Gamla tentor 2022 Flashcards
Eriksson och Ågerfalk (2010) pekar på 3 ofta förekommande problem med identifierare:
(1) The Descriptive Identifier Problem
(2) The Identifier Selection Problem
(3) The Identifier Control Problem
Fråga a) Redogör för dessa 3 problem och för varje problem ge också exempel, beskriv även vad problemet kan leda till?
- Descriptive identifier problem innebär att det finns deskriptiv/beskrivande information inbäddat i identifieraren som riskerar att göra den instabil om den beskrivande informationen förändras. En sådan identifierare är inte robust mot förändring.
Problematiken uppstår ifall informationen förändras då det kan leda till att identifieraren inte längre kan uppfylla dess syfte med att unikt kunna referera till objektet över tid och oberoende av kontext och då försvinner kontrollen över objektet.
- Ett känt exempel är det svenska personnumret som innehåller information om kön, vilket kan förändras.
- Om ett registreringsnummer för bilar skulle innehålla en bokstav som skulle indikera färgen på fordonet så skulle det innebära en identifiera som INTE är robust mot förändring, dvs. det skulle ej gå att referera till objektet över tid.
2.
Problemet uppstår när det är svårt att välja lämpliga identifierare för olika typer av objekt eller entiteter.
Exempel: En organisation måste välja hur man ska identifiera sina anställda i ett system. Om de väljer att använda anställdas initialer och födelsedatum som identifierare, kan detta vara svårt att hantera om två anställda har samma initialer och födelsedatum.
Konsekvens: Valet av felaktiga identifierare kan leda till kollisioner eller dubbla identifierare för samma objekt, vilket skapar förvirring och problem i systemet. Det kan också försvåra sökningar och hänvisningar till specifika objekt.
- Identifier Control problem innebär att det inte finns någon auktorativ instans som hanterar skapandet och förvaltningen av identifierare inom en viss kontext, utan när kontrollen är
distribuerad mellan olika instanser.
Dvs. det saknas standardiserade kontrollmekanismer för skapande, underhåll och verifiering av identifierare.
Exempel: Om olika avdelningar i en organisation skapar sina egna identifierare utan central kontroll, kan det leda till att två avdelningar skapar samma identifierare för olika objekt.
Konsekvens: Utan en enhetlig kontrollmekanism kan det vara svårt att säkerställa att identifierare är unika och korrekta över tid och över olika system. Det kan leda till datainkonsekvenser, felaktig referens till objekt och svårigheter att spåra och hantera information effektivt.
Eriksson och Ågerfalk (2010) diskuterar skillnaden mellan institutionella objekt och ting.
Fråga a) Förklara vad avses med ett institutionellt objekt?
Fråga b) Förklara vad som avses med ett fysiskt ting?
Fråga c) Vilka problem kan det leda till om man inte ser skillnaden mellan fysiska ting och institutionella objekt i samband med konceptuell modellering?
a, b, c)
Ett institutionellt objekt är en social och språklig konstruktion som i skapandet ger objektet rättigheter och skyldigheter. Det består av institutionella fakta, sådan som kräver mänsklig
konstruktion för att få sin innebörd, och brute facts, sådana som existerar oberoende av spårklig konstruktion och är enbart beroende av det i syfte att fastställa dess existens. Ett
institutionell objekt kan referera till ett fysiskt ting, men måste inte.
Ett fysiskt ting är något fysiskt som existerar i vår fysiska verklighet och är oberoende av att en människa fastställer
dess existens. Ex är en bil ett fysiskt ting, men om en bil ska registreras som ett trafikfordon och således få de rättigheter och skyldigheter som medföljer (tex framföras på offentliga
vägar) så krävs en mänsklig handling och först då skapas det institutionella objektet trafikregistrerat fordon. Att inte särskilja dessa inom konceptuell modellering kan leda till att
man tror att institutionella objektet kan substitueras mot det fysiska tinget vilket kan leda till att man tillskriver det fysiska tinget rättigheter och skyldigheter som det inte ska ha. Ex att alla
bilar har rätten att framföras på offentliga vägar och har skyldigheten att betala skatt, vilket är
felaktigt.
a) Förklara vad ett API är för något och i vilket/vilka syften ett sådant kan nyttjas. 2 p.
