Homeostasen Flashcards
Efter det att du har sett björnarna, vilka hjärnområden, och på vilket sätt, är de involverade i initieringen av sympatikuspåslaget?
Det första är att vi på syn på faran och registreras i nacklobens synbark. Som kommer skicka signaler via hypotalamus ut till CNS i ryggmärgen där det kopplas om för vidare färd ut i kroppen.
Det limbiska systemet är det hjärnområdet som känner av att vi blir rädda (amygdala) och talar om det för hypothalamus. Hypothalamus skickar signaler ut i ryggmärgen. I det sympatiska gränssträngen kommer signalerna sprida sig till ett antal olika nervtrådar som går ut till respektive organ.
Hur påverkas hjärtat, respirationen, mag-tarmsystemet och våra sinnen av den ökade sympatikusaktiviteten?
Hjärtat kommer att öka sin slagfrekvens och kontraktionskraften ökar. Sympatiska nervsystemet kan förstärka det hjärtat också kan sköta sig. Respirationen kommer att öka sin andningsfrekvens pga andningsmusklerna aktiveras, bronkerna vidgas. Adrenalin kommer att frisättas från Binjuremärgen som förstärker sympatikuspåslaget. Adrenalin och kortisol kommer att öka nivån av blodsockret (glukos). Adrenalin jobbar bara i det korta stresspåslaget medan kortisol kan jobba i både kort och långvarig stress. Mag-tarmsystemet kommer att minska i aktivitet. Pupillerna vidgas för att få ett större ljusinsläpp, det kommer producera trögflytande slem i munnen, detta leder till muntorrhet. RAS i hjärnstammen kommer bombardera storhjärnan med signaler som ökar vårt medvetande.
Hur påverkas blodkärlen och fördelningen av blod i kroppen vid en ökad sympatikusaktivitet och vad får det för effekt på huden?
Blodet kommer att omfördelas från hud och mag-tarmsystemet till hjärtat och lungorna. De centrala delarna prioriteras för att säkerställa vårt blodtryck. Detta leder till att blodkärlen kommer att vidgas vid hjärtat, lungorna. Blodkärlen kommer att kontrahera vid hud och marg-tarmsystemet. Detta styrs av nervsystemet pga den glatta muskulaturen i arteriolerna väggar och sfinktrar i kapillärerna. Huden blir blek då blodförsörjning till huden inte prioriteras. Vi kommer att börja kallsvettas i förbyggande syfte så vi kan får en snabb effektiv nedkylning när vi behöver det.
- Du börjar nu att springa. Beskriv inandnings- och utandningsprocessen (betona vilka muskler som används och vad som driver processerna). Jämför situationen i vila med den när du springer.
I vila kommer det vid inandning bara vara diafragmans kontraktion och yttre intercostalmusklerna som påverkar. När diafragman och yttre intercostalmusklerna kontraherar kommer bröstkorgen att vidgas och lungvolymen att öka och trycket i lungor att sjunka, detta leder till att luften kommer att vilja strömma in i lungorna pga tryckskillnaden i atmosfären jämfört med lungorna. Vid utandning kommer diafragman och de yttre intercostalmusklerna att slappna av. Detta leder till att lungvolymen minskar och trycket blir ett högre tryck i lungorna. Detta gör så att luften kommer att vilja tryckas ut ur lungorna pga tryckskillnaden i atmosfären jämfört med lungorna.
Inandningen är en aktiv process medan utandningen är en passiv process.
Vid aktivitet sker det en forcerad in- och utandning. Detta innebär att fler muskler är med och hjälper till. Nu kopplas de cervikala musklerna vid halsen igång.
Vid forcerad utandning kommer inre intercostalmusklerna, bukmusklerna att hjälpa till att forcera ut luften ur lungorna. Lungvolymen minskar och trycket ökar, luften strömmar ut till atmosfären.
Beskriv de olika luftvolymerna i lungan.
Tidalvolym är den volym vi använder vid vila, den består av 500ml. Vid forcerad inandning används inspiratoriska reservvolymen, den består av 3 liter. Den expiratioriska reservvolymen är den som används vid forcerad utandning, den består av 1,5 liter. Dessa tre tillsammans utgör vitalkapaciten i lungorna och mäts med en spirometri. Restvolymen är 1 liter och är den volym som består i lungorna vid forcerad utandning.
Vilken kemisk stimulus har den kraftigaste effekten på respirationen under normala förhållanden?
Koldioxidhalten i blodet. CO2 har den starkaste effekten på det respiratoriska systemet under normala förhållanden. Vi har redan så mycket O2 och kan inte bära runt så mycket mer och därav är det CO2 som påverkar oss mest. Av 100% O2 kommer 75% åka med tillbaka i venerna. För mycket CO2 är giftigt i kroppen.
Finns det skillnader mellan olika kemiska stimuli när det gäller deras effekter på andningsregleringen?
CO2 är den primära regulator och styrs av centrala kemoreceptorer i hjärnstammen och O2 är den sekundära regulator och styrs av perifera kemoreceptorer i halsartärer och aortabågen. Medulla oblongata jämför med referensvärdet och kommer antingen öka eller minska andningsfrekvensen.
