Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Svenska > Grammatik > Flashcards

Grammatik Flashcards

1
Q

Fonem

A

Betydelseskiljande ljud. Om man byter ut detta ljud blir det en annan betydelse. ex /k/ /g/ /f/ …ul

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Morfem

A

Minsta betydelsebärande enhet. En stavelse som betyder något. ex katt, spring, boll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Rotmorfem

A

Morfem som kan stå för sig själv, ex katt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Böjningsmorfem

A

Morfem som inte kan stå för sig själva. ex (boll)/en/ar/na/s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan man känna igen ett språk genom böjningsmorfem?

A

Man återanvänder böjningsmorfem på flera ord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Prefix

A

Inledare, sätts före rotmorfem. ex pre, post, o

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Suffix

A

Ändelse, sätts efter ordet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Avledningsmorfem

A

Ändrar grundbetydelsen. ex o/rädd, o blir då både avledningsmorfem och prefix.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fogemorfem

A

Fogar ihop 2 ord, ex s. SituationSanpassad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Substantiv

A

Namn på saker och ting, såsom boll och ring. Man kan oftast sätta en/ett framför.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Konkreta substantiv

A

De substantiv som du kan se och ta på. ex tall, moped

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Abstrakta substantiv

A

De substantiv som du inte kan se eller ta på. ex stress, grymhet, demokrati.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Numerus

A

Substantiv kan stå i singular (ental) och plural (flertal). ex tavla, tavlor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ämnesnamn

A

Substantiv som man inte kan sätta en/ett framför. ex mjölk, guld, silver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Deklinationer

A

Substativ har sex stycken böjningssätt. ex flask-or

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Obestämd/bestämd form

A

Substantiv kan stå i bestämd form och i obestämd form, ex resturang-resturangen. resturanger-resturangerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Genus

A

Substantiv delas in i två kön. Neutrum - “ett” ord, ex filmen. Utrum - “en” ord, ex tåget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kasus

A

Substantiv delas in i två kasus. Grundkasus - grannen. Genitiv - ägande - grannens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Egennamn

A

Substantiv som är personnamn och namn på platser, företag mm. ex Filippa, Barcelona

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Adjektiv

A

Ord som betecknar egenskaper och beskriver hur någon är eller ser ut. Ord som beskriver substantiv och pronomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Adjektivens komparation

A

Positiv, komparativ, superlativ. Tuff, tuffare, tuffast. Vissa kompareras med ändelser, vissa med mer/mest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Adjektivens kongruensböjningar

A

Adjektiven rättar sig efter om huvudordet är utrum eller netutrum, singular eller plural. ex en gammal cd-skiva, ett gammalt instrument, flera gamla instrument osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Verb

A

Ord som talar om vad någon eller något gör eller vad som sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Verbens teman

A

Infinitiv - (att) bo, preteritum - (i går) bodde och supinum - (har) bott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Starka/svaga verb

A

Verben delas upp i starka/svaga verb beroende på hur verben bildar preteritum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Tempus

A

Presens - nutid. Preteritum - förfluten tid. Perfekt - förfluten tid och står efter “har”. Pluskvamperfekt - förfluten tid och står efter “hade”. Futurum - framtid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Andra verbformer som inte är tempus

A

Infinitiv -verbets grundform. Supinum - står efter olika former av ha. Imperativ - uttrycker uppmaning. Perfekt particip - står efter en form av verben vara eller bli, används vid bildning av passiv form och adjektiv. Presens particip - är oböjligt och bildas mha -ande eller -ende, kan användas som adjektiv, ex springande,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Particip

A

Det finns perfekt och presens particip. De är beskrivande verb som är ett mellanting mellan verb och adjektiv men som räknas till verben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Aktiv/passiv

A

Verb ser olika ut i aktiv/passiv sats. En expert lagade datorn - aktiv. Datorn lagades av en expert - passiv. I passiv form slutar verbet på antingen -s eller skriver man bli + perfekt particip.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Deponens

A

De verb som alltid slutar på -s men som inte alltid är i passiv form. ex hoppas

31
Q

Huvudverb

A

Betydelseverb, talar om vad som händer.

32
Q

Hjälpverb

A

Betyder inte själva något, men har viktiga funktioner tillsammans med huvudverbet.

33
Q

Finita verb

A

Kan ensamma var predikat/verb i en sats. Finita former : presens, preteritum och imperativ.

34
Q

Infinita verb

A

Kan inte ensamma stå som predikat/verb. Infinita former : infinitiv, supinum.

35
Q

Reflexiva verb

A

Återföljs av ett reflexivt pronomen, ex bosätta sig.

36
Q

Transitiva verb

A

Konstrueras med direkt objekt. Satsen känns ofärdig utan ett direkt objekt. ex My bröt tystnaden.

37
Q

Intransitiva verb

A

Konstrueras inte med direkt objekt. Ett direkt objekt känns överflödigt i satsen. ex Vi kommer.

38
Q

Modus

A

Talarens förhållandesätt till det som sägs. Indikativ - konstaterande - de köper thaimat. Konjunktiv - uttrycker något önskat - Om det ändå vore (skulle) sommarlov snart. Imperativ - uppmaning/befallning - Glöm mig inte!

39
Q

Pronomen

A

Istället för substantiv.

40
Q

Personliga pronomen, första, andra och tredje person samt subjektsform och objektsform. Singular.

A

Jag - mig. Du - dig. Han, hon, den, det - honom, henne, den, det.

41
Q

Personliga pronomen, första, andra och tredje person samt subjektsform och objektsform. Plural

A

Vi - oss. Ni - er. De - dem.

42
Q

Minnesregel gällande första, andra och tredje person.

A

Första person - den som talar. Andra person - den jag talar till. Tredje person - den jag talar om.

43
Q

Possessiva pronomen till första, andra och tredje person singular och plural.

A

Min, mitt mina. Din, ditt, dina. Sin, sitt, sina. Vår, vårt, våra. Er, ert, era. Sin, sitt, sina.

44
Q

Possessiva pronomen

A

Uttrycker ägande.

45
Q

Reflexiva pronomen

A

Sig, sitt, sina. Syftar tillbaka på subjektet i satsen.

46
Q

Reciproka pronomen

A

Ömsesidigt pronomen. ENDAST varandra, varandras.

47
Q

Demonstrativa pronomen

A

Utpekande. ex den, det, den här, det där, dessa.

48
Q

Relativa pronomen

A

Syftar tillbaka på något. Är ofta bisatsinledare och står i relation till något som står före. ex vilket, vad, vars.

49
Q

Interrogativa pronomen

A

Frågande. OBS Pronomen ersätter substantiv, frågeord är annars ofta adverb. ex vem, vad, vilken, hurdan.

50
Q

Kvantitativa pronomen

A

Anger andel/kvantitet. När man nämner mängd istället för alla delar. ex båda, mycket, någon, ingen, ingenting.

51
Q

Relationella pronomen

A

Anger relation till något annat eller någon annan. ex samma, likadan, högra, själv, egen.

52
Q

Obestämda pronomen

A

Alla andra pronomen som inte passar in någon annan grupp. Pronomen som anonymiserar, generaliserar, ex man, somliga.

53
Q

Räkneord

A

Anger antal eller plats i ordningen. Grundtal - ett två tre. Ordningstal - första andra tredje.

54
Q

Adverb

A

Beskriver verb, adverb, adjektiv och hela satser. Oböjliga ord.

55
Q

Tidsadverb

A

Svarar på frågan när?

56
Q

Sättsadverb

A

Svarar på frågan hur?

57
Q

Rumsadverb

A

Svarar på frågan var, vart, varifrån?

58
Q

Satsadverb

A

Förändrar hela satsen, största gruppen = negationer - inte.

59
Q

Prepositioner

A

Små ord som ibland kallas för lägesord, de kan även berätta läge i tid. Det finns enkla: i, på. Det finns sammansatta: för … skull, utanför.

60
Q

Konjunktioner

A

Bindeord, binder ihop satser och satsdelar med varandra. ex och, eller, men, utan.

61
Q

Subjunktioner

A

Ord som inleder bisatser. ex om, att, innan, eftersom, för att.

62
Q

Interjektioner

A

Utropsord och är oböjliga och korta. ex Fy! Såja. Hallå!

63
Q

Partikelverb

A

Pronomet i ett partikelverb (skriva /på/under/osv) räknas in i predikatet.

64
Q

Sats/mening

A

Mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Sats ska innehålla minst ett subjekt och predikat.

65
Q

Huvudsats

A

Kan stå för sig själv utan att låta konstig.

66
Q

Bisats

A

Om den står för sig själv låter det konstigt

67
Q

Biff-regeln

A

Bisats Inte Före Första verbet. Om ordet “inte” låter rätt före finita verbet är det en bisats. Om ordet “inte” kommer efter första verbet är det en huvudsats.

68
Q

Direkt objekt

A

Vad/vem/vilka + predikat + subjekt. Det föremålet som för en handling eller resultat av en handling.

69
Q

Indirekt objekt

A

Åt/till/för vem + predikat + subjekt + direkt objekt. Den som tar nytta/skada av handlingen

70
Q

Predikativ

A

Predikatsfyllnad. Subjektiv - efter vara, bli, kallas, heta - böjs efter sitt huvudord (subjektet), visar egenskaper hos subjektet. Objektiv - visar egenskaper hos objektet.

71
Q

Attribut

A

Direkt bestämning till ett substantiv. Står tätt intill med sitt huvudord som alltid är substantiv eller pronomen. Kan inte skiljas från sitt huvudord. ex den tjocka boken

72
Q

Adverbial

A

Anger tid, plats, riktning, grad och sätt.

73
Q

Agent

A

Speciell form av adverbial som förekommer i passiva satser. Det som i den aktiva satsen var subjekt blir i passiv sats agent. ex björnen sköts av JÄGAREN.

Svenska (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions