Global hälsa tenta Flashcards
- Ange tre strategier för att hantera antibiotikaresistens förutom minskad förskrivning.
Bygga infrastrukturer för att förbättra sanitära förhållanden och på så sätt gör det möjligt att fler har tillgång till handhygienfaciliteter, erbjuda fler vaccinationer. Exempelfall från ett sjukhus i Sierra Leone visade på en drastisk minskning av septiska fall efter kejsarsnitt efter hygienutbildning och vattentillgång i operationssalar. Förbättra övervakning och forskning kring antibiotika och resistensutveckling. Optimera användningen av antibiotika, bättre diagnostik skulle minska användningen av bredspektrum antibiotika där behovet inte finns. Finansiering och implementering av handlingsplaner i länder.
Vad är skillnaden på ”inequality” och ”inequity”?
(Hälso) inequality är skillnad i hälsostatus mellan populationsgrupper. (Hälso) inequities är skillnad i hälsostatus mellan populationsgrupper som är socialt producerade, systematisk i dess ojämlika distribution över hela befolkningen, orättvis och skulle kunna undvikas. Inequality ser man på resursfördelningen medan inequity fokuserar på utfallet. Equity betyder orättfärdiga ojämlikhete: Den systemiska ojämlika distributionen av makt, prestige och resurs bland grupper i ett samhälle.
Hur skiljer sig begreppen internationell hälsa och global hälsa från varandra, och vad är orsaken till att vi idag talar mer om det senare?
Global hälsa är hälsofrågor som överskrider nationella gränser och som har en global politisk och ekonomisk funktion är ofta i fokus. Fokus är att förbättra hälsa i hela världen, att minska ojämlikhet i hälsa i hela världen, ha beredskap och skydd mot globala hälsohot. Internationell hälsa fokusera på hälsa, tidigare särskilt infektiösa sjukdomar och maternell och barnhälsa i låg-medel inkomstländer. Internationell hälsa fokuserar på hälsa av deltagande länder med intentionen att även påverka icke deltagande länder. Medan global hälsa direkt syftar på att främja hälsa och förhindra och behandla sjukdomar för alla människor i alla länder på jorden.
Beskriv de fyra faserna i den demografiska transitionen och ange var världen i stort befinner sig idag!
De fyra faserna. 1) Pest och farsot. 2) Återkommande pandemier – infektionssjukdomar och reproduktivitets-relaterade sjukdomar. 3) Kroniska sjukdomar. 4) Degenerativa sjukdomar. Nu befinner vi oss i fas 3 som kännetecknas av minskad mortalitet och ökad livslängd på ca 70 år. Vanligaste orsaken är stroke och cancer.
Beskriv vad som händer i fas 2 och 3 i den demografiska transitionen. Ge exempel på två drivkrafter till utvecklingen i respektive fas.
Fas 2 minskning i mortalitet och epidemier förekommer allt mer sällan, en ökning i medellivslängd från 30-50 år och mer bibehållen populationstillväxt som så småningom blir exponentiell.
Från fas 2-3 Transitionen sker i den tidiga moderna perioden och man ser en skiftning i sjukdomsmönster från infektionssjukdomar till vad vi idag kallar kroniska sjukdomar. Socioekonomiska, politiska och kulturella förändringar. Förbättrade bostäder och levnadsstandard, saniterings - förbättringar i form av vatten och sanitära faciliteter, förbättrad nutrition, bättre personlig hygien, inte lika trångbott. Medicinska och allmänna hälso framsteg och interventioner, ökad förståelse för infektionssjukdomar och acceptans av bakterie -teorin, användning av antiseptisk och pasteuriserings metoder. Lägre fertilitet och längre födelseintervall med bättre spädbarn och barn överlevnad och en ökad livslängd.
Fas 3 Betydande förändringar i hälso-och sjukdomsmönster hos kvinnor och barn. Detta fenomen beror till största delen på en minskning av spädbarns och maternal dödlighet och en minskning i fertilitet. Ökade rättigheter för kvinnor, bla bättre tillgång till preventivmedel. Bättre ekonomi och tillgång till vaccinering och vård.
