Arbetsmiljö Flashcards

1
Q

A. Introduktion
Vad ingår i en yrkesanamnes och varför är det viktigt att dokumentera den?

A

Nuvarande och tidigare anställningar. Yrke (årtal), arbetsuppgifter, arbetsplatser, skyddsutrustning, tidssamband exponering – symtom. Det är viktigt att dokumentera för att identifiera orsaken till sjukdom. Ge rätt behandling d.vs. exponeringen det som är orsaken-ska bort eller åtminstone minska. Inte ge fel behandling med risk för biverkningar. Förhindra att andra blir sjuka. Minska lidande och kostnader. Kan bli försäkringsfråga. Vi behöver således veta för att kunna utföra primär prevention (minska incidensen), sekundär prevention (minska prevalensen – korta varaktigheten), tertiär prevention (minska komplikationer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilket uppdrag har en Arbets- och miljömedicinsk klinik?

A

De får remiss från FHV/VC/ALM, det sker patientbesök där patienten träffar läkare, yrkeshygieniker, psykolog. Man gör arbetsplatsbesök/hembesök. Man utför medicinsk utredning (diagnos, redovisar kunskapsläget). De utför yrkeshygienisk utredning (tittar på kemikalier och allergener). Tillgång till psykologisk utredning och skriver epikris till inremitterande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad ingår i en sambandsbedömning och hur görs denna för arbets- och miljörelaterad ohälsa?

A

Sambandsbedömningar görs ur patientens perspektiv för att förebygga försämring av sjukdom (sekundär profylax) och för försäkringsmedicinsk bedömning (arbetsskada). För samhället görs det som en primär profylax. I sambandsbedömningen ingår: sammanvägning av all information talande för och respektive emot orsakssamband (Hill!). Bedömning av vetenskaplig evidens. Är miljöexponeringen den mest troliga orsaken till patientens insjuknande? Varför? Mekanistiska förklaring, hur kan det ha gått till? OBS! Medicinsk sambandsbedömning men också underlag för försäkringsmedicinska bedömningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

B. Läkarens roll i arbetsmiljöarbetet
Ge exempel på åtgärder som förebygger arbetsolyckor såväl historiskt som i nutid

A

Skyddsutrustning, information och utbildning, lagar och i lagarna → (ex barn ska gå i
skolan inte jobba, man får inte jobba hur länge som helst och där av finns en lag
ifrån1870 där barn har begränsade arbetstider sen finns arbetsmiljölagen som kom1970).
ha företagshälsovård samt tillsyn och föreskrifter ifrån arbetsmiljöverket. Skyddsram för traktorer 1959, skydd mot maskinskador, kampen mot silikos. Bilbältet, skyddskläder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför är dödsfall i arbetet vanligare hos män?

A

Män har farligare jobb. Män är mer impulsiva/riskdrivna speciellt som unga.?????

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför är dödsfall i arbetet vanligare hos män?

A

Män har farligare jobb. Män är mer impulsiva/riskdrivna speciellt som unga.?????

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara paradoxen att en riskfaktor kan orsaka många sjukdomsfall i befolkningen trots att den individuella risken är liten.

A

en Låg risk innebär ändå att det blir många fall på befolkningsnivå dvs om den individuella
risken är 2% i Sverige så är ändå 2% av 10 miljoner rätt många fall.???

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är riskuppfattning (riskperception) och ge exempel faktorer som påverkar den

A

Riskperception beskrivs ofta som den individuellt subjektiva bedömningen av sannolikheten att drabbas av en negativ händelse. Riskuppfattning: hur man uppfattar risker, påverkar våra tankar, känslor och
beteenden i privatlivet och på arbetet.
exempel:
- Man känner sig trygg när man tror man är i kontroll ex i bilen trots att det är
farligt statistiskt, man är mer rädd för mindre sannolika saker som ex
terrorattack (man är inte i kontroll då)
- Mediebevakning (precis efter chernobyl var folk livrädda för kärnkraft ex)
- Fördröjd effekt - lättare att ta risker som inte ger konsekvenser direkt ex
rökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilket är det juridiska värdet av och hur används Arbetsmiljöverkets föreskrifter?

A

Föreskrifter är bindande medan allmänna råd ger generella rekommendationer om hur du tillämpar en föreskrift. Arbetsmiljöverket och arbetsmiljöinspektörer kontrollerar att arbetsmiljölagen och föreskrifterna följs när de inspekterar arbetsförhållanden. Sanktionsavgift och arbetsmiljöbrott.?????

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser ansvarsfördelningen ut för arbetsmiljöarbetet: arbetsgivaren, företagshälsovården, Arbetsmiljöverket, skyddsombuden, den anställde?

A

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket och arbetsmiljöinspektörerna ser till att arbetsmiljölagen och föreskrifterna följs när de inspekterar arbetsställen. Arbetsmiljöverket ansvarar för statistik om arbetsmiljö och arbetsskador i Sverige. Arbetsmiljöverket har samlat sektoransvar för handikappfrågor inom arbetsmiljöområdet. Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren, kan skyddsombudet bestämma att arbete ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket. Den anställde ska följa arbetsplatsen säkerhetsregler ex använda skyddskläder, säkerhetsrutiner och meddela när hen upplever att arbetsuppgifterna har lett till arbetsskador el liknande????

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

C. Företagshälsovårdens uppgifter
Är det obligatoriskt att anlita företagshälsovård för arbetsgivare? Hur ser lagstiftningen ut?

A

nej men det ska finnas hälsosvård tillgängliga som krävs för arbetsförhållandena
”Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver
finns att tillgå” - Arbetsmiljölagens tredje kapitel står i paragraf 3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka yrkeskategorier kan arbeta på en företagshälsovård och varför?

A

Multidiciplinärt arbete: Teamarbete
Läkare, företags ssk, psykolog/beteendevet, fysio/ergonom, arbetsmiljöingenjör,
rehabsamordnare & organisationskonsult.
läkaren kan medicinska undersökningar ssk kan ge vaccinationer ta drog tester arbetsterapeut
kan ge arbetsrehabiliterande insatser fysio kan göra ergonomiska insatser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär det att företagshälsovården ska arbeta förebyggande, reagerande och rehabiliterande och vad ingår under dessa rubriker?

A

Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambandet mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Jobbar förebyggande genom att vid nyanställningar utföra lagstadgade undersökningar (t.ex. Medicinska kontroller). Arbetsmiljöundersökningar, hjälp med arbetsmiljöarbetet. Alkohol och drogtester, vaccinationer, andra hälsofrämjande insatser på individnivå, utbildningar för arbetsgivare, fackligt representanter och skyddsombud, samt för kundsanställda. Reagerande genom att ge individkontakter för medicinsk bedömning. Kartläggning av samband mellan ohälsa och arbete. Både fysisk, kemisk, social och organisatorisk arbetsmiljö. Mätningar, arbetsplatsbesök, t.ex. ergonomiska anpassningar via arbetsplats, besök av ergonom. Rehabiliterande genom att erbjuda arbetsrehabiliterande insatser vid sjukskrivning. T.ex. rehabiliteringsmöte med chef, anpassningar under rehabilitering, alkohol och andra droger. Hantering av ökad korttidssjukfrånvaro, t.ex. “första dagsintyg”. Förebyggande rehabiliteringsutredning. Arbetsrehabiliterande åtgärder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vibrationer
Handöverförda vibrationer: akuta och bestående medicinska effekter, diagnostiska metoder.

A

De akuta förändringarna är övergående temperatur och beröringssinne. Muskel och nervfunktion, reflexer och cirkulation. De bestående effekterna vid hand och armvibrationsskadesyndrom är “vita fingrar” (sekundärt Rayunads syndrom), diffus nervskada, muskelskada, påverkar på senor och artros, Karpaltunnelsyndrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hand-arm-vibrationsskadesyndrom (HAVS): definition, behandling och prognos
Vad är Stockholm workshop scale för vita fingrar respektive neuropati?

