Globala familjer: transnationell migration och släktskap

Question 1

Två teoretiska inriktningar inom samhällsvetenskaplig teori:

Answer 1

• transnationella perspektiv på migration
• samtida forskning om familj och släktskap

Question 2

En huvudfråga som boken vill besvara kopplat till familj och släktskap:

Answer 2

Har släktskapet en speciell förmåga att hålla samman transnationella nätverk över tid och rum (stora avstånd)?

Question 3

Vad handlar boken om?

Answer 3

Samspelet mellan transnationella migranters lokala liv i Sverige och de vidare globala gemenskaper som de ingår i.

Question 4

Hur har nationalstaten påverkat bilden av migranter enligt Bauman?

Answer 4

Nationalstaten är det som ger människan grundläggande rättigheter och ofta (lokala) indentitet. Det gör i sin tur att migranter och/eller statslösa blir en anomali, som snabbt måste interageras

Question 5

Hur förklaras det transnationella perspektivet på migration (ett av många; men det mest citerade)?

Answer 5

“En process där migranter genom sina dagliga aktiviteter och sociala, ekonomiska och politiska relationer skapar sociala fält som spänner över nationsgränser”

Question 6

Förklara “diaspora”:

Answer 6

• används ofta för att beskriva en grupp migranter som lever i ett annat land än ursprungslandet men ändå är länkade till det.
• används synonymt med “transnational communities”
• förknippas med fördrivning av människor till andra delar av världen (ex: den judiska diasporan)

Question 7

Kritiska forskare menar på att kategoriseringen i sig är det stora problemet inom migrationsforskning. Vad menas?

Answer 7

Genom att skapa kategorin “invandrare” så har man förlorat mångfalden som finns inom denna kategori. Det har också pekats på att man genom att ha skapat kategorin “invandrare” också har möjliggjort ett “vi och dom”

Question 8

Integrationstänkandets paradox:

Answer 8

Genom att fokusera på integration fokuserar man per automatik på gruppers olikheter. Fokuset på hur ursprung och rötter definierar individen, vilket i sin tur gör det “svenska”, “svenskhet” till det tidlösa, homogena, gemensamma och allt annat “annorlunda”.

Question 9

Ur ett analytiskt perspektiv saknar. begreppet “familj” en universellt giltigt definition - de försök som gjorts har följt två olika linjer.

Varför är det svårt att definiera “familj” och vilka är dessa två linjer?

Answer 9

Varför? Det är omöjligt att definiera “familj” på ett sätt som innefattar alla de aspekter som “familj” faktiskt kan innebära.

Linjer:
1) En strukturell definition, genom att jämföra de släktskapsrelationer som ingår i olika former av familjer
2) funktionell definition genom att turf från de funktioner eller uppgifter som familjer utför

Question 10

Följer begrepp som “kärnfamilj”, “styvfamilj”, “utvidgad familj” etc. den strukturella linjen eller den funktionella?

Answer 10

Den strukturella.