Hantering av djur på klinik Flashcards

1
Q

Vilka faktorer kan påverka djurets besök på kliniken/djursjukhuset?

A

• Djuret och djurägarens tidigare upplevelser
• Orsak till besök.
• Varit på kliniken förut eller första gången?
• Djurägaren sinnesstämning (orolig för djuret, kostnader)
• Personalen (Trygg i sin yrkesroll? Tidigare erfarenheter av djurslaget/åtgärden? Stressig dag?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför bör stress på klinik förebyggas?

A

• Ökad risk för ex bitskador för personalen
• Negativ påverkan på patientens välmående
• Djurägare vars djur blir stressade kan vara mindre benägna/vänta längre med att uppsöka djursjukvården i framtiden.
• Stressade/rädda patienter är ofta svårare att såväl undersöka (med tillförlitliga resultat) som att behandla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär White Coat Syndrome?

A

Stressinducerad påverkan på fysiologiska parametrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka fysiologiska parametrar kan påverkas vid White Coat Syndrome?

A

• HF (hjärtfrekvens)
• AF (andningsfrekvens)
• Blodtryck
• Kroppstemperatur

(Även vissa blodprovsvärden kan påverkas av stress så som ex glukos.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan man förebygga stress på klinik?

A
  • Lågstresshantering
  • Anpassning av miljön
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad finns det för fördelar med lågstresshantering?

A

• Förbättra djurets välfärd
• Mer trovärdiga fysiologiska parametrar vid undersökning
• I längden mer tidseffektivt och resursbesparande
• Nöjdare djurägare
• Nöjdare personal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kan djuren använda sitt kroppsspråk till?

A
  • ge utryck för sina känslor
  • försöka undkomma sånt som uppfattas som obehagligt
  • hålla sig i säkerhet
  • få något de vill ha så som social kontakt eller belöning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några displacement behaviors hos hund.

A
  • ruskar sig
  • slickar sig om läpparna
  • gäspar
  • naggar tassar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ge 2 exempel på hjälpmedel för att uppnå ett positivt besök hos kliniken/djursjukhuset?

A
  • Godis
  • Feromoner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är feromoner?

A

Ett ämne som djuret tillverkar i specifika körtlar och som används för att förmedla känslotillstånd och påverka andra individer av samma art.

Doftferomonerna kan förmedla ex lugn, bidra till anknytning mellan ex tik och valpar eller förmedla att någon är hotfull.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad heter det vanligaste feromonet för katt?

A

Feliway

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad heter det vanligaste feromonet för hund?

A

Adaptil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad bör man tänka på gällande väntrummet för katt på klinik?

A

• Eget väntrum/ avdelning i väntrummet skiljt från hundar
• Hyllor som transportburarna kan placeras på
• Filtar/handdukar att täcka över buren med för att
begränsa synintryck
• Feromoner (ex. feliway)
• Kortast möjliga tid i väntrummet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad bör man tänka på gällande väntrummet för hund på klinik?

A

• Möjlighet att hålla avstånd från andra hundar i väntrummet
• Eventuellt vänta utomhus och gå direkt in på rum
• Feromoner ev. adaptil
• Kortast möjliga tid i väntrummet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan man tänka på för att förebygga stress i undersökningsrummet?

A
  • Undvik starkt ljus och höga ljud
  • Ge patienten möjligheten att undersöka undersökningsrummet medan du pratar med djurägaren.
  • Låt kemisk doft efter rengöring mellan patienter avdunsta innan nästa patient tas in på rummet.
  • Använd halkfria material på golv/bord
  • Förbered material på undersökningsrummet för att undvika onödigt spring.
  • Ha alltid något gott nära till hands!
  • Feromoner
  • Låt djuret sitta i ägarens famn om möjligt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan man tänka på för att förebygga stress i undersökningsrummet som är specifik för katter?

A

• Om möjligt ha speciella kattrum som inte används av hundar.

• Ställ buren på vågen och dra sedan av burens vikt.

• Låt katten själv komma ut ur transportburen. Häll eller dra inte ut katten ur buren!

• Låt eventuellt katten ligga kvar i transportburen och ta bara av locket.

• Låt eventuellt katten ligga under en handduk under undersökningen om den vill gömma sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Av vilka anledningar kan inskrivna patienter bli stressade?

A
  • Ny miljö men nya synintryck, ljud och lukter
  • Separerade från djurägarna
  • Inte vana vid att sitta i bur
  • Ofta sjuka/skadade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Nämn några exempel på hur man kan optimera vistelsen för inskrivna patienter?

A

• Fråga djurägaren om djurets normala rutiner, vad den gillar/ogillar och försök i den mån det går anpassa vistelsen efter det.

• Separata avdelningar för hund och katt. Att se, höra eller känna lukten av andra djurslag kan vara oerhört stressande.

• Minimera onödigt spring.

• Gör buren till en trygg plats där de kan komma undan, slippa behöva se andra djur. Undvik att utföra smärtsamma procedurer i buren om möjligt.

• Djuret kan ha med sig filt/bädd/transportbur som luktar hemma om lämpligt.

• Avsätt tid för positiv interaktion. Separationsångest är en bidragande faktor till stress hos våra patienter.

• Feromoner.

• För katter: ge dem möjlighet att gömma sig i ex en transportbur i buren eller genom att hänga upp en handduk som katten kan gömma sig bakom, vilket kan reducera stress hos katter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad finns det för olika hjälpmedel vid hantering av hund resp. katt?

A
  • Munkorg
  • Munkorg krage/Tratt
  • Tourniquette
  • Kattmunkorg
  • Handduk (kattburrito)
  • Tvångsbur
  • EZ nabber (nät)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är en tourniquette?

A

En gasbinda som knyts runt nos och nacke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken typ av munkorg passar bäst för trubbnosiga individer?

A

Ingen. Använd hellre en krage/tratt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär det att en hund/katt är grön enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Trygg och avslappnad
• Säker att hantera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär det att en hund/katt är gul enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Vaksam, upplever situationen som hotfull och
vill fly.
• Kan bli aggressiv om den trängs ytterligare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad innebär det att en hund/katt är röd enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Upplever situationen så pass farlig att den
är beredd att attackera för att freda sig.
• Inte säker att hantera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ge exempel på tecken när en hund är grön enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Avslappnad hållning, står på alla fyra.
• Viftar på svansen eller i en avslappnad neutral hållning.
• Normalstora pupiller ( beroende på ljus)
• Öron i en neutral position.
• Avslappnade läppar.
• Ev öppen mun med uthängande tunga.
• Oftast tysta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ge exempel på tecken när en hund är gul enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Spänd hållning med spända muskler, skiftar vikt från fram till bakben.
• Kurar ihop sig kan lägga sig på sidan.
• Låg och spänd svanshållning, lågt viftande svans.
• Vidöppna ögon, flackande blick, dilaterade pupiller.
• Spända öron som är pressade bakåt eller som hålls platt mot huvudet.
• Spända läppar.
• Gnälla eller morra lågt.
• Lugnande signaler eller displacement behaviors.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ge exempel på tecken när en hund är röd enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Spända muskler och rör sig stelt
• Kan göra frenetiska försök att fly
• Kan släppa analsäckar, urinera, defekera
• Hög svansföring
• Fullt dilaterade pupiller, stirrande blick
• Öronen upprätta och framåt
• Visar framtänderna
• Morrar, skäller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ge exempel på tecken när en katt är grön enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Avslappnad hållning, vilar huvudet mot en plan yta eller mot kroppen, kan eventuellt ligga på sidan med utsträckta ben.
• Stryker sig mot personer och/eller inredning.
• Avslappnad svansföring.
• Normalstora pupiller, kan kisa lite.
• Öronen vinklade lätt framåt.
• Spinner eller jamar tyst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ge exempel på tecken när en katt är gul enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Spänd hållning, huvudet hålls högt eller är pressat mot kroppen.
• Ihopkrupen.
• Viftar med långsamt med svansen.
• Vidöppna ögon, kan blinka långsamt, delvis eller helt dilaterade pupiller.
• Öronen helt framåt riktade eller pressade bakåt.
• Tyst, fräser, jamar, stresspinner.
• Slickar sig om läpparna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Ge exempel på tecken när en katt är röd enligt The Pet-friendly Veterinary Practice?

