena - mikroorganismer som inte tillhör den orala residenta floran (ytliga, sk monoinfektioner)
  • Endogena – polymikrobiella (blandinfektioner) anaeroba infektioner; mikroorganismer från den residenta flora
  • Opportuniska; både exogena (stafylokocker i op. sår) och endogena (endokardit – streptokocker från munhålan, karies, parodontit, candida)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Endemi

A
  • infektionssjukdom som förekommer hos en begränsad grupp av människor eller i ett definierat geografiskt område
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Epidemi

A

-infektionssjukdom utbrett bland folket i en definierad grupp eller geografiskt område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Pandemi

A

– infektionssjukdom som sprids över världsdelar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Endogen infektion

A

mikroorganismer i individens egen inneboende mikroflora som orsakar infektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Exogen infektion

A

patogena mikroorganismer som koloniserat trots närvaron av en inneboende (resident) munflora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Infektionsdos

A
  • som krävs för att orsaka sjukdom hos den infekterade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Inkubationstid

A
  • tid mellan smittotillfället och tidpunkten då en sjukdom bryter ut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Mortalitet

A
  • dödlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Morbiditet

A
  • sjukdomsfrekvens i en befolkning dvs mätetal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är virus?

A

Virus är en mycket liten mikroorganism, som inte har någon egen ämnesomsättning. Den måste invadera en levande cell och styra den för att kunna föröka sig och orsaka infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vad är Immunpatogenes

A

Immunförsvarets reaktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur smittas man av virus?

A 
Kontakt
Luft
Peroralt
Inokulation
Vektor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vad är Virulens?

A

hur väl en patogen mikroorganism kan framkalla en sjukdom hos en värdcell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Spridning av virus

A
  • Mottagliga celler – kroppsytor och slemhinnor
  • Kan inokuleras – injektionsnål, sår, insektsbett, djurbett
  • Inom kroppen – lokall spridning, hematogen spridning (tar sig förbi immunförsv på slemhinnor), viremi (i blodet) och neuronal spridning
  • Horisontell spridning - Mellan värdar
  • Zoonoser
  • Vertikal överföring – mor till foster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

DNA- virus

A

kemiska ämne som bär den genetiska informationen, arvsmassan:

  • Herpesvirus
  • Hud och slemhinnor - främst mun- och genitalslemhinna
  • Poxyvirus – stort, komplicerat virus
  • Popovavirus – HPV : orsakar kondylom och vårtor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

RNA - virus

A

är en makromolekyl som finns i alla levande organismer.:

  • Picornavirus – mkt små virus men stor infektionsgrupp – förkylningsvirus, polio, hepatit A och D
  • Reovirus – rotavirus – tarminfektion (gastroenterit) hos små barn
  • Calicivirus – tarmvirus (enterovirus) – vinterkräksjuka hos vuxna. Hepatit E
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Behandling olika virus

A
  • Antivirala läkemedel
  • Interferon
  • Zidovudin första läkemedel mot HIV
  • Parallellt – läkemedel mot influensa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Virussjukdom: Herpes/Vad är det +Hur smittas det+ Symtom

A
  • DNA - virus
  • Typ 1 kallas ibland även för munherpes och typ 2 för könsherpes, eftersom det är där de vanligtvis ger besvär. Men båda herpessorterna kan finnas på såväl kön som mun, eller på andra ställen av kroppen.

•Patogenes: Latent (vilande) eller persisterande (ständigt pågående). Hud och slemhinnor
•Smitta: direktkontakt – salivkontakt, direktkontakt med blåsinnehållet. Hög smittorisk
•Symtom: hudrodnad, blåsbildning (bultande, stickande känsla), feber, allmänpåverkan, klåda, sår, lymfkörtelsvullnad i ljumskar
– Behandling: Herpes i underlivet går över av sig själv och det finns ingen behandling som botar sjukdomen. … Om du skulle ha mycket kraftiga besvär av herpes i underlivet kan du behöva ta virushämmande läkemedel varje dag under en längre tid, för att förebygga nya herpesutbrott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Behandling av HSV1 och HSV2

A
  • Aciklovir – Zovirax, Geavir
  • Valaciklovir – Valtrex
  • Famciklovir – Famvir
  • Substanserna hämmar virusreplikation i infekterade celler
  • Vectavir – mot recidiv herpes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Virussjukdom: Hepatit/Vad är det +Hur smittas det+ Symtom+Förlopp

A

-Infekterar leverns hepatocyter
•Förlopp – lindrig (vanligast) eller dödlig
•Symtom: illamående, muskelvärk, ledvärk och späningskänsla från epigastriet, trötthet. Ibland feber från HAV och HEV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är Hepatit A (HAV) och Hepatit E (HEV)

A

-RNA– naket virus
-Smittar peroralt – förorenade matvaror och vatten
•HAV och HEV leder inte till kronisk leversjukdom
•Inkubationstid: HAV 3-4 veckor, HEV ca 6 veckor
•Vaccin Havrix finns, ges i två doser avseende HAV
•HEV – ingen profylax finns och således inga antivirala läkemedel
—- Den är anmälningsplikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är Hepatit B (HBV)

A

•DNA – virus (hepandnavirus) med hölje, målceller: hepatocyterna (leverceller)
•Finns i blod, saliv, vaginalsekret och sädesvätska både vid akut som kronisk infektion
•Vanligt bland narkomaner – sprutdelning
•Mycket smittsamt – lågdos krävs för en infektion, paranteralt t ex blodtransfusion, kontaminerade kanyler, sexuellt, via hudsår, saliv.
•Inkubationstid: ca 3 månader
•HBV vaccin finns, (2 olika typer) - interferon där du tar en spruta en gång i veckan, under ett år. eller istället få tabletter med virushämmande läkemedel. Tabletterna tas varje dag under flera år, ofta hela livet.
•Kronisk hepatit – låg aktivitet
— Den är anmälningsplikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hepatit D (HDV)

A

•RNA- virus – picornavirus
•Mycket litet och ofullständigt virus
•Angriper levercellerna endast i närvaro av HBV
•Smitta: paranteralt via blodsmitta som HBV
•Behandling: Interferon alfa
•Vid kronisk HVB förblir även HDV kronisk
— Den är anmälningsplikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hepatit C – RNA

+bahandling

A

•Sprids via blodet – transfusion, nålstick, sexuellt (liten risk)
•Vårdrelaterad smitta är ganska liten idag
Tre typer
•CC – genotyp 1A och B IL283 CC. Genotyp 1A dominerar i Sverige
•CT - genotyp 2
•TT – genotyp 3 mest i Afrika
•Tidigare behandling med Ribavirin – Interferon, mycket biverkningar
– Den är anmälningsplikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

HIV humant immunbristvirus

A
  • RNA retrovirus, innehållande ett enzym som kallas omvänd transkriptas, omvandla sig eget RNA-arvsanlag till en DNA-kopia
  • Kapsiden är månghörningsformad, har hölje och proteinutskott
  • Utmärkande retrovirus: efter infektion i en värdcell kan de med hjälp av omvänd transkriptas göra en DNA – kopia, som sedan integreras i värdcellens DNA
  • Samt blödarsjuka och personer som har fått blodtransfusion
  • Livslång infektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Egenskaper HIV

A
  • RETROVIRUS
    •Förmåga att på ett tyst och nästan omärkligt sätt kan infektera kroppsceller
    •Lång latenstid – den smittade kan vara omedveten och kan omedvetet föra smittan vidare
    •Virusets förmåga att dälja sig utan att immunsystemet bekämpar det
    •Förmåga att infektera olika celler i kroppens vävnader
    — Hiv är både anmälningspliktig och smittspårningspliktig.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

HIV smitta i vårdarbete

A
  • Smittar inte vid sociala kontakter
  • Risken att smittas via saliv är liten
  • Risken anses vara < 0,5% i inokulationsincidens
  • Inokulationsincidens med Hepatit B positivt blod uppskattas till 25%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Behandling av HIV

A
  • Psykologiskt stöd
  • Botemedel finns inte!
  • Att bromsa sjukdomsutvecklingen
  • Förlänga överlevnadstiden
  • Lindra symtomen
44
Q

Råd för att undvika smittan: När man jobbar

A

•Arbeta lugnt och metodiskt så att stick- och skärskador undviks
•Använd handskar vid all blodkontakt samt vid egen hudskada
•Använd ansiktskydd vid alla arbetsmoment där det finns risk för stänk av blod eller blodblandade kroppvätskor
•Använd hylshållare för använda kanyler
•Använd slutna dränage och spolningsystem
–Tillbud ska alltid rapporteras till arbetsgivaren, eftersom det är ett bra sätt att upptäcka risker som hade kunnat leda till olyckor eller arbetsskador.

45
Q

När tillbud har inträffat: När man Jobbar

A
  • Om blödning har uppstått pressa ut lite blod
  • Skölj/tvätta det skadade/blodförorenade området med tvål och vatten
  • Desinfektera direkt med alkohol, klor eller motsvarande
  • HIV-test utförs
46
Q

Vad är skillnaden mellan RNA oh DNA

A

Hos levande celler finns det genetiska materialet i form av den besläktade, mer stabila molekylen DNA, medan RNA återfinns i mer kortlivade molekyler.

47
Q

VRE

A

Alla har vissa bakterier, kallad enterokocker, som lever i sina tarmar och könsorgan. De finns också i miljön.

För det mesta orsakar de inga problem, men ibland kan de utlösa infektioner. När de gör det behandlas de med ett kraftfullt antibiotikum

48
Q

multresistenta bakterier

A
  • är en grupp bakterier som utveklat resistens mot ett fertala antibiotika. de ökar i hela värden.
  • ORSAKER: kostar mycket, och ökar risk för komplikationer painter
49
Q

e.coli.

A

e.coli är en vanlig tarmbakterier hon människor och djur. de flästa ecoli-bakterier är harmlösa. men några kan orsaka dieare sjukdom.

50
Q

Biofilm

A

en biofilm utgörs av en mulicellulära massa av mikroorganismer som vidhäfter på en fast yta .
- olika mikroorganismer som sitter fast i yttan . både bakterier och svAMP

51
Q

antibakteriella läkemedel påverkar bakterien genom att

A
  • skada cellväggen
  • hämma proteinsyntesen
  • hämma RNA-syntes
  • hämma DNA-syntes
  • folsyrasynteshämnare
52
Q

MIC-bestämning

A

minsta inhibitoriska koncentration som avdödar bakterien. undersöker bakteriens förmåga att motstå antibiotikans tillväxthämmande effekt. Bestämma bakteriens känslighet för olika antibiotika genom att mätta vilken minska koncentration av medlet i fråga som krävs för att hämma tillväxt av bakterien.

53
Q

lappdiffusion

A

För att säkerst kunna avgöra bakterier resistent mot antibotika använder man sig av lappdiffusion

54
Q

baktericid

A

antibiotika som avdödar bakterierna

55
Q

bekeriostatisk

A

antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier

56
Q

bakterier som bäst bildar biofilm är bakterier som har ?

A

-fimbrier (PILI) - utskott som bla. underlättar vidhftning
- kapsel - med speciel egenskaper
- slime - extracellular polysackarid,
lättare att adherera och bilda biofilm

57
Q

MRSA

A
  • MRSA är en bakterie av typen gula stafylokocker. Skillnaden mellan andra gula stafylokocker och MRSA är att MRSA är motståndskraftig mot vissa antibiotika.
  • MRSA är har högre utvceklat resistens mot metacilin vilket innebär att det inte fungerar med penicilinasstabilt pencilin. (tex. kloxacillin)
58
Q

ESBL

A

extended spectrum bata lactamase är en beteckning på en grupp av enzymer som finns hos vissa multiresistensa bakterier

59
Q

Toxsiner

A

toxsiner är vanliga produkter som bildas av många bakterier inte alla vid flera infektioner är dettoxinreaktion som dominerar sjukdomsförloppet och inte själva bakterieskadar

  • exotoxiner produceras av G- och G+
  • endotoxiner av G- (LPS)
60
Q

patogen o apatogen

A
  • patogen - sjukdomskallande

- Apatogen - icke-sjukdomskallande

61
Q

oppurtunisk patogen

A

passar på, tex nedsatt immunförsvar

62
Q

skillanden mellan grampositiva och gramnegativa

A 
Gramnegativa- 
•Har en tunn cellvägg
•Röda vid färgning
•Ofta stavar men kocker förekommer
•Endotoxiner-LPS 
Grampositiva-
HAR EN TJOCK CELLVÄGG
•FÄRGAS BLÅ VID GRAMFÄRGNING
•EXOTOXINER
•OFTA KOCKER MEN STAVAR FÖREKOMMER
63
Q

Sporbildning

A

Metabolt vilostadie, överlever utan näring

64
Q

GBS

A
  • GBS är streptokocker grupp B .
  • De har i normalt munfloran, i viginafloran.
  • de orsakter ganska mycket .
  • kan överföras sexuellt.
65
Q

