bakteriologi & Virologi Flashcards
VAD ÄR MIKROBIOLOGI?
- Läran om små liv
* Nyttiga & Farliga mikroorganismer
NYTTA AV MIKROBIOLOGISK KUNSKAP
- Inom medicinen
- Inom vården
- Inom odontologi
ÄR ALLA MIKROORGANISMER FARLIGA?
Nej, Några bra och några dåliga
Balansen – vi lever i harmoni!
Eukaryota
Cellulära : bygger upp djur och växter (encelliga eller flercelliga)
Prokaryota
Cellulära : som bakterier och arkéer (encelliga )
Cellulära
som hör till eller avser celler
VAD ÄR DET TRE OLIKA ORGANISMRIKE (Cellulära, Acellulära)
Cellulära:
•Prokaryota - Bakterier – enkel delning –
•Eukaryota – komplicerad delning – mitosis, meiosis,
Acellulära: Virus och prioner
•Arkeér
finns i extrema miljöer (mycket salt, mycket surt, mycket varmt), ovanliga hos människor
+Arkéer liknar bakterier men är ett släkte för sig. De saknar cellkärna och klassas därför som prokaryoter.
vad gör BAKTERIER
- Producerar
- Konsumerar ochbryter ner
- Kroppen -Skyddar oss mot främmandekroppar
Tarmbakterier
matsmältning och viktiga för näringsupptag bl a B och K vitamin
Mjölksyrebakterier
produktion och konservering t ex ost, yoghurt
Reningsverk
renar och bryter ner
PATOGENITET (SJUKDOMSALSTRANDE)
- Virulens
- Infektionsdos
- Flageller - kemotaxi
- Fimbrier
- Kapsel – utanför cellväggen tjock slemmig, försvar mot leukocyter. Kapsel försedda mer virulenta än icke-kapsulära (pneumokocker)
- Enzymer – gynnar bakt.spridning t ex: kollagenas, koagulas, streptokinas
HUR SMITTAR MIKROORGANISMERNA?
- Kontaktsmitta
- Luftsmitta
- Blodburen smitta
- Vektorsmitta
Alla infektionssjukdomar är inte smittsamma!
INFEKTIONSSPRIDNING
•Tre faktorer krävs:
- Smittkälla
- Transportväg för mikroorganismer sjukdom
- En mottaglig individ
Smittväggar: kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta, luft- och damm buren smitta, vattenburen smitta, blodsmitta, vektorburen smitta.
INFEKTIONER I MUNHÅLAN
- Exogena - mikroorganismer som inte tillhör den orala residenta floran (ytliga, sk monoinfektioner)
- Endogena – polymikrobiella (blandinfektioner) anaeroba infektioner; mikroorganismer från den residenta flora
- Opportuniska; både exogena (stafylokocker i op. sår) och endogena (endokardit – streptokocker från munhålan, karies, parodontit, candida)
Endemi
- infektionssjukdom som förekommer hos en begränsad grupp av människor eller i ett definierat geografiskt område
Epidemi
-infektionssjukdom utbrett bland folket i en definierad grupp eller geografiskt område
Pandemi
– infektionssjukdom som sprids över världsdelar
Endogen infektion
mikroorganismer i individens egen inneboende mikroflora som orsakar infektioner
Exogen infektion
patogena mikroorganismer som koloniserat trots närvaron av en inneboende (resident) munflora
Infektionsdos
- som krävs för att orsaka sjukdom hos den infekterade
Inkubationstid
- tid mellan smittotillfället och tidpunkten då en sjukdom bryter ut.
Mortalitet
- dödlighet
Morbiditet
- sjukdomsfrekvens i en befolkning dvs mätetal
Vad är virus?
Virus är en mycket liten mikroorganism, som inte har någon egen ämnesomsättning. Den måste invadera en levande cell och styra den för att kunna föröka sig och orsaka infektion
vad är Immunpatogenes
Immunförsvarets reaktion
Hur smittas man av virus?