A

Hand – arm – vibrationsskadesyndrom (HAVS), är en medicinsk term på en vibrationsskada som kan uppstå i fingrar, händer och armar vid arbete med vibrerande verktyg eller maskiner. En HAVS-skada kan delas in i tre undergrupper: neurologiska skador, vaskulära skador och muskel – skelett – skador. Dessa skador kan uppkomma enskilt eller i kombination. Behandlingen: förutom exponeringsstopp finns ingen effektiv behandling, utom vid karpaltunnelsyndrom, som kan förbättras av operation. En fullt utvecklad neurologisk HAV-skada är obotlig och den ger en hög invaliditet förenad med arbetsförmåga. I ett sådant stadium har mycket av handens normala förmåga försvunnit vilket bland annat kan medföra att den drabbade tappar saker lätt och har svårt att sätta i en nyckel i ett lås eller hälla upp dryck i ett glas. Stockholm workshop scale för vita fingrar respektive neuropati är en stadie-schema för HAVS baserad på subjektiv historia. Köld provokation finger termometri och pletysmografi (volymförändring ex blod) är vanliga objektiva tester för den vaskulära komponenten av HAVS??????

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

E. Miljökänslighet
Vad är definitionen på miljökänslighet och vilka är bakomliggande mekanismer/riskfaktorer för att utveckla miljökänslighet?

A

Mer eller mindre komplexa symptombilder som patienterna uppfattar beror på exponering för en eller flera faktorer på arbetet eller i den allmänna miljön. Dessa faktorer som orsakar ohälsa för patienterna kan finnas såväl på arbetet som i omgivnings miljön (hemmet, offentliga platser): inomhusmiljön (mögel, bakterier, jäst, allergener, ventilation, partiklar, kemiska emissioner. Olika metaller, olika kemikalier (t.ex. Doftämnen och lösningsmedel), elektromagnetiska fält - EMF (kraftfrekventa, radiofrekventa fält), buller. Symptomen uppträder vid mycket låga exponeringsnivåer, nivåer som utifrån den kunskap vi har idag om dessa exponeringar inte anses kunna ge akut skada på kroppen. Dessa låga nivåer tolereras vanligtvis av majoriteten. Bakomliggande mekanismer/riskfaktorer för att utveckla miljökänslighet psykiatrisk sjukdom(?). Mekanism förloppet kan förklaras via modell där man indelar det i: Stadium 1 kroppsliga symptom som inte kan förklaras av sjukdom. Stadium 2: symptom kopplas till miljöfaktorer som ENF, kemiska dofter, lågfrekvent buller etc. När kopplingen etablerats mellan miljöfaktorn och symptomen kan faktorn ge symptom även vidfrånvaro av en biologisk mekanism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka symtom uppvisar miljökänsliga patienter?

A

Amalgamkänslighet: metallsmak och sveda i munnen. Allmänna symptom (trötthet, konc svårigheter, värk i muskler/leder). Bullerkänslig (IS) sömnstörning, allmänna symptom (huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter). Elöverkänslighet (EHS; IEI-EMF) ex hudbesvär (rodnad, hetta, sveda) vid t ex bildskärmsarbete. Allmänna symtom (trötthet, yrsel, huvudvärk, sjukdomskänsla). Luktöverkänslighet (MCS, CI). Irriterande stickande besvär i luftvägar, ögon. Allmänna symptom (huvudvärk, trötthet, yrsel, magtarmbesvär). Inomhusrelaterad ohälsa SBS, BRI) som slemhinne- och luftvägsbesvär (t ex hosta, nästäppa) - husdymtom (rodnad, klåda, torr hud, utslag), allmänna symptom (huvudvärk, trötthet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur utreds miljökänslighet och vilka differentialdiagnoser behöver övervägas?
Vilken kompetens och professionellt förhållningssätt behövs för ett framgångsrikt handläggande av miljökänsliga patienter?