Beskriv de fyra faserna i den epidemiologiska transitionen och ange var världen i stort befinner sig idag!
De fyra faserna. 1) Pest och farsot. Epidemier av olika infektionssjukdomar, hög maternell och barndödlighet. Hög fertilitet och mortalitet, beräknade livslängd 20-30 år. Fas 2) Återkommande pandemier – infektionssjukdomar och reproduktivitets-relaterade sjukdomar. 3) Sjukdomspanoramat går från infektionssjukdomar till kroniska sjukdomar. Medellivslängden är mellan 50-70 år. 4) Degenerativa sjukdomar. Nu befinner vi oss i fas 3 som kännetecknas av minskad mortalitet och livslängd på ca 70 år. Vanligaste dödsorsaken är stroke och cancer.
De underliggande orsakerna till barnadödlighet bland barn under 5 år går till stor del att förebygga. Redogör för 3 orsaker samt interventioner för att minska dödligheten till följd av dessa.
Orsaker till barnadödlighet under 5 år är diarrér, pneumoni, malaria (och malnutrition). Interventioner för att minska dödlighet är vaccinationer, myggnät och förbättra sanitära förhållanden och förbättra nutritionsstatus.
Det finns många evidensbaserade interventioner för förbättrad neonatal överlevnad, nämn tre.
Hud mot hud, stimulera andning, amning, temperatur-kontroll.
Vilka är de fyra största orsakerna till neonatal död?
Intrapartala komplikationer (asfyxi/andningsstörning), infektion, prematuritet, kongenitala abnormalitet ( & fatalism och missuppfattning av neonatal vård).
Vilka är de fem största kliniska orsakerna till mödradödlighet (Big Five)?
Sepsis, allvarlig blödning, komplikationer från förlossning, osäker abort, och hypertension under graviditet.
Vilka är de sex byggstenarna i WHO:s hälsosystemsmodell?
Service delivery, health workforce, health informationsystem, access to essentiel medicin and technology, financing, Leadership and governance.
Hur relaterar ”Doctor’s delay” i ”Three delays-model” till WHO’s sex byggstenar för hälsosystem (WHO health systems building blocks)?
Det belyser de problem som WHO m.ha. sina sex byggstenar försöker att motverka. Vill istället främja tillgång till vård, faciliteter, utbildad personal, tillgång till utrustning och läkemedel.
Ledarskap/styrning: ny organisatoriska och praktiska riktlinjer. Bäst användning av resurserna, lämplig användning av personalens arbetstid, nöjdheten hos patienter och personal, kapacitet att samla och hantera resurser.
Sjukvårds finansiering: effektivt sjukvårdsfinansiering, sammankoppling av finansiell mobilisering och evidensbaserad plan, effektiv budgetanvändning. Den finansiella kapaciteten för att försäkra hållbarhet och reducera slöseri och förstärka kost-effektiva interventioner.
Vårdpersonal: Kvalificerad personal, jobbglädje, motivation, befrämjande strukturer, lämplig och i tidsadekvat feedback. Medicinska produkter/teknologier, tillräckligt med läkemedel, medicinska förnödenheter, medicinsk utrustning och apparater. Aktuella teknologier för att diagnostisera patienten, ny organisatorisk utövande och riktlinjer, nätverk med extern miljö.
Information: monitorering och utvärdering, uppdaterade och lämpliga guidelines och protokoll. Tillgång till internet, lätt och tidseffektiv rapporteringssystem, tillhandahållande av tjänsten, patientens nöjdhet, tjänst i tid, förbättrad behandling och respekt för patienten, inte diskriminera patienten, lämplig kommunikationssätt för patienter.
Malnutrition är en bakomliggande orsak till mödradöd, beskriv en mekanism för hur malnutrition kan vara en bidragande orsak och riskfaktor.