Kontakt Luft Peroralt Inokulation Vektor
vad är Virulens?
hur väl en patogen mikroorganism kan framkalla en sjukdom hos en värdcell.
Spridning av virus
- Mottagliga celler – kroppsytor och slemhinnor
- Kan inokuleras – injektionsnål, sår, insektsbett, djurbett
- Inom kroppen – lokall spridning, hematogen spridning (tar sig förbi immunförsv på slemhinnor), viremi (i blodet) och neuronal spridning
- Horisontell spridning - Mellan värdar
- Zoonoser
- Vertikal överföring – mor till foster
DNA- virus
kemiska ämne som bär den genetiska informationen, arvsmassan:
- Herpesvirus
- Hud och slemhinnor - främst mun- och genitalslemhinna
- Poxyvirus – stort, komplicerat virus
- Popovavirus – HPV : orsakar kondylom och vårtor
RNA - virus
är en makromolekyl som finns i alla levande organismer.:
- Picornavirus – mkt små virus men stor infektionsgrupp – förkylningsvirus, polio, hepatit A och D
- Reovirus – rotavirus – tarminfektion (gastroenterit) hos små barn
- Calicivirus – tarmvirus (enterovirus) – vinterkräksjuka hos vuxna. Hepatit E
Behandling olika virus
- Antivirala läkemedel
- Interferon
- Zidovudin första läkemedel mot HIV
- Parallellt – läkemedel mot influensa
Virussjukdom: Herpes/Vad är det +Hur smittas det+ Symtom
- DNA - virus
- Typ 1 kallas ibland även för munherpes och typ 2 för könsherpes, eftersom det är där de vanligtvis ger besvär. Men båda herpessorterna kan finnas på såväl kön som mun, eller på andra ställen av kroppen.
•Patogenes: Latent (vilande) eller persisterande (ständigt pågående). Hud och slemhinnor
•Smitta: direktkontakt – salivkontakt, direktkontakt med blåsinnehållet. Hög smittorisk
•Symtom: hudrodnad, blåsbildning (bultande, stickande känsla), feber, allmänpåverkan, klåda, sår, lymfkörtelsvullnad i ljumskar
– Behandling: Herpes i underlivet går över av sig själv och det finns ingen behandling som botar sjukdomen. … Om du skulle ha mycket kraftiga besvär av herpes i underlivet kan du behöva ta virushämmande läkemedel varje dag under en längre tid, för att förebygga nya herpesutbrott.
Behandling av HSV1 och HSV2
- Aciklovir – Zovirax, Geavir
- Valaciklovir – Valtrex
- Famciklovir – Famvir
- Substanserna hämmar virusreplikation i infekterade celler
- Vectavir – mot recidiv herpes
Virussjukdom: Hepatit/Vad är det +Hur smittas det+ Symtom+Förlopp
-Infekterar leverns hepatocyter
•Förlopp – lindrig (vanligast) eller dödlig
•Symtom: illamående, muskelvärk, ledvärk och späningskänsla från epigastriet, trötthet. Ibland feber från HAV och HEV
Vad är Hepatit A (HAV) och Hepatit E (HEV)
-RNA– naket virus
-Smittar peroralt – förorenade matvaror och vatten
•HAV och HEV leder inte till kronisk leversjukdom
•Inkubationstid: HAV 3-4 veckor, HEV ca 6 veckor
•Vaccin Havrix finns, ges i två doser avseende HAV
•HEV – ingen profylax finns och således inga antivirala läkemedel
—- Den är anmälningsplikt
Vad är Hepatit B (HBV)
•DNA – virus (hepandnavirus) med hölje, målceller: hepatocyterna (leverceller)
•Finns i blod, saliv, vaginalsekret och sädesvätska både vid akut som kronisk infektion
•Vanligt bland narkomaner – sprutdelning
•Mycket smittsamt – lågdos krävs för en infektion, paranteralt t ex blodtransfusion, kontaminerade kanyler, sexuellt, via hudsår, saliv.