Ett API är ett protokoll som används för att enkelt kunna föra över information mellan två
olika system. Det kan liknas vid ett gränssnitt och en tolk som ser till att informationen som
ska hämtas hämtas på ett korrekt sätt. Man kan kalla ett API för en service-service tjänst och
det kan även liknas vid ett kontrakt för utbytet av information mellan just dessa system. APIer
används nästan hela tiden men ett exempel på när det kan användas är vid överföringen av
information mellan två system, t.ex. i labb 2 när ni hämtade information om transaktioner från
Stuxbergs bank och använde oss av informationen i vårt gränssnitt.
) Resurs (Resource) är ett grundläggande begrepp inom RESTful. Förklara och exemplifiera vad
som avses med begreppet resurs i samband med detta. 2p.
5c). En resurs kan vara exempelvis en bild, en artikel eller en sida man kan referera till, peka
på eller hämta med en identifierare. En resurs identifieras med en unik URI, Uniform Resource
Identifier, som är kopplad till den specifika resursen.
b) Förklara vad som, i artikeln, avses med ”the organizational precondition”. Exemplifiera ditt svar.
4 p.
. Den organisatoriska förutsättningen innebär att förstå och kartlägga den organisatoriska
kontexten. Ett exempel är fallet med ekonomiskt bistånd som beskrivs i artikeln (Eriksson och
Goldkuhl), där ett flertal myndigheter, kommuner, “state agencies” är inblandade. En enskild
organisation kan vara väldigt bra på att utveckla interna system, men inte lika bra på att
utveckla infrastrukturer som sträcker sig över den egna organisationens gränser. Det är
otroligt svårt att organisera sig i ett offentligt projekt (public sector). Det finns exempelvis inte
en centraliserad myndighet att vända sig till för hjälp, råd eller direktiv eller som samordnar alla
inblandade. Detta kan givetvis innebära problem, om exempelvis en viktig myndighet för
projektet inte ser en egen vinning i projektet eller inte vill engagera sig och vara med.
Organisatoriska förutsättningen är därmed viktig för ett projekts genomförbarhet och för
interoperabiliteten i infrastrukturen.
a) Förklara varför det är viktigt att vara medveten om dessa pre-conditions. Exemplifiera ditt svar.
2 p.
6a). Det är viktigt att vara medveten om preconditions för att kunna ta informerade beslut samt
undersöka om ett eventuellt projekt överhuvvudtaget är genomförbart som tänkt/planerat eller
på andra sätt. Oavsett får man en bättre bild av den institutionella designkontext man har att
göra med. Ett exempel är legala preconditions, som innebär de lagar, regler och förordningar
som relaterar till utvecklingen och den digitala infrastrukturen. En planerad designplan kanske
inkluderar olika register, information från andra organisationer/myndigheter, sekretessbelagd
information eller liknande. I sådana fall måste man diskutera detta med inblandade aktörer och
framförallt jurister, gärna innan projektet har kommit för långt in i processen eftersom sådant
kan sätta käppar i hjulen, för att kontrollera genomförbarhet eller diskutera tolkning av
lagar/förodningar. I vissa fall kanske det också krävs eller är nödvändigt att ändra en lag eller
förordning för att infrastrukturen ska kunna designas på ett hållbart sätt, eller för att
institutionaliseringen ska bli legitim. Jag tänker att förutom att designers bör vara medvetna om
dessa preconditions så bör även övriga aktörer ha kännedom om dessa för ett lyckat
samarbete. Det handlar om att “från andra sidan”, ex. som jurist, förstå designernas
utgångspunkt, mål och syfte.