A

• Håller huvudet lågt.
• Kan skjuta rygg, resa ragg.
• Försöker fly
• Kan slå med framtassarna
• Viftar snabbt på svansen eller drar in den under kroppen.
• Vidöppna ögon med fullt dilaterade pupiller.
• Fräser, morrar, skriker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Nämn några egenskaper som en häst har.

A
  • Flockdjur
  • Flyktdjur
  • Bytesdjur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad kan vara variationer mellan olika hästar?

A
  • Ras
  • Storlek
  • Ålder
  • Temperament
  • Kön
  • Användningsområde och tidigare erfarenheter.
  • Typ av sjukdom/skada
  • Ägare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka typer av arbetsuppgifter görs på poliklinik för häst?

A

• Endoskopering
• Undersökning
• Hältutredning
• Bilddiagnostik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka typer av arbetsuppgifter görs på vårdavdelning för häst?

A

• Undersökningar och behandlingar av inneliggande patienter
• Statustagning
• Behandling med läkemedel
• Sårbehandling/bandagering
• Intensivvårdspatienter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilka typer av arbetsuppgifter görs på operationsavdelning för häst?

A

• Perioperativ omvårdnad
• Induktion, övervakning, uppvakning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Nämn några saker man bör tänka på vid hantering av häst på klinik?

A

• Lugn och tydlig
• Meddela/visa närvaro
• Placering
• Använd positiv förstärkning
• Undvik tvång
• Ta hjälp
• Uppfostra inte hästen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad finns det för olika risker med hantering av häst på klinik?

A
  • Trampskador
  • Sparkskador
  • Övriga akuta skador (efter tramp, bett, trängningar etc.)
  • Förslitningsskador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur ska du vända en häst i trånga utrymmen?

A

Mot dig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur ska du som grundregel vända en häst?

A

Från dig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur ska du vända en häst om den har ett skadat ben?

A

Från det skadade benet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Ge exempel på hjälpmedel vid hästhantering.

A
  • Lyft ett ben
  • Platelounge
  • Sedering (via blåsrör eller stångspruta)
  • Munkorg
  • Brems
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Ge exempel på hanteringstekniker med positiv förstärkning för häst.

A
  • Belöna ett önskvärt beteende, tex genom att ta bort obehag.
  • Klia hästen vid tex manken.
  • Ge hästen godis.
  • Erbjud hästen en slickburk (men tänk på hygienen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad ska man tänka på när man håller en häst åt någon annan?

A
  • Stå på samma sida som den du ska hjälpa (om man inte står i vägen).
  • Att inte stå i vägen för den man hjälper.
  • Att stå nära bogen, lite till sidan.
  • Att hålla i grimskaftet, nära hästens huvud.
  • Att vara uppmärksam på hästen och varna om den är på väg att reagera.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Får man stå på samma sida som den man hjälper om man håller en häst åt någon annan?

A

Ja som grundregel, så länge man inte är i vägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Får man stå på motsatt sida som den man hjälper om man håller en häst åt någon?

A

Ja, för att inte vara i vägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är grundregeln om var man ska stå när man håller en häst åt någon annan?

A

Att stå på samma sida som den man hjälper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Hur lyfter man benet på en häst?

A

Stå nära hästen med ryggen mot hästens huvud, dra handen nedåt längst benet, luta dig lite mot hästen, lyft upp benet, och sänk sedan försiktigt ner hoven.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad ska man tänka på när man palperar eller bandagerar en hästs ben?

A

Håll upp huvudet och stå på fötterna eller sitt på huk. Sitt inte på marken och stå inte på knäna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Får man sitta på marken när man palperar eller bandagerar en hästs ben?

A

Nej.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Får man sitta på huk när man palperar eller bandagerar en hästs ben?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Hur tempar man en häst?

A
  • Desinficera händerna.
  • Ta på handskar.
  • Sätt termometern i ett tempskydd.
  • Ta glidslem.
  • Stå nära och på sidan vid hästens ena bakben.
  • Klia hästen lite vid sidan av svansen och lyft sedan svansen.
  • Stoppa termometern i rätt hål.
  • Håll termometern lite snett, mot sidan av slemhinnan.
  • Starta termometern och håll kvar den tills den piper.
  • Ta ut termometern.
  • Ta av tempskyddet, lägg det i handen och vänd handskarna ut och in.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad kan man göra om en häst inte vill vända från dig?

