Granström Flashcards
Objektrelation
Sätt att förhålla sig till sin omgivning, Objekt – omgivning. Beteendemönster för att hantera omgivningen baserat på inre föreställningar om hur omgivningen är.
Projektion
Man tillskriver egna brister eller känslor till någon annan. Avleda ångest genom att lägga det på nått yttre objekt, t.ex mamma för att rädda sig själv från dålig självbild, misslyckande. Vi projicerar våra attitder på andra för att bibehålla vår världsbild. Kan leda till felaktiga föreställningar om andra.
Introjektion
Att ta in omgivningen och andra personer man iakttar i det egna jaget. Et yttre objekt blir en del av personens inre liv. Hos barnet goda eller dåliga egenskaper av modern. Tonåringar som vill bli sina idoler. Förälskade som annammar sidor hos varandra, och ”upptäcker” nya sidor hos sig själv. Även anställda anammar företag eller organisationens värderingar och brister.
Projektiv identifikation
Behandla individer utefter våra föreställningar om dem. Blir man under lång tid utsatt för behandling baserat på en föreställning kan det leda till att man ändrar uppfattning om sig själv. Man identifierar sig med projektionen.
Splitting
Tendensen att dela upp objekt som antingen goda eller onda
Paranoidschizioid position
Stadie i utvecklingen när barnet använder splitting och introjicerar goda saker och projicerar onda saker för att kunna hantera sin ångest. Dödsångest och födslotrauma. Barnet kan inte uppfatta ett objekt som både gott och ont.
Depressiv position
Efter cirka ett halvår går barnet in i nästa fas. Depressiv position kännetecknas av att förnekande och idealisering för att få kontroll över objekt i syfte att motverka hot. Barnet är rädd för att såra goda objekt och förlora modern. Ångest hanteras genom att försonas med det goda i närvaron. Objekt kan nu ses som hela och man kan göra sig beroende av objekt. Kan dras kopplingar av faserna att vi först ser alla svart och vitt, förvrängd verklighet och sedan får en mer nyanserad bild av folk.
Regression
Bakåtprocesser. Syndabock, kollektiv projektion (lag skyller förlust på domaren), kollektiva introjektioner, för att rädda gruppen, t.ex skylla ledares onda egenskaper på gruppen så hen fortfarande verkar lämplig att leda. Projektiv identifikation, att projicera egenskaper på en grupp kan göra att de blir på det sättet.
Arbetsgrupp
Grupp där alla deltar i arbetet, är uppgiftsinriktade och problemlösande. Samarbetsaktiviteter som är ideala grunden för problemlösning.
Arbetsgruppen har uppgiften i fokus och kan omdefiniera den om det skulle behövas. Arbetsättet är förankrat och vetenskapligt. Individerna handlar som att man har ett gemensamt mål/uppgift. Samarbetsanda. Sätter uppgiften före individuell uppmärksamhet.
Ofta befinner sig en grupp i detta tillstånd en begränsad tid. Snabba växlingar kan ske.
Grundantagandegrupp
En grupp som har en annan gemensam uppgift än den presenterade. En kollektiv regression till en annan uppgift även om de inte blivit tilldelade en. T.ex fly från krav, besegra fiende. Ofta när ångest tilltar. Gruppens aktiviteter vilar nu på andra grundantaganden.
Varaktigheten lägre än arbetsgrupp men kommer över gå i arbetsgrupp.
Fyra vanligaste grundantagandegrupperna
Beroendegrupp, kampgrupp, flyktgrupp, parbildningsgrupp
Beroendegrupp
Gruppen störs av andra psykiska aktiviteter, ofta känslomässigt. Gemensamma föreställningar, ofta kopplade till ledaren. Ångest. Ledaren uppfattas som allsmäktig (omnipotent), all makt projiceras på hen, medlemmarna överger sin självständighet. Ansvar och kompetens krävs inte av medlemmarna. Det råder en förnekelse om ojämställdhet, olikhet i kompetens, erfarenheter erkänns inte. Varje försök till arbete saboteras. Stor änglan inför förändring och att testa nya saker, traditioner och struktur viktigt.
Kampgrupp
Fientlig aggression, kamp inom (ledare till syndabock, någon medlem som offer) eller utanför (annan grupp). Offer lämnas, ingen sympati. Om ledaren inte är fiende förväntas hen hitta fienden och leda attacken. Laglöshet, starkaste överlever. Paranoia, myter närvarar i gruppen. Verkligheten testas inte, då det kan avslöja att det inte finns en reell fiende.
Flyktgrupp
Misstänksamhet, uppgivenhet. Ingen ide att anstränga sig, någon är ute efter oss. Aktiviteter cirkulerar kring undvikande av krav. Flams, skratt för att släppa på spänning och göra narr av uppgiften. Ledaren förväntas organisera reträtt. Myter och paranoia.
Parbildningsgrupp
Ledare saknas, ser till utopiskt ideal. Hoppfull förväntan. En frälsase ska komma. Två nyckelpersoner i gruppen (josef och maria, fruktsamt par). En av personerna i paret kan vara formella ledaren, att inte bli vald till den andra kan skapa svartsjuka bland medlemmarna.