•Inkubationstid: ca 3 månader
•HBV vaccin finns, (2 olika typer) - interferon där du tar en spruta en gång i veckan, under ett år. eller istället få tabletter med virushämmande läkemedel. Tabletterna tas varje dag under flera år, ofta hela livet.
•Kronisk hepatit – låg aktivitet
— Den är anmälningsplikt
Hepatit D (HDV)
•RNA- virus – picornavirus
•Mycket litet och ofullständigt virus
•Angriper levercellerna endast i närvaro av HBV
•Smitta: paranteralt via blodsmitta som HBV
•Behandling: Interferon alfa
•Vid kronisk HVB förblir även HDV kronisk
— Den är anmälningsplikt
Hepatit C – RNA
+bahandling
•Sprids via blodet – transfusion, nålstick, sexuellt (liten risk)
•Vårdrelaterad smitta är ganska liten idag
Tre typer
•CC – genotyp 1A och B IL283 CC. Genotyp 1A dominerar i Sverige
•CT - genotyp 2
•TT – genotyp 3 mest i Afrika
•Tidigare behandling med Ribavirin – Interferon, mycket biverkningar
– Den är anmälningsplikt
HIV humant immunbristvirus
- RNA retrovirus, innehållande ett enzym som kallas omvänd transkriptas, omvandla sig eget RNA-arvsanlag till en DNA-kopia
- Kapsiden är månghörningsformad, har hölje och proteinutskott
- Utmärkande retrovirus: efter infektion i en värdcell kan de med hjälp av omvänd transkriptas göra en DNA – kopia, som sedan integreras i värdcellens DNA
- Samt blödarsjuka och personer som har fått blodtransfusion
- Livslång infektion
Egenskaper HIV
- RETROVIRUS
•Förmåga att på ett tyst och nästan omärkligt sätt kan infektera kroppsceller
•Lång latenstid – den smittade kan vara omedveten och kan omedvetet föra smittan vidare
•Virusets förmåga att dälja sig utan att immunsystemet bekämpar det
•Förmåga att infektera olika celler i kroppens vävnader
— Hiv är både anmälningspliktig och smittspårningspliktig.
HIV smitta i vårdarbete
- Smittar inte vid sociala kontakter
- Risken att smittas via saliv är liten
- Risken anses vara < 0,5% i inokulationsincidens
- Inokulationsincidens med Hepatit B positivt blod uppskattas till 25%
Behandling av HIV
- Psykologiskt stöd
- Botemedel finns inte!
- Att bromsa sjukdomsutvecklingen
- Förlänga överlevnadstiden
- Lindra symtomen
Råd för att undvika smittan: När man jobbar
•Arbeta lugnt och metodiskt så att stick- och skärskador undviks
•Använd handskar vid all blodkontakt samt vid egen hudskada
•Använd ansiktskydd vid alla arbetsmoment där det finns risk för stänk av blod eller blodblandade kroppvätskor
•Använd hylshållare för använda kanyler
•Använd slutna dränage och spolningsystem
–Tillbud ska alltid rapporteras till arbetsgivaren, eftersom det är ett bra sätt att upptäcka risker som hade kunnat leda till olyckor eller arbetsskador.
När tillbud har inträffat: När man Jobbar
- Om blödning har uppstått pressa ut lite blod
- Skölj/tvätta det skadade/blodförorenade området med tvål och vatten
- Desinfektera direkt med alkohol, klor eller motsvarande
- HIV-test utförs
Vad är skillnaden mellan RNA oh DNA
Hos levande celler finns det genetiska materialet i form av den besläktade, mer stabila molekylen DNA, medan RNA återfinns i mer kortlivade molekyler.
VRE
Alla har vissa bakterier, kallad enterokocker, som lever i sina tarmar och könsorgan. De finns också i miljön.