A

Hålla upp handen närmast hästen framför hästens öga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad ska man tänka på om en häst ska ledas in i en undersökningsspilta?

A
  • Försök att inte tvinga in oroliga hästar.
  • Gå före hästen in.
  • Stäng bakom hästen först.
  • Stäng inte framför hästen förrän den är lugn.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad ska man tänka på när man går in till en häst?

A

• Kontrollera att du går in till rätt häst
• Ha alltid en flyktväg
• Dra till boxdörren
• Stå aldrig bakom hästen
• Undvik att stå rakt framför hästen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad får man inte göra med grimskaftet när man leder en häst?

A
  • inte linda det runt handen
  • inte lägga det över axeln
  • inte låta det släpa i marken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad ska man tänka på när man leder en häst ut ur en box?

A
  • Stå på hästens vänstra sida.
  • Kontrollera att hästen inte sitter fast i tex dropp.
  • Öppna dörren helt.
  • Gå ut före hästen.
  • Se till att hästen inte slår i dörrkarmen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad ska man tänka på när man leder en häst in i en box?

A
  • Öppna dörren helt.
  • Gå in före hästen.
  • Se till att hästen inte slår i dörrkarmen.
  • Vänd hästen så att den står med huvudet mot dörren.
  • Dra igen dörren så att den bara har en glipa.
  • Stå mellan hästen och dörren.
  • Ta av grimman och/eller grimskaftet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Hur håller och leder man en häst korrekt i grimskaftet?

A
  • Gå på hästens vänstra sida, strax framför bogen.
    – Håll grimskaftet med båda händerna, dra inte
  • Håll koll på miljön runt hästen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad ska man tänka på när man binder upp en häst med säkerhetsknut?

A
  • Ha relativt kort grimskaft.
  • Lämna inte hästen utan uppsikt.
  • Bind inte upp ovana hästar eller föl.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad ska man tänka på när man ska hålla djur i ryggläge?

A
  • Det uppskattas sällan av djuret.
  • Lägg djuret på sidan och rulla därefter över det till ryggläge.
  • En person står vid huvudet och håller om djurets överarmsben, med armbågarna i bordet för stabilitet.
  • En person kontrollerar djurets bakben.
  • Munkorg på sederade djur rekommenderas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vilket sätt är bäst att lägga små hundar i sidoläge?

A

Med hundens tassar ifrån dig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad kan man göra för att minska en hunds negativa kopplingar till en klinik?

A

Man kan tipsa hundägarna att komma på trevlighetsvisiter där hunden bara kommer in för att vägas, få godis och uppmuntras av personalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad kan vara bäst vid en stressad patient: flera korta besök eller ett långt besök?

A

Flera korta besök.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad kan vara bäst vid en stressad patient: flera korta besök eller ett långt besök?

A

Flera korta besök.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad ska man tänka på vid användning av munkorg och/eller krage?

A
  • Sätt helst på dem innan djuret hunnit stressa upp sig.
  • Ta hjälp av djurägaren och låt dem om möjligt sätta på munkorgen, men tänk på säkerheten!
  • Stå snett bakom djuret när munkorgen eller kragen ska sättas på.
  • Var bekant med hur modellen fungerar, då du kanske bara får en chans.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Kan katter läggas i sidoläge på samma sätt som hundar?

A

Ja, men de tolererar det i regel sämre och ska inte sträckas ut utan ligga så naturligt som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad ska man tänka på med sitt eget kroppsspråk vid hantering av hund/katt?

A
  • Lugna rörelser.
  • Prata med lugn och låg röst.
  • Undvik direkt ögonkontakt.
  • Vänd sidan mot djuret istället för att stå rätt mot det.
  • Böj dig inte över djuret.
  • Sätt dig på huk, om situationen är säker.
  • Låt djuret komma till dig.
  • Låt djuret lukta på dig.
  • Klappa djuret på hakan eller i nacken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vart bör man undvika att klappa hundar resp. katter?

A

hundar: mitt på huvudet.
katter: bakre delen av kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Var bör man undvika att klappa hundar resp. katter?

