Glomureolnefriter Flashcards
Hur definieras nefritiskt och nefrotiskt syndrom?
Nefritiskt symdrom är inte lika tydligt definierat som nefrotiskt syndrom.
Nefritiskt syndrom:
- Signifikant albuminuri (Ej definierat exakt, men under 3.5 g/dag)
- HEMATURI !!!
- Hypertoni
+ Ev. högt p-krea (njurfunktionsnedsättning) ev. ödem
Nefrotiskt syndrom
1. Proteinuri > 3.5 g/dag eller U-alb > 3 g/dag eller U-alb/U-kreakvot > 350
2. Lågt plasmaalbumin (<30g/L)
3. Generella ödem
+ hyperlipidemi (ej nefrotiskt syndrom, men är vanligt förekommande samtidigt)
Beskriv kort patofysiologin vid nefritiskt syndrom varför hypertoni, hematuri och proteinuri fås.
Inflammation i glomerulinystan av olika genes –> leder till att det NEGATIVT laddade glomerular basement membranes funktion störs (sitter runt glomerulikapillärerna). Samt att endotelet går sönder. Detta leder till att filterfunktionen förloras –>
- negativt laddade proteiner läcker ut lättare t.ex. albumin –> albuminuri
- hematuri pga stora hål i endotel
- hypertoni pga lägre GFR pga skada i glomeruli –> minskat tryck i glomeruli -> renin utsöndras –> RAAS sätts igång –> hypertoni och ödem
Hur stor andel av all CKD beror på glomurelonefrit?
25 %
Man skiljer på primär, sekundär och ärftlig glomurelonefrit. Primär GN är pga njursjukdom som drabbar glomeruli.
- Vad innebär sekundär GN?
- Vilken är den vanligaste sjukdomem orsakar ärftlig GN?
- Vilken är den vanligaste orsaken till primär GN?
- Ålder och kön vanligast för insjuknande?
- Beskriv patofysiologin kortfattat
- IgA-nefrit
- Män 20-30 års ålder, men drabbar alla mellan 6-60.
- Galactose deficient IgA1. Bildas autoantikroppar mot dessa. BIldar immunkomplex som deponeras i mesangieområdet i glomeruli vilket leder till inflammation.
IgA-nefrit klinik
- Hur ser urinsticka ut?
- Varför kan patienten få intermittent makrohematuri?
- Som vid nefritiskt syndrom - vilka andra 2 parametrar har patienten förhöjt?
- I de flesta fall är sjukdomen lindrig. Men hur stor andel av igA-nefritpatienterna utvecklar CKD-5?
- Mikroskopisk hematuri och proteinuri
- Trigger av ÖLI eller en GI-infektion.
- Hypertoni och måttlig proteinuri
- 40 %
Diagnos på IgA-nefrit ställs med njurbiopsi.
- Vilka histologiska tecken i ljusmikropsop, immunfluorescens och elektronmikroskop ses vid IgA-nefrit?
- Behandlingen vid IgA-nefrit är idag inriktad på att minksa komplikationerna av sjukdomen. Hur behandlas en IgA-nefrit?
- Påverkad mesangie, IgA-positiv fluorescens och C3, immunkomplex i mesangierna. Se bild
- Sänka BT och proteinuri - RAAS-blockad och livsstilsförändringar för att minska BT. Ev. också SGLT2-hämmare.
Det viktigaste är att sänka blodtrycket (och därmed minskad proteinuri) - alltid första åtgärd vid nefrit. RAAS-blockad.
Vid tidig diagnos och vid höggradig inflammation för att förhindra förloppet kan kortison eller annan immundämpande behandling som t.ex. cytostatika vara aktuell.
Nefrotiskt syndrom orsakas av skada på podocyterna i glomeruli.
- Beskriv kort patofysiologin vid nefrotiskt syndrom som leder till kraftig proteinuri, hypoalbuminemi och ödem.
- Vilken är den vanligaste sjukdomen till nefrotiskt syndrom hos VUXNA? Och vad är primära och sekundära orsaker till denna sjukdom?
Podocytskada -> strukturell skada på filtrationsbarriären som ger minskat negativ laddning och därmed minskad repellering av negativt laddade proteiner t.ex. albumin. Detta leder till - UTTALAD proteinförlust proteunuri > 3,5 g/d (till skillnad från nefritiskt syndrom där GBM-laddning ej är skadade på samma sätt; lite mindre protienläckage).
- som i sin tur ger lågt plasmaalbumin
- lågt plasmaalbumin –> vätska läcker ut från kärl -> ödem
hyperlpipidemi fås också.
- Membranös nefropati. Kan orsakas primärt - idiopatiskt eller pga anti-PLA2 receptor-ak
Sekundär form pga:
- cancer
- hepatit B eller C
- syfilis
- NSAID
Membranös nefropati är den vanligaste orsaken till nefrotisk syndrom hos vuxna.
- 1/3 går i spontan remission, 1/3 får kvarvarande proteinuri med stabil njurfunktion. Den sista tredjedelen?
- Vilken är den mest utmärkande positiva fyndet på immunfluorescens av njurbiopsi för sjukdomen om det är autoimmun orsak?
- Hur behandlas sjukdomen?
- Vilken antikropp är patognomon för sjukdomen?
- terminal njursvikt inom 10 år
- Positiv IgG, kraftig granulär fluorescens (antikropps-antigen immunkomplex inlagrade mellan GBM och podocyterna.
- Skatta risk för komplikationer av sjukdomen.
Sänka BT - RAAS-blockad. Statiner och trombosprofylax.
Vid utebliven spontan remission eller allvarlig nefros- immunmodulerande läkemedel
- anti-PLA2R-antikroppar.