CO2 + H2O <—> H2CO3 <—> HCO3- + H+
Hur sker syrgas- och koldioxidtransporten i blodet till och från cellerna?
Det syrerika blodet transporteras från arterioler in i kapillären med ett högt hydrostatiskt tryck då kapillären är mycket mindre än arteriolen. Då blir det en filtration pga att det hydrostatiska trycket är högre än det kolloidosmotiska trycket och vävnadstrycket. I filtrationen kommer syret att filtreras ut från blodet in till cellen. Under den här processen kommer det hydrostiska trycket att sjunka och tillslut kommer det att vara lägre än vävnadstrycket och det kolloidosmotiska trycket. Det kommer då att påbörjas en reaborptionen i kapillären då kommer CO2 från cellen att absorperas in i blodet. Blodet flödar vidare ut i venolerna.
CO2 transporteras med hjälp av hemoglobinet (erytrocyter) fritt i plasman och i formen av vätekarbonat och fria vätejonerna. O2 transporteras med hjälp av hemoglobinet (erytrocyter) och fritt i plasman.
Det transporteras in i cellerna från blodet genom diffusion till ECV sedan diffunderar gaser in i cellen och tvärtom när det gäller CO2.
Under din språngmarsch i skogen ställs din koordination och balans på prov. Vilken roll har cerebellum i detta sammanhang? På vilket sätt bidrar synen, balansorganet i innerörat och proprioceptorerna?
Cerebellum har som uppgift att våra rörelse blir så bra och smidiga som möjligt så vi inte faller omkull.
Frontalloben skickar signaler till motoriska barken om en vilja att en rörelse ska utföras. Motoriska barken skickar signalen vidare till hjärnstammen och sedan vidare till ryggmärgen där det finns färdig program för olika rörelser, det signaler går ut i olika muskler som utför rörelsen.
Samtidigt som det skickar till ryggmärgen skickas det till cerebellum så den vet vad som är tanken med rörelsen. Cerebellum kommer också ta in information om hur det utförs genom synen, balansorganan (rotation, acceleration, rörelse), muskelspolar som känner av musklernas längd och proprioreceptorerna (bl.a. Lederna) som känner av vinklar i kroppen. Då får cerebellum reda på hur rörelserna utförs, berarbetar och jämför med vad som vad tanken. Då kan cerebellum skickar signaler till hjärnstammen som korrigerar om något ska ändras.
När du kommit ur farozonen sätter du dig på huk för att pusta ut. Efter stund reser du dig hastigt upp och du känner dig yr. När du reser dig upp hastigt hur kommer detta initialt att påverka ditt blodtryck?
Blodtrycket kommer att sjunka pga att gravitationen är lägre närmre jordens yta när vi sätter oss ner. När vi reser oss ändrar vi tryckförhållandet då trycket från gravitationen ökar. Detta leder så till ett blodtrycksfall.
Vad gör kroppen för att normalisera blodtrycket genom den så kallade blodtrycksreflexen?
För att normalisera blodtrycket genom blodtrycksreflexen. Ventrycket sjunker pga att det är mindre glatt muskulatur. Om vi får ett blodtrycksfall på vensidan kan vi inte fylla på tillräckligt med blod i hjärtat och detta leder till att vi inte kan skicka ut lika mycket blod i artärsida. SV kommer att minska med ca 25%. Baroreceptorer På aortabågen på halsartärerna kommer att känna av det minskade trycket pga ett minskat SV genom att de ”dras ut” mindre. Baroreceptorer skickar signaler till cirkulationscentrat och vasomotocentrat i medulla oblongata. Medulla oblongata jämför med referensvärdet och inser att det är ett minskat blodtryck. Det är nu vi blir medvetna om det låga blodtrycket.
Medulla oblongata ökar sympatikus och minskar parasympatikus. Kontraktionskraften ökar, hjärtfrekvensen ökar och kommer skapa en vasokonstriktion i blodkärlen. Allt detta leder till att blodtrycket höjs. Baroreceptorer känner av detta och skickar signaler till medulla oblongata som jämför med referensvärdet och vi blir medvetna om att blodtrycket är normalt. —> Drar ner sympatikus och ökar parasympatikus.
BT= (SV x HF) x TPM
Vid ett mer ihållande blodtrycksfall kommer också det så kallade renin-angiotensin II-aldosteronsystemet (RAAS) att aktiveras. Vilka effekter får detta på njurens funktion?
Vid lågt blodtryck kommer renin att frisättas till blodet. Renin kommer att ombilda angiotensinogen till angiotensin I. ACE kommer att omvandla det till angiotensin II (Aktiva substansen). Angiotensin II kommer att öka reabsorptionen av natrium och vatten i njurarna genom att strypa ingående och utåtgående arterioler vid glomerulus vilket leder till att mer vätska kommer filteras och ökar trycket I glomerulus jämför med i efferenta arteriolerna vilket ökar reabsorptionen in i de efferenta kärlen och högre kolloidosmotiska tryck i efferenta kärlen. Vilket kommer att leda till att blodvolymen ökar och därmed kommer även blodtrycket att öka.
Aldosteron aktiverar natrium pumpar i distal tubulus som kommer ökar reaborptionen av natrium vilket leder till att vatten kommer att följa med.