A
  • Öronen
  • Svansen
  • Tassar
  • Buk
  • (mitt på huvudet för hund)
  • (bakre delen av kroppen för katt)
70
Q

Vilka djurslag ingår vanligen i “exotiska djur”?

A

Fåglar, gnagare och reptiler.

71
Q

Vilken typ av diet har kaniner?

A

De är herbivorer.

72
Q

Vad innebär det om ett djur är caecotrof?

A

De äter en del av sin avföring.

73
Q

Varför bör kaniner bo på golvnivå?

A

Eftersom de är höjdrädda och blir stressade av lyft.

74
Q

Hur reglerar kaniner sin temperatur?

A

Med hjälp av öronen.

75
Q

Vad kan det vara bra att fråga djurägaren om gällande en kanin som ska läggas in på klinik?

A

Om den vanligtvis bor inne eller ute samt om den brukar få vatten i en flaska eller skål.

76
Q

Nämn några egenskaper som kaniner har.

A
  • Bytesdjur
  • Stresskänsliga
  • Herbivorer
  • Caecotrofer
  • Flockdjur
  • Elodonta tänder
77
Q

Vad innebär det att ett djur har elodonta tänder?

A

Att tänderna växer hela livet.

78
Q

Vilka djur ska man inte ha i samma rum som en kanin?

A

Rovdjur, främst katt, hund eller iller, eftersom doften stressar kaninerna.

79
Q

Varför kan det vara svårt att upptäcka om en kanin är sjuk?

A

Eftersom de är flock- och bytesdjur så döljer de ofta symtom, och djurägare måste hålla utkik efter småförändringar i kaninens vanor.

80
Q

Vilken diet har marsvin?

A

De är herbivorer.

81
Q

Vilket vitamin behöver marsvin tillskott av, och varför?

A

C-vitamin, eftersom de inte kan tillverka detta själva.

82
Q

Nämn några egenskaper som marsvin har.

A
  • Elodonta tänder
  • Flockdjur
  • Herbivorer
  • Värmekänsliga (18-20 grader C)
  • C-vitamin (behöver extra tillskott av detta)
83
Q

Är marsvin värmekänsliga?

A

Ja.

84
Q

Nämn några egenskaper som chinchillor har.

A
  • Nattaktiva
  • Flockdjur
  • Gnagare (gnagmaterial)
  • Herbivorer
  • Släpper päls/päls på svans vid felaktig fasthållning (fånga aldrig i svansen eller att dra i pälsen utan ta ett grepp runt bröstkorgen)
85
Q

Är chinchillor dagaktiva eller nattaktiva?

A

Nattaktiva.

86
Q

Vad ska chinchillor ha fri tillgång till?

A

Sandbad och gnagmaterial.

87
Q

Måste chinchillor ha sandbad om de är inskriva på klinik över dagen?

A

Nej.

88
Q

Får man ha nät på sidorna i en chinchillas bur?

A

Ja.

89
Q

Får man ha nät eller galler i botten av en chinchillas bur?

A

Nej.

90
Q

Vad ska man tänka på när man inreder en chinchillas bur?

A

Att det ska finnas flera gömställen och möjlighet att klättra. Vill INTE ha värme elelr fuktighet.

91
Q

Nämn några arter som ingår i djurgruppen smågnagare.

A

Råtta, mus, gerbil, degu och hamster.

92
Q

Vilken typ av diet har degus?

A

De är herbivorer.

93
Q

SANT eller FALSKT
Alla smågnagare är omnivorer.

A

Falskt. Degus är herbivorer.

94
Q

Vad innebär det att vara omnivor?

A

Att man är allätare.

95
Q

Nämn några egenskaper specifika för smågnagare.

A
  • Omnivorer (allätare) Förutom Degu → herbivor
  • Aktiva och vill ha stimulerande miljö → fodersöksleksaker eller fågelleksaker
  • Urinerar vid stress
  • Kan bitas
  • Framtänder elodonta– måste gnaga
  • Flockdjur (ej guldhamster - ska leva solitärt)
  • Caecotrofer
96
Q

Vad är vanligt för smågnagare vid stress under hantering?

A

Att de urinerar.

97
Q

Vad ska man tänka på vid fasthållning av smågnagare vid undersökning?