- Vilken är den vanligaste orsaken till nefrotiskt syndrom hos barn (som dock förekommer i alla åldrar)?
- Vad är genesen?
- Varför tar man inte njurbiopsi på barnen för att ställa diagnos?
- Vad är behandlingen vid sjukdomen intialt och om svårbehandlad patient?
- När är det risk för recidiv av sjudkomen?
- Hur vet man att patienten svarar på behandling?
- Minimal change disease
- Oklar genes
- Då det är den absolut vanligaste orsaken för nefrotiskt syndrom hos barn. Man behandlar direkt på misstanken. Om patienten ej går i remission -> biopsi för diagnos.
- Steroider - Prednisolon hög dos.
Alternativt om man vill undvika steroider t.ex. vid osteoporos, diabetes minska risk för psykos:
- Cyklfosfamid (Sendoxan) eller
- Cyklosporin (Sandimmun) + lågdos steroid.
Symtomatisk behandling med
- diretika, stödstrumpor, blodtryckssänkande
- saltfattig kost
- trombosprofylax med Waran eller LMH
- statiner om ej remission
Vid svårbehandlad patient - Rituximab.
- Recidiv risk vid nedrappning av Prednisolon eller vid infektion.
- Att patienten kissar ur sig vätska –> blir av med ödem (enligt föreläsaren)
Post streptokock- GN är den vanligaste postinfektiösa orsaken till nefrit.
- Vad är den typiska latensperioden efter faryngit och hudinfektion av streptokocker, innan nefritiskt syndrom utlöses?
- Vad är vanlig ålder för insjuknande?
- Vid typiskt förlopp behövs inte biopsi för diagnostik. Hur ställs diagnosen förutom anamnes på post-infektion med lab?
- Faryngit - 1-2 veckor
Hudinfektion 3-5 veckor - Barn främst -ung vuxen (2-20 år)
- Påvisa beta-hemolyserande steptokocker grupp A, antikroppsbestämning - ASO-antitreptolysin O och Anti-ADNas. C3 och C4 lågt.
Post streptokock- GN är den vanligaste postinfektiösa orsaken till nefrit.
- Hur är prognosen för nefriten?
- Hur behandlas sjukdomen?
- God. Ofta helt reversibel njurpåverkan.
- Beror på symtom. Antibiotikabehandling, diuretika om ödem, RAAS-blockad om högt blodtryck
Anti-glomerular basement membrane vasculitis (Good pastures sjukdom) är en ovanlig (1/1 miljon incidens) autoimmun vaskulit som drabbar lungor och njurar.
- Vad är antikropparna riktade mot för protein?
- Kliniken misstolkas ofta för att vara sepsis med akut njursvikt pga hög feber och högt CRP 200-300. Hur snabbt stiger p-kreatinin vid denna sjukdom per dag?
- Vad är behandlingen?
- Vad är prognosen?
- Kollagen typ 4 (sitter i basalmembranet i kapillärer; lungor och njurar är rika på dessa) –> hematuri och lungblödning
- 100 per dag
- Plasmaferes - avlägsna antikroppar från plasma tills man ej kan detektera dessa längre
- Dämpa inflammationen - Hög dos kortison med nedtrappning + Cyklofosfamid 3 månader, efterföljande Azatioprin 9 månader.
- Recidiv av sjukdomen är extremt ovanligt. Men om p-kreatinin > 600 är det osannolikt att njurarna kan räddas.
ANCA-assosierad vaskulit drabbar median 70 år och är den vanligaste nefritsjukdomen hos äldre. Incidens 20/ 1 miljon.
Mikroskopisk polyangit och granulomatos med polyangit är dem två vanligaste ANCA-associerade vaskuliterna.
- Para ihop rätt typisk anamnes med rätt ANCA-vaskulit.
GPA
2. I vilket organ manifesteras oftast GPA först och vilket är ett typiskt symtom för GPA från detta organ?
3. Förutom allmänsymtom som sjukdomskänsla, yrsel, värk, feber och CRP 50-150, andra specifika symtom från dem två vanligaste organen?
4. Vilken autoantikropp?
- Lungorna (granulom). Hemoptys
- Lungor - hosta, andnöd, sår i näsa, näsblödning, sinuit.
Njure - ofta asymtomatiskt tills grav njurpåverkan. På lab kan dock följande ses - Kreatininstegring, mikropskopisk hematuri, proteinuri.
- PR3-ANCA (proteinas 3)
ANCA-assosierad vaskulit drabbar median 70 år och är den vanligaste nefritsjukdomen hos äldre. Incidens 20/ 1 miljon.
Mikroskopisk polyangit och granulomatos med polyangit är dem två vanligaste ANCA-associerade vaskuliterna.
MPA
1. Sjukdomen liknar GPA i symtom.
En viktig skillnad histologiskt i lungor från GPA, vilket?
2. Vilket organ förutom lungor är nästan alltid drabbade?
3. Hur är CRP jämfört med GPA?
4. Vilken autoantikropp?
- Inga granulom i lungorna.
- Njurar
- Lägre. MPA är mindre inflammatorisk än GPA vanligen.
- MPO-ANCA (Myeloperoxidas)
ANCA-associerade vaskuliter
- Kan man veta vilken ANCA-vaskulit patienten har med biopsi på njuren?
- Till skillnad från anti-GBM vaskulit (Good pastures sjukdom) är recidivrisken stor vid MPA och GPA. Vilken underhållsbehandling får därför dessa patienter för att minska risken?
- Nej. Båda har crescents och nekroser i glomeruli. I elektronmikroskop ses inga specifika förändringar och immunfluorescens är negativ.
- Azatioprin, MMR eller Rituximab och prednisolon.
