Huden, funktion och biologi Flashcards

1
Q

Vad finns det för huvudsaklig immuncell i epidermis?

A

Langerhans cell. Dendritiska celler som signalerar till T-celler och det adaptiva immunförsvaret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består dermis av?

A

Bindväv, kollagenfibrer, elastiska fibrer, mekanoreceptorer, termoreceptorer.

Här finns hårfolliklar, svettkörtlar, apokrina körtlar, eccrina körtlar, nerver lymfatiska kärl och blodkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består subcutis av?

A

Underhudsfett. Har en stötdämpande och isolerande funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka huvudfunktioner har huden?

A
  • Barriär
  • Viktig för immunförsvaret
  • Temperaturreglering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Epidermis lager uppifrån och ner?

A

Epidermis:
- Stratum corneum (celler som differentierat så långt att de tappat cellkärna och vissa proteiner, skapar ett skyddande yttre lager).

  • stratum lucidum (tunt lager av keratinocyter)
  • Stratum granulosum (namngivet efter histologiskt syngliga granulae)
  • Stratum Spinosum
  • Stratum basale
  • Proteiner och glykolipider
  • Dermo-epidermala övergången
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Princip för epidermis mognad och förnyelse?

A
  • Cellerna sitter från början fast i basalmembranet.
  • Cellerna förlorar kontakt med basalmembranet genom celldelning vilket leder till:
  • Differentiering. Differentieringsprocessen innebär en vandring utåt.
  • Cellerna förlorar på vägen sin cellkärna, plattas till och får förändrad proteinsammansättning..
  • Cellen kommer vandra från basalmembranet ända ut till stratum corneum.

Detta medför att huden hela tiden byts ut. Tar ungefär 25 dagar för att processen ska ske.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är terminal differentiering?

A

En slags celldifferentiering som slutar i att cellen förlorar sin cellkärna och tar kål på sig. Ger upphov till stratum corneum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka typer av skador orsakar ärr?

A

Djupare skador som går under basalmembranet. Sår som läker utan ärr är skador som är lokaliserade över basalmembranet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Skillnader i tjocklek av epidermis ögonlock och acralt?

A

Acral hud (hälen): 1mm tjockt

Ögonlock: 0,05mm tjockt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur många av hudens celler är stamceller?

A

Ungefär 1/10. De är alltså mycket vanliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken är den prolifererande enheten i huden?

A

EPU - “Epidermal Proliferative unit”

Det är interfollikulära kolumner.

En EPU består av:

  • cirka 10 basala celler, inklusive stamcell
  • transit-amplifying cell
  • tidigt differentierade celler

Ovanför sitter mer differentierade keratinocyter följt av mogna celler utan kärna som sitter direkt över. (stratum corneum).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv översiktligt den epidermala proliferationen.

A

Klonal expansion från stamceller; stamcellen delar sig och bildar en något differentierad progenitorcell samt återbildar en ny stamcell.

Under ett par cellcykler delar sig cellerna för att sedan stanna. Sedan går de över i differentieringsstadie där de successivt förlorar cellkärna och vissa proteiner samtidigt som de “klättrar” uppåt mot stratum corneum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken är den vanligast förekommande cellen i huden?

A

Keratinocyten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör hudens vanligaste cell?

A

Bildar proteinet keratin. Dessa utgör keratinfilament som är en typ av interediärfilament.

Intermediär mellan aktinfilament och mikrotubuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka typer av keratin finns?

Vilken typ uttrycks var?

A

Typ 1 keratin, surt (acidic) - K9-K19

Typ 2, basiskt - neutralt - K1-K8

Basalt (nära basalmembranet) uttrycks K5 och K14

Längre upp mot stratum corneum uttrycks K1, K10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad har keratinet för funktion?

A

Delas upp i mekanisk och icke mekanisk funktion

Mekanisk funktion:
- Fysiskt motståndskraft mot trauma tack vare adhesionscomplex såsom desmosomer, hemidesmosomer, aktin och microtubuli.

Icke mekanisk funktion

  • Deltar i distribuering av melanosomer och andra organeller i keratinocyten
  • Deltar i kontroll av kertinocytproliferation (Keratin 10)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kan mutationer i keratin leda till?

A

Mutation i keratin K5 kan exemepelvis leda till att keratinet som finns i basalmembranet mister delar av sin förmåga och ger skör hud. Sjukdom “Epiermolysis bullosa simplex K5”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur sker signalering och vidhäftning av celler i huden?