A

Med aktivt bemötande, dvs aktivt lyssnande, ta patienten på allvar och inge förtroende. Respektera patientens uppfattning om orsaken till besvären. Professionellt förhållningssätt grundas på de vetenskapliga eviden som finns för det tillståndet som utreds och innebär att kunskapsläget ska förmedlas under samtalet. Allsidig medicinsk utredning där läkaren avgör vad som är medicinskt motiverat i det enskilda fallet. Man bör även ha ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Allergologi (astma, rinit, konjuktivit), Folkhälsovetenskap (besvärsprevalens av olika symptom i befolkningen), Fysik (elektromagnetiska fält, buller), Kemi (toxikologi), Psykiatri (depression, ångest, psykossjukdomar), Psykologi (personlighetsfaktorer, betingning, KBT, riskkommunikation. Mankan använda ett tvärvetenskapligt angreppssätt där primärvård oftast är rätt vårdnivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Organisatorisk och social arbetsmiljö
Vad ingår i begreppet organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön?

A

Ledarskap, inflytande/delaktighet, kommunikation, socialt stöd, relationer, arbetsorganisation, arbetsbelastning/krav, rättvisa, trivsel, återhämtning, variation, förändringar/trygghet, hot om våld, konflikter/kränkningar/trakasserier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka faktorer ingår Karasek, Theorell och Johnsons modell som beskriver riskfaktorer för t.ex. hjärtkärlsjukdom?

A

Krav-kontroll-stödmodellen beskriver de yttre kraven man har i förhållande till den kontroll över situationen man upplever och det stöd man kan få. Krav med krav i arbete menar Karasek och Theroell sådan som deadlines och produktivitetskrav. De olika psykologiska kraven kan delas in i kognitiva, kvalitativa (komplexiteten), kvantitativa (mängden) eller emotionella. De poängterar det som de kallar för mental arbetsbelastning, och som har att göra med hur mycket mental kraft som behövs för att utföra en arbetsuppgift. Kontroll, med kontroll, eller handlingsutrymme, menas både den kompetens man har i arbetet och hur stor möjligheten man har att fatta beslut. Tillsammans bidrar det till kontroll över situationen och kraven. Exempel på bristande kontroll är otydlighet i arbetsuppgifterna, otillräcklig information för att fatta beslut eller krånglande IT-system. Stress och känslan av kontroll hänger nära samman eftersom stressen ökar när man känner att man håller på att förlora kontrollen över en situation. Socialt stöd är den tredje faktorn. Personers om känner att de har ett välfungerande socialt stöd från exempelvis chef och arbetskamrater har visat sig utveckla färre stressymptom än andra. Exempel på stöd kan vara vägledning i arbetet, återkoppling på det man har gjort eller gemenskap i arbetsgruppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad menas med belöning i den s.k. ansträngnings-belöningsmodellen (effort- reward imbalance theory)?

A

Grundtanken är att de måste finnas en ömsesidighet i arbetssituationen. Belöning i form av materiella faktorer (lön), Socialt (möjlighet till befordran), Psykologiskt (uppskattning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur definierar Socialstyrelsen utmattningssyndrom, hur beskrivs symtombilden och vilka är principerna i behandlingen?

A

UMS är en stressrelaterad psykisk symtomdiagnos. 2005 socialstyrelsens fastställda kriterier. Utbrändhet är inte en medicinsk diagnos (clinical burnout/exhaustion disorder). Vid UMS ska man ha haft symtom i minst 2v, identifierbara stressorsaker i minst 6 månader. Brist på psykisk energi. Minst 4 av dessa symtom varje dag; Koncentration/minne, minskad förmåga att hantera krav/tidspress, irritabilitet, sömnstörning, kroppslig svaghet/ uttröttbarhet, fysiska symtom (hjärtklappning, yrsel, värk, magbesvär och ljudkänslighet).

22
Q

Vilka riskfaktorer i arbetet finns för utmattningssyndrom?

