Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Svenska > Grammatik > Flashcards

Grammatik Flashcards

1
Q

Fonem

A

Betydelseskiljande ljud. Om man byter ut detta ljud blir det en annan betydelse. ex /k/ /g/ /f/ …ul

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Morfem

A

Minsta betydelsebärande enhet. En stavelse som betyder något. ex katt, spring, boll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Rotmorfem

A

Morfem som kan stå för sig själv, ex katt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Böjningsmorfem

A

Morfem som inte kan stå för sig själva. ex (boll)/en/ar/na/s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan man känna igen ett språk genom böjningsmorfem?

A

Man återanvänder böjningsmorfem på flera ord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Prefix

A

Inledare, sätts före rotmorfem. ex pre, post, o

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Suffix

A

Ändelse, sätts efter ordet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Avledningsmorfem

A

Ändrar grundbetydelsen. ex o/rädd, o blir då både avledningsmorfem och prefix.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fogemorfem

A

Fogar ihop 2 ord, ex s. SituationSanpassad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Substantiv

A

Namn på saker och ting, såsom boll och ring. Man kan oftast sätta en/ett framför.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Konkreta substantiv

A

De substantiv som du kan se och ta på. ex tall, moped

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Abstrakta substantiv

A

De substantiv som du inte kan se eller ta på. ex stress, grymhet, demokrati.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Numerus

A

Substantiv kan stå i singular (ental) och plural (flertal). ex tavla, tavlor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ämnesnamn

A

Substantiv som man inte kan sätta en/ett framför. ex mjölk, guld, silver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Deklinationer

A

Substativ har sex stycken böjningssätt. ex flask-or

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Obestämd/bestämd form

A

Substantiv kan stå i bestämd form och i obestämd form, ex resturang-resturangen. resturanger-resturangerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Genus

A

Substantiv delas in i två kön. Neutrum - “ett” ord, ex filmen. Utrum - “en” ord, ex tåget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kasus

A

Substantiv delas in i två kasus. Grundkasus - grannen. Genitiv - ägande - grannens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Egennamn

A

Substantiv som är personnamn och namn på platser, företag mm. ex Filippa, Barcelona

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Adjektiv

A

Ord som betecknar egenskaper och beskriver hur någon är eller ser ut. Ord som beskriver substantiv och pronomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Adjektivens komparation

A

Positiv, komparativ, superlativ. Tuff, tuffare, tuffast. Vissa kompareras med ändelser, vissa med mer/mest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Adjektivens kongruensböjningar

A

Adjektiven rättar sig efter om huvudordet är utrum eller netutrum, singular eller plural. ex en gammal cd-skiva, ett gammalt instrument, flera gamla instrument osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Verb

A

Ord som talar om vad någon eller något gör eller vad som sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Verbens teman

A

Infinitiv - (att) bo, preteritum - (i går) bodde och supinum - (har) bott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Starka/svaga verb
Verben delas upp i starka/svaga verb beroende på hur verben bildar preteritum.
26
Tempus
Presens - nutid. Preteritum - förfluten tid. Perfekt - förfluten tid och står efter "har". Pluskvamperfekt - förfluten tid och står efter "hade". Futurum - framtid.
27
Andra verbformer som inte är tempus
Infinitiv -verbets grundform. Supinum - står efter olika former av ha. Imperativ - uttrycker uppmaning. Perfekt particip - står efter en form av verben vara eller bli, används vid bildning av passiv form och adjektiv. Presens particip - är oböjligt och bildas mha -ande eller -ende, kan användas som adjektiv, ex springande,
28
Particip
Det finns perfekt och presens particip. De är beskrivande verb som är ett mellanting mellan verb och adjektiv men som räknas till verben.
29
Aktiv/passiv
Verb ser olika ut i aktiv/passiv sats. En expert lagade datorn - aktiv. Datorn lagades av en expert - passiv. I passiv form slutar verbet på antingen -s eller skriver man bli + perfekt particip.
30
Deponens
De verb som alltid slutar på -s men som inte alltid är i passiv form. ex hoppas
31
Huvudverb
Betydelseverb, talar om vad som händer.
32
Hjälpverb
Betyder inte själva något, men har viktiga funktioner tillsammans med huvudverbet.
33
Finita verb
Kan ensamma var predikat/verb i en sats. Finita former : presens, preteritum och imperativ.
34
Infinita verb
Kan inte ensamma stå som predikat/verb. Infinita former : infinitiv, supinum.
35
Reflexiva verb
Återföljs av ett reflexivt pronomen, ex bosätta sig.
36
Transitiva verb
Konstrueras med direkt objekt. Satsen känns ofärdig utan ett direkt objekt. ex My bröt tystnaden.
37
Intransitiva verb
Konstrueras inte med direkt objekt. Ett direkt objekt känns överflödigt i satsen. ex Vi kommer.
38
Modus
Talarens förhållandesätt till det som sägs. Indikativ - konstaterande - de köper thaimat. Konjunktiv - uttrycker något önskat - Om det ändå vore (skulle) sommarlov snart. Imperativ - uppmaning/befallning - Glöm mig inte!
39
Pronomen
Istället för substantiv.
40
Personliga pronomen, första, andra och tredje person samt subjektsform och objektsform. Singular.
Jag - mig. Du - dig. Han, hon, den, det - honom, henne, den, det.
41
Personliga pronomen, första, andra och tredje person samt subjektsform och objektsform. Plural
Vi - oss. Ni - er. De - dem.
42
Minnesregel gällande första, andra och tredje person.
Första person - den som talar. Andra person - den jag talar till. Tredje person - den jag talar om.
43
Possessiva pronomen till första, andra och tredje person singular och plural.
Min, mitt mina. Din, ditt, dina. Sin, sitt, sina. Vår, vårt, våra. Er, ert, era. Sin, sitt, sina.
44
Possessiva pronomen
Uttrycker ägande.
45
Reflexiva pronomen
Sig, sitt, sina. Syftar tillbaka på subjektet i satsen.
46
Reciproka pronomen
Ömsesidigt pronomen. ENDAST varandra, varandras.
47
Demonstrativa pronomen
Utpekande. ex den, det, den här, det där, dessa.
48
Relativa pronomen
Syftar tillbaka på något. Är ofta bisatsinledare och står i relation till något som står före. ex vilket, vad, vars.
49
Interrogativa pronomen
Frågande. OBS Pronomen ersätter substantiv, frågeord är annars ofta adverb. ex vem, vad, vilken, hurdan.
50
Kvantitativa pronomen
Anger andel/kvantitet. När man nämner mängd istället för alla delar. ex båda, mycket, någon, ingen, ingenting.
51
Relationella pronomen
Anger relation till något annat eller någon annan. ex samma, likadan, högra, själv, egen.
52
Obestämda pronomen
Alla andra pronomen som inte passar in någon annan grupp. Pronomen som anonymiserar, generaliserar, ex man, somliga.
53
Räkneord
Anger antal eller plats i ordningen. Grundtal - ett två tre. Ordningstal - första andra tredje.
54
Adverb
Beskriver verb, adverb, adjektiv och hela satser. Oböjliga ord.
55
Tidsadverb
Svarar på frågan när?
56
Sättsadverb
Svarar på frågan hur?
57
Rumsadverb
Svarar på frågan var, vart, varifrån?
58
Satsadverb
Förändrar hela satsen, största gruppen = negationer - inte.
59
Prepositioner
Små ord som ibland kallas för lägesord, de kan även berätta läge i tid. Det finns enkla: i, på. Det finns sammansatta: för ... skull, utanför.
60
Konjunktioner
Bindeord, binder ihop satser och satsdelar med varandra. ex och, eller, men, utan.
61
Subjunktioner
Ord som inleder bisatser. ex om, att, innan, eftersom, för att.
62
Interjektioner
Utropsord och är oböjliga och korta. ex Fy! Såja. Hallå!
63
Partikelverb
Pronomet i ett partikelverb (skriva /på/under/osv) räknas in i predikatet.
64
Sats/mening
Mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Sats ska innehålla minst ett subjekt och predikat.
65
Huvudsats
Kan stå för sig själv utan att låta konstig.
66
Bisats
Om den står för sig själv låter det konstigt
67
Biff-regeln
Bisats Inte Före Första verbet. Om ordet "inte" låter rätt före finita verbet är det en bisats. Om ordet "inte" kommer efter första verbet är det en huvudsats.
68
Direkt objekt
Vad/vem/vilka + predikat + subjekt. Det föremålet som för en handling eller resultat av en handling.
69
Indirekt objekt
Åt/till/för vem + predikat + subjekt + direkt objekt. Den som tar nytta/skada av handlingen
70
Predikativ
Predikatsfyllnad. Subjektiv - efter vara, bli, kallas, heta - böjs efter sitt huvudord (subjektet), visar egenskaper hos subjektet. Objektiv - visar egenskaper hos objektet.
71
Attribut
Direkt bestämning till ett substantiv. Står tätt intill med sitt huvudord som alltid är substantiv eller pronomen. Kan inte skiljas från sitt huvudord. ex den tjocka boken
72
Adverbial
Anger tid, plats, riktning, grad och sätt.
73
Agent
Speciell form av adverbial som förekommer i passiva satser. Det som i den aktiva satsen var subjekt blir i passiv sats agent. ex björnen sköts av JÄGAREN.

Svenska (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions