Grundläggande del 3 Flashcards
När uppstår konkurrens mellan arter?
Naturens begränsade resurser (boplatser, mat och vatten) leder till konkurrens. Konkurrensen sker inom arten men även mellan olika arter om de konkurrerar om samma resurser.
Vad innebär “naturligt urval” inom en art?
Det finns skillnader/variation inom respektive art. Vissa individer har det enklare att överleva konkurrensen inom arten.
De växter och djur inom respektive art som är bäst anpassade till sin omgivning har störst chans att överleva konkurrensen t ex harar som springer snabbast. Dessa har större möjlighet att överleva och få avkomma (barn) och sprida dessa positiva egenskaper vidare. De andra dör ut. Detta kallas naturligt urval.
Varför blir vissa arter särskilt bra/unika inom vissa områden?
Konkurrensen mellan olika arter sker ständigt. Många djur och växter tävlar om samma resurser. Detta leder till att många arter förr eller senare specialiserar sig på att vara särskilt bra inom något område. Det naturliga urvalet leder till att arter sakta anpassar sig till sin omgivning.
Det här leder till att arter specialiserar sig på något (hittar sin nisch) där de har störst chans att överleva. Exempel på sådana faktorer kan vara typ av vegetation, temperatur samt mattillgång.
En giraffs långa hals är ett tydligt exempel på en sådan specialisering. De äter den mat som ingen annan når.
Sverige har olika typer av växtlighet. Vanligtvis delas landet in i fem områden. Vilka?
Kalfjället, Fjällbjörksskogen, Norra och Södra barrskogsregionen och Södra lövskogsregionen.
Berätta om Sveriges fem växtlighetsområden
Kalfjällsområdet ligger i norra Sverige bland fjällen ovanför trädgränsen. Hit räknas området från bergstopparna till där det börjar växa träd. Här är det kallt, snöigt och ett tunt jordskikt. Därför finns det inte så många arter här.
Fjällbjörkskogen ligger också vid fjällen och består av ett smalt bälte med björkar.
Det norra barrskogsområdet är väldigt stort och består huvudsakligen av gran och tall med lite inslag av lövträd.
Det södra barrskogsområdet består också mest av gran och tall men med mer inslag av lövträd.
I lövskogsregionen dominerar lövträd som ek och bok.
För att lättare kunna undersöka en skog delas den in i fyra skikt. Vilka?
trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt.
Vad är förna?
Bottenskiktet är det översta lagret på marken och här hittas förnan. Förnan är döda djur och växter som ännu inte brutits ner till exempel gamla löv och pinnar.
Varför blir förnan olika näringsrik i olika typer av skog?
Det beror på vad det är för typ av skog i t ex På marken i en barrskog är pH-värdet lågt så få maskar och bakterier kan leva där. Därför går nedbrytningen långsamt och Jorden brukar vara mindre bördig eftersom ämnena inte cirkulerar lika mycket.
I en lövskog är jorden brun och fuktig. Här finns gott om bakterier och maskar som blandar om jorden.
I Sverige finns det ungefär 100 000 sjöar. De delas in i grupperna näringsrika och näringsfattiga. vad är det som avgör?
Det som avgör sjöns egenskaper är om berggrunden och jordarna runt omkring sjön är näringsrika eller inte.
Berätta om näringsfattiga respektive näringsrika sjöar?
Näringsfattiga sjöar finns ofta i fjällområden eller i barrskogar. pH-värdet är ofta lågt och det finns lite växtlighet och få arter i sjön. Det gör att vattnet blir klart och att det finns gott om syre i näringsfattiga sjöar.
Näringsrika sjöar finns ofta i bördiga jordbruksmarker. Oftast är marken omkring sjön uppodlad. Här finns stor växtlighet och många olika djurarter. pH-värdet är nära neutralt och det är dålig sikt i vattnet. Det finns en risk för syrebrist på sjöbotten när döda organismer sjunker till botten och bryts ner. Denna typ av sjöar riskerar också att växa igen. Näringsrika sjöar känns igen på att det finns mycket vass längs strandlinjen.
Inom ekologin delas sjöar in i olika zoner för att enklare kunna undersökas. Vilka är zonerna?
Strandzon – är området nära land, där det är grunt. Här finns de flesta djur och den största växtligheten.
Fria vattnet – Här finns växt– och djurplankton och fiskar.
Bottenzon – I djupt vatten når inte solens strålar ner så här finns inga organismer med fotosyntes utan mest fiskar och djurplankton.
Hur mycket av jordens yta består av hav?
Jordens yta består av, ungefär 70 procent hav.
Varför är den biologiska mångfalden större på land?
I haven finns många olika arter och enorma populationer av vissa. Eftersom det finns betydligt färre arter av insekter i havet än på land så är den biologiska mångfalden trots allt större på land.
Hur fungerar vattnets kretslopp?
Vattnets kretslopp innebär att vattnet i havet avdunstar till molnen för att sedan regna ner på jordytan, bli till floder för att sedan rinna tillbaka till havet. När vattnet rinner tillbaka till havet följer olika mineraler med ut i vattnet. Dessa mineraler gör havet salt.
Varför finns det mesta av havets liv i grundare vatten?
För organismerna i havsvattnet är tillgången av vatten och salter oändligt. Det som det istället är brist på är ljus och syre. Redan på 10 – 20 meters djup är det för mörkt för att solljuset ska hitta ner. Utan solljus blir det ingen fotosyntes och då kan växter inte leva.
Därför finns det mesta av havets liv i grundare vatten till exempel nära stranden och i korallrev.