För det mesta orsakar de inga problem, men ibland kan de utlösa infektioner. När de gör det behandlas de med ett kraftfullt antibiotikum
multresistenta bakterier
- är en grupp bakterier som utveklat resistens mot ett fertala antibiotika. de ökar i hela värden.
- ORSAKER: kostar mycket, och ökar risk för komplikationer painter
e.coli.
e.coli är en vanlig tarmbakterier hon människor och djur. de flästa ecoli-bakterier är harmlösa. men några kan orsaka dieare sjukdom.
Biofilm
en biofilm utgörs av en mulicellulära massa av mikroorganismer som vidhäfter på en fast yta .
- olika mikroorganismer som sitter fast i yttan . både bakterier och svAMP
antibakteriella läkemedel påverkar bakterien genom att
- skada cellväggen
- hämma proteinsyntesen
- hämma RNA-syntes
- hämma DNA-syntes
- folsyrasynteshämnare
MIC-bestämning
minsta inhibitoriska koncentration som avdödar bakterien. undersöker bakteriens förmåga att motstå antibiotikans tillväxthämmande effekt. Bestämma bakteriens känslighet för olika antibiotika genom att mätta vilken minska koncentration av medlet i fråga som krävs för att hämma tillväxt av bakterien.
lappdiffusion
För att säkerst kunna avgöra bakterier resistent mot antibotika använder man sig av lappdiffusion
baktericid
antibiotika som avdödar bakterierna
bekeriostatisk
antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier
bakterier som bäst bildar biofilm är bakterier som har ?
-fimbrier (PILI) - utskott som bla. underlättar vidhftning
- kapsel - med speciel egenskaper
- slime - extracellular polysackarid,
lättare att adherera och bilda biofilm
MRSA
- MRSA är en bakterie av typen gula stafylokocker. Skillnaden mellan andra gula stafylokocker och MRSA är att MRSA är motståndskraftig mot vissa antibiotika.
- MRSA är har högre utvceklat resistens mot metacilin vilket innebär att det inte fungerar med penicilinasstabilt pencilin. (tex. kloxacillin)
ESBL
extended spectrum bata lactamase är en beteckning på en grupp av enzymer som finns hos vissa multiresistensa bakterier
Toxsiner
toxsiner är vanliga produkter som bildas av många bakterier inte alla vid flera infektioner är dettoxinreaktion som dominerar sjukdomsförloppet och inte själva bakterieskadar
- exotoxiner produceras av G- och G+
- endotoxiner av G- (LPS)
patogen o apatogen
- patogen - sjukdomskallande
- Apatogen - icke-sjukdomskallande
oppurtunisk patogen
passar på, tex nedsatt immunförsvar
skillanden mellan grampositiva och gramnegativa
Gramnegativa- •Har en tunn cellvägg •Röda vid färgning •Ofta stavar men kocker förekommer •Endotoxiner-LPS
Grampositiva- HAR EN TJOCK CELLVÄGG •FÄRGAS BLÅ VID GRAMFÄRGNING •EXOTOXINER •OFTA KOCKER MEN STAVAR FÖREKOMMER
Sporbildning
Metabolt vilostadie, överlever utan näring
GBS
- GBS är streptokocker grupp B .
- De har i normalt munfloran, i viginafloran.
- de orsakter ganska mycket .
- kan överföras sexuellt.
MUNNEN SOM MIKROBIELL LIVSMILJÖ: TÄNDER
- TANDKÖTTSFICKOR’
- BIOFILM-PLACK
- GINGIVALVÄTSKA INNEHÅLLER BL.A. LEUKOCYTER
MUNNEN SOM MIKROBIELL LIVSMILJÖ: SALIV
- PH
* SKÖLJER
Vad är bakterievirulens? Ge minst 5 exempel på virulensfaktorer hos en bakteri
- Adhesionförmågan –underlättar inbindning till epitel tex (förmåga att fösta). gör detta med hjälp med av fimbrier (pili)
- Fimbrier/Pili - Överföring av genetiskt material (konjugation), Vidhäftning.