A
  • Vidhäftning till basalmembranet sker mha “Focal adhesion” som binder kertainocyternas cytoskellet till basalmembranet.
  • “Adherence junctions” kopplar cytoskeletett till varandra och signalerar mellan keratinocyter.
  • Desmosomer fäster celler mekaniskt i varandra, hemidesmosom är bara en halv desmosom.
19
Q

Vad händer om cellen keratinocyten tappar kontakt med basalmembranet?

A

Keratinocyterna får kontinuerligt proliferativ signalering genom “focal adhesion” till basalmembranet. Då denna släpper kommer den proliferativa fasen övergå i en differentieringsfas. Differentieringen sker i EPU:er, spaltliknande samling av celler (uppfrån stratum corneum ned till stratum basale).

Allt eftersom cellerna differentiererar rör de sig från basalmembrenat upp mot stratum corneum. Differentiering innebär förlust av multipotens och cellerna förlorar allt eftersom denna differentieringsprocess sin cellkärna, utvecklar granuli och förändrar sin proteinsammansättning. Ytterst bildas stratum corneum, ett lager “döda” keratinocyter utan cellkärna och förmåga att ytterligare differentiera/proliferera.

20
Q

Vad består adherence junctions av?

A

Proteiner som heter Cadherin/catenin.

Vid ett autoimmunt tillstånd tå antikroppar angriper e-caherin i sk “Pemfigus Vulgaris” så kommer blåsor uppstå då hudens integritet försämras.

21
Q

Vad kallas övergången mellan epidermis och dermis?

Vad består den av?

A

Kallas för “Dermo-epidermal junction”

  • Består huvudsakligen av Laminin och Kollagen
22
Q

Vad är integriners roll?

A

Utgör den viktigaste receptorn mellan celler och extracellulär matrix.

Dessa binder till cytoskelettet och har en viktig intracellulär signalväg.

Består av två transmembrana glycoprotein subenheter:

  • alfa subenhet,
  • beta subenhet
23
Q

Vad är lamellära kroppar och var bildas dessa?

A

Bildas i epidermis stratum spinosum

  • Tillför precursorer av lipider in i det intercellulära rummet i hornlagret.
  • Innehåller glykoproteiner, glycolipider, fosfolipider etc.

Utgör en vatten-permeabilitets barriär.

24
Q

Vad är keratohyalingranula och var bildas dessa?

A

Keratohyalingranula bildas i stratum granulosum.

Keratohyalingranula innehåller:

  • Profillagrin
  • Keratin
  • Loricrin

Keratohyalingranula kan ses som granulae i mikroskop, därav namngivande till “stratum granulosum”

25
Q

Vad är Loricrin i stratum granulosoms roll?

A

Loricrin är den viktigaste komponenten i “cornified envelope”.

Loricrin binds till desmosomer och korsbinds med andra cornified envelope proteiner (ex involucrin) och lipider

Loricrinkomplex korsbinds av transglutaminase så att det bildas ett extra lager.

26
Q

Vad innebär occludera?

A

Täppa till, täta.

27
Q

Vad är utmärkande för stratum corneum?

A

Cellerna är döda - saknar cellkärnor. Innehåller tätt packade proteiner. Har ett extra cellager, ett cornified envelope.

Har laminärt fett som gör stratum corneum motståndskraftigt.

28
Q

Vad leder hydrolys av corneodesmosomer till?

A

Till deskvamation (avfjällning) av stratum corneum. Leder till ökad differentiering i EPU:er.

Sker normalt i en takt som balanserar nyproduktionen basalt.

29
Q

Beskriv melanocyter med avsikt på funktion, förekomst och uppgift.

A
  • Pigmentproduerande
  • Härstammar från embryologiskt från neuralröret
  • Förekomst i EPU: 1 melanocyt per 5 keratinocyter
  • Organellen melanosom producerar melanin via enzymet tyrosinas.

Melanosomer överförs sedan till keratinocyter genom dendriter. Sedan distribueras den som supranucleära “sköldar” i keratinocyter för att skydda arvsmassan, DNA:t mot UV-strålning genom att absorbera UV-ljus.

30
Q

Varifrån utsöndras melanocytstimulerande hormon och vad är dess effekter?

A

Melanocytstimulerande hormon, MSH, utsöndras från hypofysen.

  • Spelar mindre roll för fysfiologisk kontroll
  • Genen för dess receptor är mycket polymorf - vissa alleler ger funktionsförlust och rött hår.
31
Q

Hur leder UV strålning till hudens bruna färg?

A

UV-strålning ökar tyrosinasaktiviteten och därmed produktionen av melanin i melanosomer.

Fler melanosomer bildas vilket ger ökad pigmentering efter något dygn. Fotooxidation av redan bildat pigment går dock snabbare.

32
Q

Vilken typ av UV-strålning ger upphov till cancer och varför?

A

UVA och UVB, våglängden avgör.

UVA tar sig genom glas, UVB gör det inte.

UVC passerar inte atmosfären och utgör inte någon direkt fara för oss.

33
Q

Vilken våglängd på ljus har bäst antiinflammatorisk effekt?

A

311nm.

34
Q

Vad händer vid tyrosinasmutationer?

A

Dess effekt nedsätts eller uteblir –> inget melanin –> solkänslighet.

Tillståndet kallas “oculocutan albinism”

35
Q

Langerhans celler funktion?

A
  • Antigenpresenterande
  • Presenterar för T-celler
  • Utgör 2-8% av epidermala celler
  • Hämas av UV(B) ljus. Går även i apoptos
  • Förekommer inträngd bland keratinocyterna och väntar på att få något presenterat för sig. Då något penetrerar huden och kommer i kontakt med langerhans celler vandrar den till sekundära lymfoida organ och presenterar sitt fynd till T-celler.
36
Q

Merkel cellers funktion?

A
  • Mekanoreceptorer med en neuroendokrin funktion

- Gör det möjligt att känna struktur på tyger etc genom “touch receptor”.

37
Q

Uppbyggnad av hårfollikel?

A
  • Alla folliklar har en muskel; musculus arrector pili
  • Subkutana körtlar
  • Apikrina svettkörtlar
  • “Bulb” - där håret bildas.

Håret är död vävnad som består av keratin som bildat lameller.

38
Q

Vilka är hårets tillväxtfaser?

A

Anagen –> Catagen –> Telogen.

Olika långa på olika ställen på kroppen.

Exempelvis är anagen fas längst i hårbotten, därav längst hår där. Kortast på armar, ögonbryn etc –> kort hår.

39
Q

Vad gäller för follikulära stamceller?

A
  • Finns i bulbregionen.
  • Förekommer en separat och skild stamcellspopulation
  • Bulbstamceller bidrar till interfollikulära epidermis vid sårläkning, men ej vid normal homeostas.
40
Q

Vad gäller för naglar?

A
  • Bildas i nagelmatrix under proximala nagelvallen
  • Nagelkeratin är svavelrikt med korsbundna proteinkedjor varför naglar blir hårade än hår.
  • Nagelbädden har inget hornlager
  • Naglar växer ca 0,1mm per dag.
  • Skadas nagelbädden kommer nageln växa defekt.
41
Q

Vilka svettkörtlar finns? Vilka är dess uppgifter?

A

Eccrina och apocrina körtlar.

  • Aktiveras som fysiologisk respons på ökad kroppstemperatur.
  • Oförmåga att svettas leder till hypertermi.
  • Överdriven eller lokaliserad svettning kallas hyperhidros.
  • Man kan svettas flera liter per timme vid ansträngning, upp till 10L/dag.
42
Q

Var förekommer eccrina svettkörtlar och vad gör dessa?

A
  • Förekommer i storleksordningen 2-4 miljoner över hela kroppsytan.
  • Koncentreras till handflator, fotsulor, panna och axiller.
  • Utsöndrar vatten och NaCl - NaCl återabsorberas till stor del.
  • Består av clear cells och myoepitheliala celler.
  • Stimuleras primärt av Acetylcholine (ACh).
43
Q

Var förekommer apocrina svettkörtlar och vad är dess funktioner?

A
  • Framförallt i axiller och perineum
  • Blir funktionella vid puberteten under inverkan av könshormoner
  • Producerar feromoner som ger attraktion och markerar revir.
  • har en sekretorisk del - öppningen är ofta vid talgkörtel.
  • Ger mjölkig, trögflytande och luktlös sekretion.
  • Bakteriell nedbrytning nödvändig för lukt.
  • Styrs av adrenerga sympatiska nerver.
44
Q

Var förekommer talgkörtlar och vad är dess funktioner?

A
  • Förekommer rikligast i skapl, ansikte, övre del av bröst och rygg.
  • Oftast associerade med hårfollikel.
  • Talg består av triglycerider som bryts ned till fria fettsyror och glycerol.
  • Är uni-lobulära eller multi-lobulära.
  • Minskar vatenförlust
  • Hydrerar stratum corneum
  • Har en viss antibakteriell effekt
  • Regleras av androgener (män har mer acne).