Järnbrist under graviditeten kan vara en hälsofara för både mamman och barnet. Under förlossning om komplikationer tillstöter kan anemin utgöra en ökad risk för mortalitet hos kvinnan, genom ökad risk för sepsis och blodförlust. Kalcium och vitamin A brist hos mödrar ökar mortaliteten. Malnutrition gör att kvinnans/flickans pelvis inte växer som den ska, vilket kan påverka förlossningen.
- Vilken syn på hälsa, biomedicinsk eller holistisk, anser du vara mest användbar i kampen för att eliminera malaria? Ge åtminstone två väl underbyggda argument för din åsikt.
Biomedicinsk syn är tillgången till behandling central, dvs i form av antibiotika. Ett holistisk syn kan vara att man ser över hur hushållet ser ut, behöver man verkligen dela rum med boskapsdjur? Kan man använda myggnät. Kan man se till att dika ut habitat där malariamyggan trivs? Utbilda folk om hur infektions-förloppet funkar och när det är bråttom att söka vård.
Vad är skillnaden på efficacy och effectiveness?
Går att beskriva med vaccin som ex, efficacy är i den utsträckning som vaccinet förhindrar sjukdom och möjligtvis också smitta, under ideala kontrollerade omständigheter- vid jämförelse av vaccinerad grupp med en placebo grupp.
Effektivitet syftar på hur väl det presterar i den verkliga världen. Trots att vaccin som har hög efficacy, som ex Modernas Covid-19 vaccin med 94,5% och Pfizers vaccin med 90% efficacy, så är det osannolikt att omvandla det till samma effektivitet i praktiken. Kan bero på hantering av vaccinet, hur man administrerar det eller att olika individer reagerar olika på vaccinet.
Malnutrition är en bakomliggande orsak till barndöd. Beskriv en mekanism för hur malnutrition kan vara en bidragande orsak och riskfaktor.
Malnutrition kan öka infektionskänsligheten, ökar mottagligheten för infektioner. Allvarlig järnbrist kan leda till låg födelsevikt, och intrauterin död. Malnutrition ökar mottagligheten för olika infektioner. Järnbrist kan leda till kongenitala neurologiska missbildningar.
Vad är ”the Know-Do gap”?
Är en term för att beskriva ett gammalt problem: Gapet mellan vad vi vet och vad vi gör i praktiken. Men termen kan betyda många olika saker, inte minst beroende på vem detta “vi” refererar till – en bonde i Nepal, doktor i Nairobi, hälsoutbildare i NY, WHO, den biomedicinska gemenskapen, den katolska kyrkan. Gapet existerar också mellan vad en yrkesgrupp vet som helhet och vad individuella specialister inom yrkesgruppen anser vara relevant för deras utövning. Och mellan individers kunskap om hälsorisker och deras aktuella beteende. Ex vi vet att hjälm skyddar mot skallskador men ändå så använder många inte hjälm när dem cyklar.
Beskriv tre mekanismer/ som påverkar effectiveness av en intervention?
Riktar den sig direkt till målgruppen? Kulturanpassning, har man utarbetad interventionen så att den ska bli socialt och kulturellt accepterad av målgruppen som den är tänkt att verka på? Geografi, finns det transportmöjligheter som gör implementeringen av interventionen lättillgänglig och smidig? Om det handlar om ett nytt antibiotika som ska användas är det viktigt att tänka på hur instruerar du patienten att ta antibiotikan.
När kan man säga att något är implementerat?
Implementering handlar om att individer ska ändra sitt beteende. När det är introducerat, använt, integrerat och internaliserat. Man har disseminerat (erbjudit kunskapen) men man måste börja använda den och att den blir en självklar del av verksamheten (integrering) och slutligen när den internaliserat (ex nu är det självklart att man inte har läkarrocken, dvs grupper av individer tar något som självklart).
Vad möjliggör ett beteende enligt COM-B modellen?
C = kompetens, finns relevanta kunskaper och färdigheter t.ex. om vad du ska göra och hur. O = opportunity, finns resurser ex ekonomi, mandat, material, stöd och teknik. M = motivation, är vinsten tydlig ex blir arbetet enklare för kollegor, eller att det finns en tydlig fördel för patienter/arbetare.