- Kapsel - med speciel egenskaper
- Flageller - kemotaxi
- Enzymer - DNAs, kollagenas, koagulas, streptokinasoch penicillinas
- Toxiner -exotoxinerproduceras av G+ & G-, endotoxinerav G- (LPS)
- Sporbildning - Metabolt vilostadie, överlever utan näring
- Infektionsdos
de vanligaste patogena bakterier
- staflycoker - förekommer i huvudveck och slemhinnor och kan ge upphov av hjärn och öroninfektion
- streptococker - förekommer i blod o slemhinna och orsaker halsfluss och svinkoppor.
- pneumkocker - förkommer i blod, lutfbuen smitta, svalg och slemhinna. orsaker lunginflammation, öroninflammation
Streptokocker
Streptokocker är en vanligt förekommande grupp bakterier som oftast orsakar enklare infektioner som halsfluss och svinkoppor.
Det finns 3 olika sätt för bakterien att överföra arvsmassa. Redogör för de 3 olika sätten
- konjugation- ÖVERFÖRING AV ARVSMASSA MHA PILI.
- transduktion- ÖVERFÖRING AV ARVSMASSA MED HJÄLP AV BAKTERIOFAGER
- transformation- DIREKTUPPTAG AV DNA FRÅN OMGIVNINGEN
vad gör antibiotika
Antibiotika skadar bakterieceller men inte mänskliga celler
Verkar tex genom att:
-förhindra bakteriens produktion av proteiner som den behöver
-göra så att bakterien inte kan bygga upp sin cellvägg
-förhindra reproduktion av bakteriens egen arvsmassa
hur uppstår en infektuon
En infektion uppstår när smittsämne, som till exempel bakterier eller virus, tar sig in i kroppen och börjar föröka sig.
CELLMEMBRAN
•Cell membranet består av ett dubbelager av fosfolipider:
- Utsidan är hydrofil
- Insidan är hydrofob
vad är endotoxin och exotoxin och hur utsöndras de?
- endotoxin: det finns i cellvägen hos gramnnegativa bakterier LPS utsöndras när celler dör
- exotoxin: Exotoxin produceras för att vara toxiska och utsöndras under bakteriernas tillväxtfas och kan ha cytotoxisk effekt.
skillnaden mellan bateriecid och bakteriostatisk verkan
bakteriecid- antibiotika som avdödar bakterierna. bakteriostatisk- antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier
kontakt smitta, luftburdensmitta,vektorsmitta, oralsmitta
kontakt: när man kommer i kontact med en person som bär patogena bakterier t.ex handen
oral: salivdroppar t.ex kyssar
luftburden: bakterier som finns i luften som man andas in t.ex person med tuberkulos
vektor: smitta av ofta insekter eller fästingar
bakteriers vidhäftning underlättas
flagger, pili, biofilm, slime
skillnaden mellan alfa, gamma, och betahemolys?
hemolys ät förmågan att bryta ner röda blodkroppar-
- beta - hög hemlotisk
- alfa - låg hemlotisk
- gamma - inget hemolys
virulens
sjukdoms förmåga - hur bakterierna har fått en sjukdom förmåga
resistensmekanismer
vad är dem resistent mot antibiotika
cellens uppbyggnad
-Nucleus: Cellens “hjärnor”, kärnan styr cellaktiviteter och innehåller genetiskt material som kallas kromosomer tillverkade av DNA.
-Mitokondrier: Gör energi ur maten
-Ribosomer: Gör protein
-Golgi-apparater: Tillverka, bearbeta och paketera proteiner
-Lysosom: Innehåller matsmältningsenzymer som hjälper till att bryta ner maten
-Endoplasmatisk retikulum: Kallade “intracellulär motorväg” eftersom den är för att transportera alla slags objekt runt cellen.
-Vacuole: Används för förvaring, vakuoler innehåller vanligtvis vatten eller mat.
—- Växtceller har också:
Klorplaster: Använd solljus för att skapa mat genom fotosyntes
-Cell Wall: för support
CELLMEMBRAN
- Cellmembranet består av ett dubbelager av fosfolipider
- Utsidan: är hydrofil
- Insidan: är hydrofob
CELLVÄGG
- HAR TILL UPPGIFT ATT STÖDJA BAKETRIEN OCH GE DEN DESS FORM
- BESTÅR AV PEPTIDOGLYKANER
- SKILJER SIG AVSEVÄRTE MELLAN OLIKA BAKTERIE ARTER
- VISSA BAKTERIER SAKNAR CELLVÄGG (MYCOPLASMA)
GRAMFÄRGNING
- INFÄRGNING
- KRISTALLVIOLETT ELLER ANNAT BASISKT FÄRGÄMNE
- JODBEHANDLING
- TILLSATS AV LUGOLSLÖSNING (JODLÖSNING)
- JOD-FÄRGKOMPLEX BILDAS I CELLEN.
- AVFÄRGNING MED ORGANISKT LÖSNINGSMEDEL TEX ETANOL ELLER ACETON
- GRAMNEGATIVA AVFÄRGAS
- GRAMPOSITIVA BEHÅLLER DET VIOLETTA FÄRGKOMLEXET
- KONTRASTFÄRGNING MED T.EX. SAFFRANIN(RÖD) •AVFÄRGADE BAKTERIER (GRAMNEGATIVA) BLIR ROSA/RÖDA
- ICKE AVFÄRGADE BAKTERIER (GRAMPOSITIVA) BEHÅLLER SIN BLÅVIOLETTAFÄRG
GENERELLASUBSTRAT-
NÄSTAN ALLA BAKTERIER VÄXER
SELEKTIVASUBSTRAT–
ANTIBIOTIKA, SALT, PH
DIFFERENTIERANDESUBSTRAT
OLIKA UTSEENDE PÅ OLIKA BAKTERIER
GRAMNEGATIVASTAVAR
- ENTEROBACTERIACEAE T.EX E.COLI
- PSEUDOMONAS SPECIES
- HAEMOPHILUS SPECIES
- ANAEROBER
GRAMNEGATIVAKOCKER
- NEISSERIA SPECIES
- NEISSERIA MENINGITIDES
- NEISSERIA GONORRHOEAE
- MORAXELLA CHATARRALIS
GRAMPOSITIVASTAVAR
- BACILLUS - •AEROB, •SPORBILDANDE
- CORYNEBAKTERIER - •AEROBA, HUDFLORA
- ACTINOMYCES - •MUNREGIONEN, SPIRAL
- FAKULTATIVTANAEROB
GRAMPOSITIVAKOCKER
- STAFYLOKOCKER -•KATALASPOSITIVA, •AEROBA
* STREPTOKOCKER - •KATALASNEGATIVA, •FAKULTATIVTANAEROBA
STAFYLOKOCKER
- Grampositivakocker
- Katalaspositiva
- Koalgulaspositiva/negativa-S.aureus
- Hudflora
- Impetigo, sårinfektioner, böldermm
- MRSA
STREPTOKOCKER-FFAALFA-STREPTOKOCKERI MUNHÅLA•
- FAKULTATIVTANAEROBA•KAN LEVA MED ELLERUTANSYRE
- INDELADEI GRUPPER
- HAEMOLYS - BETA•ALFA•GAMMA
ANAEROBABAKTERIER
- GRAMNEGATIVASTAVAR–BACTEROIDESSPECIES -PREVOTELLA
- GRAMNEGATIVA-KOCKER, VEIONELLA
- GRAMPOSITIVASTAVAR-CLOSTRIDIUM SPECIES
MUNNENSOMMIKROBIELLLIVSMILJÖ
- TÄNDER - TANDKÖTTSFICKOR, BIOFILM-PLACK, GINGIVALVÄTSKA INNEHÅLLER BL.A. LEUKOCYTER
- SLEMHINNOR- SKYDDAD FFA PGA SALIV
- SALIV - PH, SKÖLJER
MUNNHÅLANSNORMALFLORAANAEROBERFLER ÄN AEROBER
- GRAMPOSITIVAKOCKER:STREPTOKOCKER-FAKULTATIVTANAEROBAMUTANS-GRUPPEN(HÅRDAYTOR-PRODUERARLAKTAT)MITIS-GRUPPEN(PLACKBILDNING)
- GRAMNEGATIVAKOCKER: VEILONELLA-STRIKTANAEROB(PLACKBILDNING)NEISSERIA SPECIESGRAMNEGATIVASTAVAR: (MERVID PARODONTIT)BACTEROIDES& PREVOTELLASPPMF.L. -STRIKTANAEROBAHAEMOPHILUSSPECIES
PATOGENERMUNHÅLAN
- TÄNDERNAS UTFORMNING TILLÅTER ANSAMLING AV BAKTERIER VILKA KALLAS PLACK NÄR DE BILDAR BIOFILM
- VID PARODONTIT SKER EN FÖRSKJUTNING FRÅN GRAMPOSITIVA BAKTERIER TILL GRAMNEGATIVA
BAKTERICID
NTIBIOTIKA SOM AVDÖDAR BAKTERIERNA.
BAKTERIOSTATISK
ANTIBIOTIKA SOM HÄMMAR TILLVÄXTEN AV BAKTERIER.
DET FINNS OLIKA GRUPPER AVANTIBIOTIKASOM VERKAR PÅ OLIKA SÄTT OCH PÅ OLIKA BAKTERIER:
- PENICILLNER-CELLVÄGGSSYNTESHÄMMARE
- CEFALOSPORINER–FYRA GENERATIONER, CELLVÄGGSSYNTESHÄMMARE
- FLUOROKINOLONER –DNA-SYNTESHÄMMARE
- AMINOGLYKOCIDER –AMINOSYRASYNTESHÄMMARE, RNA-SYNTESHÄMMARE
- MONOBACTAMER CELLVÄGGSSYNTESHÄMMARE
- KARBAPENEMER CELLVÄGGSSYNTESHÄMMARE
vad är biofilm och ge exempel
- Biofilm uppstår när bakterier fäster till en yta i fuktig miljö genom att utsöndra en tjock, slem- och klisteraktig substans.
- faktorer som gör det lättare att mikroorganismer fastar på ytan och bild biofil är: kapsel, fimbrier,olime
vad är skillnaden mellan DNA och RNA virus
- DNA Virus tar sig över DNA kedjor och invaderar värdecellen och styr och ändrar värdcellens arvsaning, protiensyntes, och andra cellaktiviteter. exempel på DNA virus är (Hepatit B)
- RNA virus virus invaderar värdcellen men kan bara stryra värdcellen protiensyntes och kan inte ändra arvmassa. exempel på Rna virys är hapatit A
antivirala läkmedel
- antivirala läkmedel kan hämna virus replikation på cellulärnivå
- antivirala läkmedel kan förstärka immunförstavret eller modifierar värdcellens immunsystem
Antivirala medel är mediciner som vid en virusinfektion bromsar virusets replikation, de kallas ofta bromsmediciner. De botar alltså inte virussjukdomar, utan bromsar deras utveckling. De används för att sakta in förloppet hos obotliga sjukdomar som till exempel HIV.
vad är skillnaden mellan antivirala läkemedel och antibiotika
Bakterier, en del svampar och inälvsparasiter har en struktur som gör att de ofta går att angripa me d antibiotika. På virus har däremot inte antibiotika någon effekt, men infektioner kan ibland behandlas med antivirala medel och förebyggas med vaccin.
Morfologi
de medicinska vetenskaperna läran om skillnaderna och likheterna mellan organismers anatomi. - läran om organismers form och uppbyggnad. ex.s som cellens uppbyggand organeller och deras funktion