A

Kan använda en handduk eller hålla fast dem runt bröstkorgen, med ett nackskinnsgrepp eller i svansroten. Ge stöd åt bakdel/bakben

98
Q

Kan illrar svettas?

A

Nej, de är värmekänsliga och hässjar istället.

99
Q

Vad kan man låta en iller göra för att distrahera den vid undersökning?

A

Slicka i sig vetegroddsolja.

100
Q

Vad är speciellt viktigt att man tänker på med burar till illrar?

A

Att de är rymningssäkra.

101
Q

Vilken typ av diet har iller?

A

Iller är en obligat carnivor med ett högt behov av protein och fettinnehåll.

102
Q

Vad innebär det att vara en obligat carnivor?

A

Dieten ska bestå av kött.

103
Q

Kan man ge hundmat till illrar?

A

Nej.

104
Q

Kan man ge kattmat till illrar?

A

Ja.

105
Q

Ska illrar ha kontinuerlig tillgång på mat?

A

Ja, eftersom de har en snabb ämnesomsättning.

106
Q

Hur ofta ruggar en fågel?

A

1-2 gånger per år.

107
Q

Vad ska man tänka på gällande inomhusluften om man har fågel?

A

Att deras andningsorgan är väldigt effektiva och ämnen från hårspray, bränd mat och rengöringsmedel kan hamna i deras luftvägar och göra dem sjuka.

108
Q

Är det normalt för fåglar att vara högljudda?

A

Ja, speciellt vid gryning och skymning.

109
Q

Vad är viktigt att tänka på om man har fågel?

A
  • Omgivningstemperaturen
  • Luftfuktigheten
  • Utfodringen
  • Ursprungsmiljö
  • Socialisering
  • Leksaker
  • De skräpar ner
110
Q

Vad ska man tänka på när man inreder en bur till en fågel?

A
  • Att intryck från TV, fönster och besökare kan vara stressande.
  • Att det bör finnas en del i buren där fågeln kan dra sig undan (men en holk stimulerar till äggläggning.)
  • Burbredden bör vara minst den dubbla mot fågelns vingbredd.
  • Buren ska vara hög nog för att fågeln inte ska skada stjärtfjädrarna.
  • Sittpinnarna ska vara i olika storlek så att fågeln inte får trycksår.
  • Papper är ett bra bottenmaterial.
  • Helst vattenskål
  • Behöver aktiveras
111
Q

Vad ska man tänka på i sin hantering av fågel på klinik?

A
  • Täck buren för att lugna fågeln vid transport.
  • Tidningspapper som underlag för att kunna se avföringen.
  • Känslig för temperaturförändringar. (om det är vinter ska djurägarna alltid värme upp bilen innan transport)
  • Håll huvudet med en hand, linda in vingarna och klorna i handduk
  • Lägg handduken över ryggen samtidigt som man håller en hand runt nacken och sedan virar runt handduken.
  • Håll fågeln upprätt
  • Håll en hand LÖST runt bröstkorgen. De saknar diafragma så de andas med hjälp av bröstmusklerna så man måste hålla löst runt bröstet!
  • Luftstrupen består av hela trachealringar som är svåra att trycka ihop – mycket liten risk att strypa fågeln.
112
Q

Hur stor del av en fågels diet ska består av frukt och grönt, respektive pellets?

A

Frukt och grönt 25 %
Pellets 75 %

113
Q

Vad ska man tänka på vid foderbyte till en fågel?

A
  • Att de är skeptiska till nya saker.
  • Att det ska göras långsamt.
  • Att fågeln ska vägas regelbundet under hela processen.
114
Q

Vad kan vara bra att tipsa fågelägare om inför klinikbesök på vintern?

A

Att värma upp bilen inför avfärd.

115
Q

Vilka delar består en fågels avföring av?

A

Urin, urater och själva avföringen.

116
Q

Kan en fågel lätt kvävas om man håller den runt bröstkorgen?

A

Ja.

117
Q

Kan en fågel lätt kvävas om man håller den runt halsen?

A

Nej.

118
Q

Vad står POTZ för?

A

Prefered Optimal Temperature Zone

119
Q

SANT eller FALSKT
Reptiler är endoterma djur.