MUNNEN SOM MIKROBIELL LIVSMILJÖ: TÄNDER

A
  • TANDKÖTTSFICKOR’
  • BIOFILM-PLACK
  • GINGIVALVÄTSKA INNEHÅLLER BL.A. LEUKOCYTER
66
Q

MUNNEN SOM MIKROBIELL LIVSMILJÖ: SALIV

A
  • PH

* SKÖLJER

67
Q

Vad är bakterievirulens? Ge minst 5 exempel på virulensfaktorer hos en bakteri

A
  • Adhesionförmågan –underlättar inbindning till epitel tex (förmåga att fösta). gör detta med hjälp med av fimbrier (pili)
  • Fimbrier/Pili - Överföring av genetiskt material (konjugation), Vidhäftning.
  • Kapsel - med speciel egenskaper
  • Flageller - kemotaxi
  • Enzymer - DNAs, kollagenas, koagulas, streptokinasoch penicillinas
  • Toxiner -exotoxinerproduceras av G+ & G-, endotoxinerav G- (LPS)
  • Sporbildning - Metabolt vilostadie, överlever utan näring
  • Infektionsdos
68
Q

de vanligaste patogena bakterier

A
  • staflycoker - förekommer i huvudveck och slemhinnor och kan ge upphov av hjärn och öroninfektion
  • streptococker - förekommer i blod o slemhinna och orsaker halsfluss och svinkoppor.
  • pneumkocker - förkommer i blod, lutfbuen smitta, svalg och slemhinna. orsaker lunginflammation, öroninflammation
69
Q

Streptokocker

A

Streptokocker är en vanligt förekommande grupp bakterier som oftast orsakar enklare infektioner som halsfluss och svinkoppor.

70
Q

Det finns 3 olika sätt för bakterien att överföra arvsmassa. Redogör för de 3 olika sätten

A
  • konjugation- ÖVERFÖRING AV ARVSMASSA MHA PILI.
  • transduktion- ÖVERFÖRING AV ARVSMASSA MED HJÄLP AV BAKTERIOFAGER
  • transformation- DIREKTUPPTAG AV DNA FRÅN OMGIVNINGEN
71
Q

vad gör antibiotika

A

Antibiotika skadar bakterieceller men inte mänskliga celler
Verkar tex genom att:
-förhindra bakteriens produktion av proteiner som den behöver
-göra så att bakterien inte kan bygga upp sin cellvägg
-förhindra reproduktion av bakteriens egen arvsmassa

72
Q

hur uppstår en infektuon

A

En infektion uppstår när smittsämne, som till exempel bakterier eller virus, tar sig in i kroppen och börjar föröka sig.

73
Q

CELLMEMBRAN

A

•Cell membranet består av ett dubbelager av fosfolipider:

  • Utsidan är hydrofil
  • Insidan är hydrofob
74
Q

vad är endotoxin och exotoxin och hur utsöndras de?

A
  • endotoxin: det finns i cellvägen hos gramnnegativa bakterier LPS utsöndras när celler dör
  • exotoxin: Exotoxin produceras för att vara toxiska och utsöndras under bakteriernas tillväxtfas och kan ha cytotoxisk effekt.
75
Q

skillnaden mellan bateriecid och bakteriostatisk verkan

A

bakteriecid- antibiotika som avdödar bakterierna. bakteriostatisk- antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier

76
Q

kontakt smitta, luftburdensmitta,vektorsmitta, oralsmitta

A

kontakt: när man kommer i kontact med en person som bär patogena bakterier t.ex handen
oral: salivdroppar t.ex kyssar
luftburden: bakterier som finns i luften som man andas in t.ex person med tuberkulos
vektor: smitta av ofta insekter eller fästingar

77
Q

bakteriers vidhäftning underlättas

A

flagger, pili, biofilm, slime

78
Q

skillnaden mellan alfa, gamma, och betahemolys?

A

hemolys ät förmågan att bryta ner röda blodkroppar-

  • beta - hög hemlotisk
  • alfa - låg hemlotisk
  • gamma - inget hemolys
79
Q

virulens

A

sjukdoms förmåga - hur bakterierna har fått en sjukdom förmåga

80
Q

resistensmekanismer

A

vad är dem resistent mot antibiotika

81
Q

cellens uppbyggnad

A

-Nucleus: Cellens “hjärnor”, kärnan styr cellaktiviteter och innehåller genetiskt material som kallas kromosomer tillverkade av DNA.
-Mitokondrier: Gör energi ur maten
-Ribosomer: Gör protein
-Golgi-apparater: Tillverka, bearbeta och paketera proteiner
-Lysosom: Innehåller matsmältningsenzymer som hjälper till att bryta ner maten
-Endoplasmatisk retikulum: Kallade “intracellulär motorväg” eftersom den är för att transportera alla slags objekt runt cellen.
-Vacuole: Används för förvaring, vakuoler innehåller vanligtvis vatten eller mat.
—- Växtceller har också:
Klorplaster: Använd solljus för att skapa mat genom fotosyntes
-Cell Wall: för support

82
Q

CELLMEMBRAN

A
  • Cellmembranet består av ett dubbelager av fosfolipider
  • Utsidan: är hydrofil
  • Insidan: är hydrofob
83
Q

CELLVÄGG

A
  • HAR TILL UPPGIFT ATT STÖDJA BAKETRIEN OCH GE DEN DESS FORM
  • BESTÅR AV PEPTIDOGLYKANER
  • SKILJER SIG AVSEVÄRTE MELLAN OLIKA BAKTERIE ARTER
  • VISSA BAKTERIER SAKNAR CELLVÄGG (MYCOPLASMA)
84
Q

GRAMFÄRGNING

A
  • INFÄRGNING
  • KRISTALLVIOLETT ELLER ANNAT BASISKT FÄRGÄMNE
  • JODBEHANDLING
  • TILLSATS AV LUGOLSLÖSNING (JODLÖSNING)
  • JOD-FÄRGKOMPLEX BILDAS I CELLEN.
  • AVFÄRGNING MED ORGANISKT LÖSNINGSMEDEL TEX ETANOL ELLER ACETON
  • GRAMNEGATIVA AVFÄRGAS
  • GRAMPOSITIVA BEHÅLLER DET VIOLETTA FÄRGKOMLEXET
  • KONTRASTFÄRGNING MED T.EX. SAFFRANIN(RÖD) •AVFÄRGADE BAKTERIER (GRAMNEGATIVA) BLIR ROSA/RÖDA
  • ICKE AVFÄRGADE BAKTERIER (GRAMPOSITIVA) BEHÅLLER SIN BLÅVIOLETTAFÄRG
85
Q

GENERELLASUBSTRAT-

A

NÄSTAN ALLA BAKTERIER VÄXER

86
Q

SELEKTIVASUBSTRAT–

A

ANTIBIOTIKA, SALT, PH

87
Q

DIFFERENTIERANDESUBSTRAT

A

OLIKA UTSEENDE PÅ OLIKA BAKTERIER

88
Q

GRAMNEGATIVASTAVAR

A
  • ENTEROBACTERIACEAE T.EX E.COLI
  • PSEUDOMONAS SPECIES
  • HAEMOPHILUS SPECIES
  • ANAEROBER
89
Q

GRAMNEGATIVAKOCKER

A
  • NEISSERIA SPECIES
  • NEISSERIA MENINGITIDES
  • NEISSERIA GONORRHOEAE
  • MORAXELLA CHATARRALIS
90
Q

GRAMPOSITIVASTAVAR

A
  • BACILLUS - •AEROB, •SPORBILDANDE
  • CORYNEBAKTERIER - •AEROBA, HUDFLORA
  • ACTINOMYCES - •MUNREGIONEN, SPIRAL
  • FAKULTATIVTANAEROB
91
Q

GRAMPOSITIVAKOCKER

A
  • STAFYLOKOCKER -•KATALASPOSITIVA, •AEROBA

* STREPTOKOCKER - •KATALASNEGATIVA, •FAKULTATIVTANAEROBA

92
Q

STAFYLOKOCKER

A
  • Grampositivakocker
  • Katalaspositiva
  • Koalgulaspositiva/negativa-S.aureus
  • Hudflora
  • Impetigo, sårinfektioner, böldermm
  • MRSA
93
Q

STREPTOKOCKER-FFAALFA-STREPTOKOCKERI MUNHÅLA•

A
  • FAKULTATIVTANAEROBA•KAN LEVA MED ELLERUTANSYRE
  • INDELADEI GRUPPER
  • HAEMOLYS - BETA•ALFA•GAMMA
94
Q

ANAEROBABAKTERIER

A
  • GRAMNEGATIVASTAVAR–BACTEROIDESSPECIES -PREVOTELLA
  • GRAMNEGATIVA-KOCKER, VEIONELLA
  • GRAMPOSITIVASTAVAR-CLOSTRIDIUM SPECIES
95
Q

