Grundläggande del 2 Flashcards
Varför finns det liv på jorden?
Att det finns liv på jorden beror på många saker, som att solen strålar och gör planeten Jorden lagom varm, att det finns vatten samt att det finns kol och andra viktiga grundämnen för att nämna några faktorer. En annan grundläggande anledning till liv på jorden är fotosyntesen.
*Vad är fotosyntes?
Det är en kemisk reaktion som där Solljuset omvandlar koldioxid och vatten till druvsocker och syre.
Alla organismer är beroende av fotosyntesen, direkt eller indirekt.
*Vad är cellandning?
De organismer som inte använder sig av fotosyntesen måste istället äta (förbränna) för att få energi.
När vi äter omvandlas kolhydraterna tillsammans med syre från luften vi andas till koldioxid, vatten och frigjord energi som cellen kan använda. I kroppen kallas reaktionen för cellandning, som är som en bakvänd fotosyntes.
Samma reaktion sker när vi eldar ved och andra bränslen. Då kallas den förbränning.
Är alla organismser beroende av solljuset?
Alla organismer är beroende av solljuset. Växterna för att leva och de andra organismerna eftersom de äter organismer som någonstans är beroende av fotosyntesen.
Varför kan man säga att det är en form av cellandning vid nedbrytning och när något organiskt brinner?
När ett organiskt material (växt eller djur) bryts ner och förmultnar sker det också efter cellandningens kemiska formel men i långsam takt. När något organiskt brinner är det också samma formel men i väldigt snabb takt.
Varför har kolet flera olika kretslopp?
Eftersom kolet är ett sådant vanligt ämne har det flera olika kretslopp som tar olika lång tid. Det som alltid finns med i kolets kretslopp oavsett variant är fotosyntes och förbränning.
Kolets kretslopp kan delas in i två olika kretslopp; det snabba kretsloppet och det långsamma kretsloppet.
Beskriv det snabba respektive långa kretsloppet för kol
Det snabba kretsloppet har en omsättningstid från ett par år till tusentals år, med stora kolflöden mellan atmosfären, haven, havssedimenten, vegetationen och markytan.
Det långa kretsloppet för kol har en omsättningstid på över 10,000 år och inbegriper stora kolreservoarer i sten och sediment.
Hur kan den långa kretsloppet för kol gå in i det snabba kretsloppet?
Det långsamma kolet går in i den snabba kolcykeln genom t e x vulkanutbrott, kemisk vittring, ombildandet av sediment och användandet av fossila bränslen.
Hur startar kolets kretslopp?
Kolets kretslopp startar alltid med fotosyntesen, men förbränningen tar olika lång tid.
Eldar du upp ett par vedträn eller låter dem ligga i skogen, så att de förmultnar, sker samma kemiska reaktion men den tar olika lång tid.
Vid reaktionen frigörs den kemiska energi som finns i det ursprungliga druvsockret som tillverkades vid fotosyntesen.
Ge exempel på kolets olika långa kretslopp
- En dag – En växt tar upp kol genom fotosyntesen. För att få energi till att leva förbränner växten druvsocker omedelbart.
- En dag -100 år – En växt tar upp kol genom fotosyntesen. Ett djur äter upp växten. När djuret använder energi genom cellandningen och andas ut kolet återgår det till atmosfären. Kanske kolet används till att bygga upp djuret. Då återgår det när djuret dör.
- 100 – 1000 år – Ett träd tar upp kol genom fotosyntesen. Kolatomen kommer att ingå i trädets cellulosa som bygger upp stammen. Kolet återgår till atmosfären när träden dör och förmultnar.
- 100 miljoner år – En skog tar upp och binder kol genom fotosyntesen. Genom speciella omständigheter hamnar det organiska materialet under marken där det sakta omvandlas till fossilt bränsle till exempel olja, naturgas eller stenkol. Kolet återgår till atmosfären när det förbränns till exempel i en bilmotor eller för att värma upp ett hus.
Vad är en näringskedja?
En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. Enklare förklarat handlar det om vem som äter vem i ekosystemet.
Vad är en producent (inom biologi) och varför startar alltid en näringskedja med dem?
En näringskedja startar alltid med en organism som har fotosyntes: alltså en typ av växt. Dessa kallas för producenter. De omvandlar solens energi till biomassa. Det kan till exempel vara gräs eller en alg.
Vad är en konsument (inom biologi)?
Alla andra organismer som inte har fotosyntes, och som därför är beroende av växter, kallas för konsumenter. Dessa konsumerar (äter).
Beroende på vilken nivå i ekosystemet de befinner sig på kallas konsumenterna olika saker: förstahandskonsumenter (primärkonsumenter), andrahandskonsumenter (sekundärkonsumenter) och så vidare. Högst upp i näringskedjan finns toppkonsumenten som alltid är någon form av rovdjur (de kallas även predator).
Vad är en näringsväv?
En näringsväv är många näringskedjor som sätts ihop till en enda.
Varför gör man det? jo naturen är mer komplicerad än bara enkla näringskedjor Vanligtvis äter ett djur olika typer av föda och riskerar att bli uppäten av flera olika typer av djur. Detta visas bättre av en näringsväv.
Observera att pilarna i en näringsväv alltid pekar på den organismen som ”äter” d.v.s. den organism som finns högre upp i näringskedjan.
Vad är nedbrytare?
En viktig del för att ekosystem ska fungera är nedbrytningen. När växter och djur dör bryts de ner av olika nedbrytare (destruenter). Det kan vara bakterier, insekter och maskar som gör detta viktiga jobb.
Vad är en näringspyramid?
Näringspyramiden kallas också för energipyramiden.
En näringspyramid visar en form av en pyramid hur biomassan (energi) fördelas på olika nivåer (näringsnivåer) i ett ekosystem. Det visar även hur energi överförs från producenter till konsumenter uppåt i näringskedjan samtidigt som en energin går förlorad i varje steg.