A

FALSKT
Reptiler är ektoterma djur (saknar förmåga att reglera sin kroppstemperatur)

120
Q

Vad innebär det att reptiler är poikiloterma?

A

Att de har samma kroppstemperatur som omgivningen.

121
Q

Vad kan hända med reptiler vid felaktig temperatur?

A

Ämnesomsättningen fungerar inte korrekt.

122
Q

Vad kan hända med reptiler vid felaktig luftfuktighet?

A

Ömnsning kan inte ske korrekt, för torr miljö gör att reptiler blir dehydrerade och för mycket fukt skapar risk för dermatit.

123
Q

Vad orsakar de flesta infektioner hos reptiler, och varför?

A

De orsakas av miljö- och kroppsegna bakterier, eftersom reptiler i det vilda sällan kommer i kontakt med sin avföring men bakteriehalter kan snabbt bli höga på små ytor i fångenskap.

124
Q

Vad innebär det att reptiler är ektoterma?

A

De kan inte själva reglera sin kroppstemperatur utan gör det med hjälp av yttre faktorer.

124
Q

Vad innebär det att reptiler är ektoterma?

A

De kan inte själva reglera sin kroppstemperatur utan gör det med hjälp av yttre faktorer.

125
Q

Vad för slags ljus behöver reptiler?

A

UV-ljus.

126
Q

Vad är skillnaden på UVA-ljus och UVB-ljus?

A

UVA-ljus är behövs för reproduktion och välbefinnande, medan UVB-ljus behövs för att ämnesomsättningen ska fungera korrekt.

127
Q

Vad är det viktigt att man gör under tidsbokning med djurägare som har reptiler?

A

Fråga djurägaren exakt vilken art (med latinskt namn) hen har, samt läs på inför besöket.

128
Q

ad kan man göra för att kameleonter inte ska bli oroliga?

A

Låta dem hålla i någonting.

129
Q

Varför ska man vara extra noga med hygienen vid hantering av reptiler?

A

För att de kan bära på salmonella.

130
Q

Vad ska man tänka på vid hantering av reptiler?

A
  • Fånga dem aldrig i svansen, eftersom den kan släppas.
  • Håll koll på svans, klor, tänder och taggar.
  • Använd en handduk eller handskar som skydd.
  • Värme vid provtagning och undersökning för att förhindra nedkylning. Värmedyna används ofta.
  • Reptiler ska allmänt inte läggas på rygg utan hållas i sin normala position när det går.
131
Q

Vad kan en felaktig miljö hos reptiler leda till?

A

Felaktig miljö kan leda till stress → nedsatt immunförsvar → infektioner eller nedsatt allmäntillstånd.

132
Q

Är leopardgeckos dagaktiva eller nattaktiva?

A

Nattaktiva.

133
Q

Hur gamla kan leopardgeckos bli?

A

Upp till 20 år.

134
Q

Vad för burunderlag ska man ha till leopardgeckos, och varför?

A

Sand, jord eller grus så att de kan gräva ner sig.

135
Q

Vad för burunderlag ska man ha till leopardgeckos, och varför?

A

Sand, jord eller grus så att de kan gräva ner sig.

136
Q

Vad är problemet med sand som burunderlag till leopardgeckos?

A

Det finns en risk att de äter av underlaget och får koprostas (förstoppning).

137
Q

Vilken typ av diet har leopardgeckos?

A

De är carnivorer.

138
Q

Vad lagrar leopardgeckos i svansen?

A

Fett.

139
Q

Varför kan en enda parning resultera i flera kullar hos leopardgeckos?

A

För att honan kan lagra spermier i sitt könsorgan.

140
Q

Vilken typ av diet har skäggagamer?

A

De är omnivorer.

141
Q

Varför behöver skäggagamer UVB-ljus?

A

För att bilda D-vitamin som i sin tur hjälper dem att ta upp kalk.

142
Q

Vad är viktigt för vattnet i en vattensköldpaddas terrarium?

A

Det ska bytas ofta samt ha ett bra filtreringssystem och slamsugning. Vattenkvalitén ska även mätas.

143
Q

Vilka värden mäter man i vattenkvalitén hos vattensköldpaddor?

A

Amonium, Nitrit (ska ligga på 0) och pH (6-8).

144
Q

Vilka värden mäter man i vattenkvalitén hos vattensköldpaddor?

A

Amonium, Nitrit (ska ligga på 0) och pH (6-8).

145
Q

Varför behöver vattensköldpaddor solbada?

A

Så att kroppen värms, matsmältningen fungerar samt hud och sköld har en chans att torka vilket minskar risken för infektioner.

146
Q

Vilken typ av diet har vattensköldpaddor?

A

De är omnivorer.

147
Q

Hur ofta ska vattensköldpaddor utfodras?

A

2-3 gånger per vecka.

148
Q

Ska man utfodra vattensköldpaddor på land eller i vattnet?

A

I vatten.

149
Q

Vad bör man tänka på med buren till en landsköldpadda?

A
  • De är aktiva och vill ha en stor yta att röra sig på.
  • Väggarna bör vara relativt höga eftersom de är förvånansvärt bra på att klättra.
  • Väggarna bör inte vara genomskinliga eftersom det kan stressa sköldpaddorna.
  • Grund vattenskål där de kan blöta sig men där de inte kan riskera att drunkna.
150
Q

Vilken typ av diet har landsköldpaddor?

A

De är herbivorer.

151
Q

Vad innebär det att ormar är vivipara?

A

De föder levande ungar.

152
Q

Vad innebär det att ormar är ovipara?

A

De lägger ägg.

153
Q

Vad bör man generellt tänka på gällande skötsel av orm?

A
  • Utfodring
  • Utrymme
  • Temperatur
  • Luftfuktighet
  • Belysning
  • Hygien
154
Q

Vilka är de 3 vanligaste ormarterna?

A

Boaormar, pytonormar och majsormar.

155
Q

Vad innebär mikroklimat och varför är detta viktigt vid skötsel av orm?

A

Att det punktvis på olika ställen finns en miljö med högre luftfuktighet än resten av terrariet.

Behövs för att minska vätskeförlust från kroppen vilket minskar risken för njursjukdom.

156
Q

Hur länge bör ormar ha tillgång till UV-ljus?

A

10-12 timmar om dagen.

157
Q

Vilket material får inredning inte vara gjort av i terrarium, och varför?

A

Stål, eftersom det leder både värme och kyla.

158
Q

Normalt sett, hur ofta utfodras ormar?

A

Var 3e-6e vecka.

159
Q

Vad är viktigt att tänka på när man utfodrar en orm?

A
  • Håll bytesdjuret i en lång tång för att inte riskera att själv bli biten.
  • Utfodra med avdödat foder (ananrs strider det mot djurskyddslagen).
  • Ormar vill ha gömställen för att äta, annars kan matvägran uppstå.
160
Q

Är boaormar vivipara eller ovipara?

A

Vivipara

161
Q

Är pytonormar vivipara eller ovipara?

A

Ovipara.

162
Q

Vad ska man tänka på vid hantering av ormar?

A
  • Håll koll på huvudet och kroppen.
  • Var minst 2 personer, men fler ju större ormen är.
  • Håll med tumme och långfinger bakom mandibula (underkäken) och pekfinger på huvudet.
163
Q

Hur många bör man vara vid hantering av orm?

A

Minst 2 personer, men fler ju större ormen är.

164
Q

Är ormar bytesdjur eller rovdjur eller båda?

A

Båda.

165
Q

Hur bedömer man hullet på en orm?

A

Genom att titta ovanifrån samt på svansens storlek och form.

166
Q

Vad står CITES för, och vad är det?

A

Det står för the Convention of International Trade in Endangered Species, och är en internationell överenskommelse som reglerar handel med hotade arter.

Innehåller bland annat bestämmelser om att dessa djur måste vara födda och uppfödda i fångenskap för att få hållas som sällskapsdjur.

167
Q

Vad är ofta det problematiska med reptiler som kommer in till kliniker?

A

De döljer symtom och mår ofta sämre än vad djurägarna tror eftersom problemen kan ha pågått under lång tid och de kan vara väldigt dåliga när de väl kommer in till kliniken.

168
Q

Vad kan hända om ett djur konstant lever i en felaktig miljö eller med en felaktig kost?

A

Djuret kan få kronisk stress.

169
Q

Vad kan kronisk stress leda till?

A

Nedsatt immunförsvar och allmänntillstånd.