MUNNENSOMMIKROBIELLLIVSMILJÖ

A
  • TÄNDER - TANDKÖTTSFICKOR, BIOFILM-PLACK, GINGIVALVÄTSKA INNEHÅLLER BL.A. LEUKOCYTER
  • SLEMHINNOR- SKYDDAD FFA PGA SALIV
  • SALIV - PH, SKÖLJER
96
Q

MUNNHÅLANSNORMALFLORAANAEROBERFLER ÄN AEROBER

A
  • GRAMPOSITIVAKOCKER:STREPTOKOCKER-FAKULTATIVTANAEROBAMUTANS-GRUPPEN(HÅRDAYTOR-PRODUERARLAKTAT)MITIS-GRUPPEN(PLACKBILDNING)
  • GRAMNEGATIVAKOCKER: VEILONELLA-STRIKTANAEROB(PLACKBILDNING)NEISSERIA SPECIESGRAMNEGATIVASTAVAR: (MERVID PARODONTIT)BACTEROIDES& PREVOTELLASPPMF.L. -STRIKTANAEROBAHAEMOPHILUSSPECIES
97
Q

PATOGENERMUNHÅLAN

A
  • TÄNDERNAS UTFORMNING TILLÅTER ANSAMLING AV BAKTERIER VILKA KALLAS PLACK NÄR DE BILDAR BIOFILM
  • VID PARODONTIT SKER EN FÖRSKJUTNING FRÅN GRAMPOSITIVA BAKTERIER TILL GRAMNEGATIVA
98
Q

BAKTERICID

A

NTIBIOTIKA SOM AVDÖDAR BAKTERIERNA.

99
Q

BAKTERIOSTATISK

A

ANTIBIOTIKA SOM HÄMMAR TILLVÄXTEN AV BAKTERIER.

100
Q

DET FINNS OLIKA GRUPPER AVANTIBIOTIKASOM VERKAR PÅ OLIKA SÄTT OCH PÅ OLIKA BAKTERIER:

A
  1. PENICILLNER-CELLVÄGGSSYNTESHÄMMARE
  2. CEFALOSPORINER–FYRA GENERATIONER, CELLVÄGGSSYNTESHÄMMARE
  3. FLUOROKINOLONER –DNA-SYNTESHÄMMARE
  4. AMINOGLYKOCIDER –AMINOSYRASYNTESHÄMMARE, RNA-SYNTESHÄMMARE
  5. MONOBACTAMER CELLVÄGGSSYNTESHÄMMARE
  6. KARBAPENEMER CELLVÄGGSSYNTESHÄMMARE
101
Q

vad är biofilm och ge exempel

A
  • Biofilm uppstår när bakterier fäster till en yta i fuktig miljö genom att utsöndra en tjock, slem- och klisteraktig substans.
  • faktorer som gör det lättare att mikroorganismer fastar på ytan och bild biofil är: kapsel, fimbrier,olime
102
Q

vad är skillnaden mellan DNA och RNA virus

A
  • DNA Virus tar sig över DNA kedjor och invaderar värdecellen och styr och ändrar värdcellens arvsaning, protiensyntes, och andra cellaktiviteter. exempel på DNA virus är (Hepatit B)
  • RNA virus virus invaderar värdcellen men kan bara stryra värdcellen protiensyntes och kan inte ändra arvmassa. exempel på Rna virys är hapatit A
103
Q

antivirala läkmedel

A
  • antivirala läkmedel kan hämna virus replikation på cellulärnivå
  • antivirala läkmedel kan förstärka immunförstavret eller modifierar värdcellens immunsystem

Antivirala medel är mediciner som vid en virusinfektion bromsar virusets replikation, de kallas ofta bromsmediciner. De botar alltså inte virussjukdomar, utan bromsar deras utveckling. De används för att sakta in förloppet hos obotliga sjukdomar som till exempel HIV.

104
Q

vad är skillnaden mellan antivirala läkemedel och antibiotika

A

Bakterier, en del svampar och inälvsparasiter har en struktur som gör att de ofta går att angripa me d antibiotika. På virus har däremot inte antibiotika någon effekt, men infektioner kan ibland behandlas med antivirala medel och förebyggas med vaccin.

105
Q

Morfologi

A

de medicinska vetenskaperna läran om skillnaderna och likheterna mellan organismers anatomi. - läran om organismers form och uppbyggnad. ex.s som cellens uppbyggand organeller och deras funktion

Grundläggande Biomedicin (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions