GPT-svar tentor Flashcards
Förklara varför digitala institutionella entiteter är sådana generativa mekanismer (generative mechanisms) i kontexten av digitaliseringen utav institutionella system?
Exemplifiera detta med utgångspunkt från e-receptsprojektet.
Digitala institutionella entiteter, som e-recept i detta exempel, är viktiga drivkrafter (generativa mekanismer) i att förändra traditionella system till digitala. Detta beror på att de inte bara representerar en teknisk lösning, utan också bär med sig nya sätt att tänka och agera inom ett system. Låt oss förenkla detta med e-receptsprojektet som exempel:
E-receptets roll i digitaliseringen
- E-receptet hjälpte till att omvandla det traditionella receptsystemet till ett digitalt genom att införa en högkvalitativ och legitim digital version av ett recept. Kvaliteten och tillförlitligheten hos e-receptet gjorde det attraktivt att använda, vilket lockade fler användare till systemet.
Vikten av nya regler och avtal (exchange contract)
- För att säkerställa att e-receptet fungerade smidigt, infördes ett nytt “exchange contract” - ett slags avtal som innehåller regler och standarder för hur e-recept ska hanteras. Detta avtal inkluderade bland annat nya regler för hur recepten valideras och hur fel ska rapporteras, vilket gjorde systemet mer pålitligt och effektivt.
Hur detta påverkar både stort och smått (makro och mikro)
- På en större nivå (makro), satte de nya reglerna och standarderna (institutionell logik) ramarna för hur e-receptsystemet skulle fungera. På en mindre nivå (mikro), handlade det om hur människor faktiskt använde systemet, följde de nya reglerna och interagerade med varandra och tekniken.
Den ömsesidiga påverkan mellan nivåerna
- När folk började använda e-recept enligt de nya reglerna, stärkte det hela systemets kvalitet och legitimitet. Detta skapade en positiv spiral där förbättringar på “mikronivån” (användarnivån) ledde till förbättringar på “makronivån” (systemnivån), vilket i sin tur uppmuntrade ännu fler förbättringar på användarnivån.
Resultatet
- Ökad kvalitet och legitimitet hos e-recept ledde till att det blev en integrerad och accepterad del av det medicinska systemet, vilket även reflekterades i nya lagar som ytterligare legitimerar användningen av e-recept.
Sammanfattningsvis fungerar digitala institutionella entiteter som e-recept som katalysatorer för att omvandla traditionella system till digitala, genom att införa nya regler, standarder och beteenden som gör systemet mer effektivt och tillförlitligt.
Förklara vilka likheter och/eller skillnader det finns mellan det som Hanseth och Lyttinen (2010) beskriver som the adaptation phase och det som Eriksson och Öhlund (2023) beskriver som
institutionalization phase?
I grund och botten handlar skillnaden mellan vad Hanseth och Lyytinen beskriver som anpassningsfasen (adaptation phase) och vad Eriksson och Öhlund talar om som institutionaliseringsfasen (institutionalization phase) om fokusområden och vad som anses viktigt för att ett system ska växa och bli en fast del av samhället eller organisationen.
Hanseth och Lyytinen koncentrerar sig mer på hur digitala infrastrukturer behöver anpassa sig över tid för att växa och utvecklas. De tittar främst på tekniken själv och hur den kan förbättras och anpassas för att möta användarnas behov.
Eriksson och Öhlund, å andra sidan, betonar vikten av att ett system inte bara tekniskt anpassas utan också blir accepterat och integrerat i samhället eller organisationen genom att uppnå legitimitet. De pratar om att för att ett system ska bli helt accepterat och användas brett, måste det stödjas av samhället genom normer, lagar och regler. Det innebär att sociala aspekter, som hur människor beter sig och vad som anses acceptabelt, spelar en stor roll för att systemet ska bli institutionaliserat, alltså en fast del av samhället eller organisationen.
Eriksson och Öhlund menar också att alla delar av processen, från stora till små, från högsta till lägsta nivå, är viktiga och samverkar. De pekar ut att Hanseth och Lyytinen kanske missar dessa sociala och institutionella aspekter som är kritiska för att ett system inte bara ska anpassas utan också bli varaktigt accepterat och användbart på bred front.
Sammanfattningsvis fokuserar Hanseth och Lyytinen på teknikens utveckling och anpassning, medan Eriksson och Öhlund lyfter fram vikten av social och institutionell acceptans för att ett system ska bli en varaktig del av samhället eller organisationen.