A

Höga krav utan att kunna påverka sin arbetssituation, arbetsplatsmobbning och konflikter, bristande ledarskap (bristande stöd), liten belöning i förhållande till arbetsinsats, osäkerhet i anställning. Män och kvinnor är lika sårbara.
Riskfaktorer för och skillnaden mellan kränkande särbehandling och mobbning
Hälsorisker och sociala konsekvenser av mobbning

23
Q

G. Arbetsrelaterade lungsjukdomar
Allergisk alveolit: exponering/branscher, akuta och kroniska symptom, diagnostik.

A

Allergisk alveolit immunologisk inflammation av bronkioler och alveoler. Orsakas av mögligt hö (bönder), möglig träflis (fliseldarsjukan sågverk), proteiner i fågelspillning (djurskötare), bubbelpooler (bubbelpoolsalveolit/ hot tube fever). Orsakad av upprepad exponering av antigen (organisk damm från mögel, bakterier eller animaliska proteiner). IgG mot bakterier (termofiler, aktinomyocyter, myobacketrium avium (intracellulär), svamp (aspergillius, mucor, rhizopus) och djurproteiner. Akuta symtom andfåddhet, hosta, feber, frossa, tryck över bröstet, muskelvärk, sjukdomskänsla 4-8 h efter exp. Lungröntgen; fläckiga infiltrat bilat. Restrektiv lungfunktionsnedsättning. Lab IgG mot misstänkt agens, symptomen avtar tim-dagar efter upphörd exponering. Kroniska symtom progressiv dyspné, hosta, trötthet, viktnedgång, aptitlöshet. HRCT: Interstitiell lungfibros. Restriktiv lungfunktionsnedsättning. Nedsatt diffusionskapacitet. Lab: IgG mot misstänkt agens, lungbiopsi visar interstitiell inflammation. Behandling i form av upphörd exponering, syrgas, kortison p.o. immunsuppression?

24
Q

Metallröksfeber: exponering, symptom, diagnostik.

A

Metallröksfeber är en systemreaktion i anslutning till inhalation av vissa metalloxider. Orsak är oklar mekanism, immunologisk reaktion? Förekomst svetsning, slipning på zink, koppar, aluminium, mangan. Akuta symtom är frysningar, feber, svettning, svaghet, hosta, andnöd 4-8 h efter exponering Lab visar ökad LD, LPK, S-Zn. Lungröntgen är normal. Förlopp duration är 24-48h.

25
Q

Vad är isocyanater, var förekommer exponeringen och vilka sjukdomar kan de ge upphov till?

A

De finns i bland annat lack, färg, skumplast, fogmassa, lim och annat som innehåller polyuretanplast. År 2000 såldes 4,4 miljoner ton isocyanater i världen. Isocyanater frigörs från material vid temperaturer från 150 grader och uppåt, vilket sker vid heta arbeten som slipning, svetsning, skärning och liknande. Till hälsoeffekterna hör irritation i luftvägarna, nästäppa, rinnsnuva, rethosta, ögonirritation och huvudvärk. Den som utsätts för isocyanater kan även få nedsatt lungfunktion eller astma och direktkontakt med isocyanater kan Isocyanater är farliga vid inandning och irriterande för ögon och hud. Inandning av ånga och dimma kan ge sveda och stickningar i luftvägarna, hosta, illamående och kräkningar. Influensaliknande besvär kan förekomma med symptom som snuva, nästäppa, halsont, ont i bröstet. Hosta, feber, frossa, led-, muskeloch huvudvärk är andra symptom. Astmaliknande besvär med 16 väsande andning och andnöd kan man också drabbas av. Vid hög exponering finns risk för lunginflammation och lungödem (vatten i lungsäcken). ge hudeksem.

26
Q

Vilken exponering ger upphov till silikos (stendammlunga) och i vilka branscher kan sådan exponering finnas?

A

Branscher som är drabbade; gruvarbetare, stenindustri, bergsprängning, stenkross/anläggningsarbete, gjuteri, betongarbetare, Silikos (stendamslunga) är en progressiv lungfibros orsakad av bla sand och sten. Uppträder decennier efter exponeringen men akuta former kan uppstå vid extrema halter. Orsakas av inandning av kvartsdamm som innehåller kiselpartiklar (respirabla < 5um).

27
Q

Primär respektive sekundär yrkesastma: definition, exponeringar, symptom, diagnostik, sambandsbedömning.

A

Primär yrkesastma, astma med latens IgE-medierade astma och icke IgE-medierade astma. Astma utan latens – RADS (Reactive airway dysfunktion syndrome) - irritant inducerad astma. Sekundär astma (work aggravated astma). Yrkesastma – behandling. Viktigast att minska exponeringen; ta bort/byt ut ämnet. Kapsla in/byt ut ämnet. Kapsla in/ punktventilation. Personlig skyddsutrustning. Kortison - dämpar inflammationen. Luftrörsvidgande. Prognos, om exponeringen avbryts är prognosen god. Ju längre exponeringen pågår ju större risk för bestående astma.

28
Q

Yrkesmässiga riskfaktorer för utveckling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

A

15 % av all KOL beror på exponering för gas, damm eller rök under arbetet. Yrkesgrupper som kan drabbas är gruvarbetare, svetsare, stenarbetare lantbrukare, bergarbetare, brandman, byggnadsarbetare och textilarbetare.

29
Q

H. Akut arbetsmedicin
Toxisk pneumonit: exponering/branscher, symptom, diagnostik.

A

Klorgas (Cl2) simhallar. Svaveldioxid (SO2) vid förbränning. Brandrök; saltsyra, cyanid, SO2, acrolein, fosgen, NOx, ammoniak, svavelväte, m.m. Kväveoxider (NOx) gasoldrivna ismaskiner. Ozon (O3) vid svetsning. UV + bilgaser, vattenrening och pappersbleckning. Fosgen (COCl2) svetsning + lösningsmedel innehållande klor. Ammoniak (NH3) vid kylanläggningar. Akuta symtom; pneumonit, lungödem. Kroniska; Reactive airways dysfunction syndrome (RADS). Behandling: Syrgas, bronkodilaterare, kortison inhalator (antibiotika profylax). OBS! Lungödem kan inträffa upp till 1-2 dygn efter exponering och efter symptomfritt intervall.

30
Q

Reactive Airways Dysfunction Syndrome (RADS): definition, orsaker.

A

En dokumenterad frånvaro av tidigare respiratoriska åkommor. Förekomst av symtom inträffade efter en enskild specifik exponering incident eller olycka. Exponeringen var i form av en gas, rök, ånga som var närvarande i en hög koncentration och har irriterande kvaliteter i dess natur. Debuten av symtom förekom inom 24 h efter exponeringen och varade i minst 3 månader. Symtomen simulerade astma med hostning, väsande andning med dominerande dyspné. Lungfunktionstester kan eventuellt påvisa luftflödes obstruktion. Metacholine provocerande undersökning var positiv. Andra typer av lungfunktioner har uteslutits. Kan orsakas av: Svaveldioxid (SO2), Vätesulfid (H2S), Klorgas (Cl2), Isocyanater, Ozon (O3), Kvävedioxid (NO2), PVC, pyrolysprodukter, brandrök, Saltsyra (HCl), Koldioxid (CO2), Fosgen (COCl2), Svetsrök, Uranhexafluorid.

31
Q

Vätesulfid/svavelväte: förekomst, akuta och kroniska symptom, behandlingsprinciper.

A

Förekomst vid gödselbrunnar, pappersmassa, gummi och rötkammare. Absorberas via luftvägar. Akuta symtom; Hypoxi, HV, kramper, koma, bröstsmärta, bradykardi, dyspné, cyanos, lungödem, kräkning, konjuktivt, hjärnskada sekundärt till resp insuff / hypoxi. Kroniska symtom; ögon/luftvägs irritation, HV, trötthet, minnessvårigheter. Lab; metabol acidos. Neuropsykologisk testning.

32
Q

Kolmonoxid: förekomst, akuta och kroniska symtom, behandlingsprinciper.

A

Förekomst; lastrum träpellets, ofullständig förbränning (gasol, olja/kol). Absorption sker via lungor och utsöndring sker via lungor. Akuta symtom; HV, illamående, yrsel, hypotension, syncope, bröstsmärta, arytmi, hjärtinfarkt, dyspne, takypne. Neurokognitivt sequele 50% demens, amnesi, psykos, parkinsonism, pares, korea, kortikal blindhet, apraxi, agnosi, pnp, inkontinens, kronisk HV, illamående. LabCO-Hb > 10%, puls CO-oximetri. Behandling; syrgas > 6h tills CO-HB < 5%, HBO CO-Hb > 25%.

33
Q

Blyförgiftning: förekomst, akuta och kroniska symtom, känsliga grupper.

A

Från svetsning, i gruvor och från gamla vattenledningar. Akuta symtom är trötthet, HV, magvärk, anemi och encefalopati. Barn är känsligare än vuxna, påverkar mental utveckling.

34
Q

Strömgenomgång: definition, mekanismer, skadeverkningar, effekter på kort/lång sikt, anamnes och status, laboratorieprover, kriterier för EKG övervakning, uppföljning:

A

Högspänning > 1000V. Lågspänning < 1000V. Termisk mekanism ses vid högspänning, ger brännskador. Icke termisk mekanism ses vid låg och högspänning, kan ge arytmier, hjärtinfarkt, trumhinneruptur, kärlspasm, frakturer. Alla dessa är akuta effekter. Långvariga effekter är karpaltunnelsyndrom, kronisk smärta, erektil dysfunktion, PTSD. Anamnes: Vad hände, hur gick det till. Prata med vittnen. Status; neurologstatus, hjärta, pulsar (tänk på kärlskada så mät bilateralt), hud (brännskador), öron (spräckt trumhinna), leder/muskler (frakturer). Alla dessa är akuta effekter. Långvariga effekter: Karpaltunnelsyndrom, kronisk smärta, erektil dysfunktion, PTSD. Lab: EKG, Troponin, CK, Myoglobin, Krea, Kalium, Urinprov. Remiss: CT (inre blödning), Slätröntgen (fraktur), kirurg (brännskador), ögon (om> 200V). Om normalt EKG och normalt troponin, så är ett nytt EKG ej nödvändigt. Om patologiskt EKG och normalt troponin, ta ett nytt EKG efter 24 h. Om förhöjt troponin: nytt EKG efter 24 h, överväg EKG övervakning. Vila 1-2 dagar sedan successivt tillbaka till arbetet. Uppföljning till VC om 1-3 månader och interventioner för psykisk ohälsa vid PTSD.

35
Q

Akuta effekter av exponering för elektromagnetisk strålning (ELF, RF, UV).

A

ELF (extremt låg frekvent strålning) Yrke ställverk, svetsning, induktionsugnar, tågförare (allmänt kraftledningar). Akuta effekter är nervretning, ljusblixtar och pacemakerstörningar. Möjligen cancerogen, möjligen barnleukemi. RF (radiofrekvent strålning): Radio/Tv/ radar sändare, platsvets (allmänt larmbågar, basstationer, mikrovågstorkar, mobiltelefoner). Akuta effekter uppvärmning, brännskador. Kroniska effekter möjligen cancerogen. UV Yrke svetsning, utomhusarbete (allmänt stark sol, solarium). Akuta effekter Erytem, fotokeratit. Kroniska effekter; katarakt, retinalt melanom, malignt melanom, skivepitels cancer, basalcellscancer.

36
Q

Joniserande strålning: skillnaden mellan deterministiska och stokastiska effekter.

A

Deterministisk effekter (förutsägbara): Har tröskelvärde, under denna får man ej skador. Är väldigt sällsynta eftersom det krävs så hög dos för att nå över tröskelvärdet. Ex som vid Chernobyl. Stokastiska effekter (slumpmässiga): ingen tröskeldos, du kan skadas även av låg dos. Sannolikheten för skada ökar med högre dos men dosen har ingenting med svårighetsgraden att göra. Akut strålsjuka: exponeringsnivåer och symtom

37
Q

Akut strålsjuka: exponeringsnivåer och symtom.

A

Låg dos, kort tid: Illamående, kräkningar, trötthet.
Låg dos, lång tid: anemi, hårfall, blödningar, feber.
Hög dos, kort tid: illamående, kräkningar, diarrè, medvetslöshet.
Hög dos, lång tid: Kramper cirkulationskollaps.

38
Q

I. Muskuloskeletala arbetsmiljöproblem
Förklara begreppet arbetsförmåga.

A

Arbetsförmåga syftar på en individs olika förmågor, exempelvis fysisk eller kognitiv förmåga, att genomföra de uppgifter som ingår i arbetet. Om det är balans mellan arbetets krav och medarbetarens förmåga att hantera kraven så kan man säga att individen har en god arbetsförmåga.

39
Q

Skillnader i sjukskrivningsdiagnoser mellan män och kvinnor.

A
  1. anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. 2. Depressiv episod. 3. Ryggvärk. 4. Vård av modern för andra tillstånd i huvudsak sammanhängande med graviditet. 5 Karpaltunnelsyndrom.
    Män 1. Ryggvärk. 2. anpassningsstörning och reaktion på svår stress. 3. Depressiv episod. 4 Sjukdomstillstånd i skulderled. 5. Fraktur på handled och hand.
40
Q

Ergonomiska riskfaktorer för besvär/sjukdom i axlar, ländrygg.

A

Tunga lyft, repetitivt arbete, påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser.

41
Q

Vad innebär vridmoment för belastningen av ländryggen?

A

Stor skaderisk om du vrider på ryggen samtidigt som du belastar den med tunga lyft.

42
Q

Ergonomiska riskfaktorer för knäartros. Symtom, statusfynd, ergonomiska riskfaktorer och behandlingsprinciper vid karpaltunnelsyndrom.

A

Karpaltunnelsyndrom; yttre repetitiva rörelser/ kraft – inflammation/ svullnad – bristande cirkulation - smärta. Behandling: konservativt i form av handledsstöd nattetid med handleden i 0-läge som förhindrar flexion. Karpaltunnelklyvning. Knäartros (tas ej upp i föreläsningsvideon) symtom i for av smärta, vilovärk, nattlig värk. Status; ledsvullnad, palpöm, inskränkt rörelseomfång, skelettröntgen och artroskopiskt verifierad. Ergonomiska riskfaktorer: knä- belastande arbete, tunga lyft, fysisk ansträngning, stå i arbetet, gå i trappor och klättra.

43
Q

Vibrationsskador: exponering/branscher, symtom.

A

Bilmekaniker, plåtslagare, svetsare, byggnadsarbetare, tandläkare, skogsarbetare, park och anläggningsarbetare. Symtom i form av köldkänslighet, vita fingrar sekundär Raynaudsfenomen. Domningar stickningar parestesieri fingrar. Muskulär svaghet, fumlighetskänsla, försämrad finmotorik.

44
Q

Arbetsrelaterade sjukdomar i övre luftvägarna
Vilka sjukdomar i övre luftvägarna kan orsakas av yrkesexponering och av vilka
exponeringar?

A

Yrkesrelaterad rinit – latex, vetemjöl, djurallergen. Yrkesrelaterad vocal cord dysfunction (VCD) - rök (svetsare), klor (simhallar), formalin (vårdpersonal).

45
Q

Vilka av dessa utgör riskfaktor för eller är differentialdiagnos till yrkesastma?

A

Yrkesrelaterad rinit. Yrkesrelaterad vocal cord dysfunction (VCD).

46
Q

Kunna ge exempel på hög- respektive lågmolekylära ämnen, förklara skillnaden,
verkningsmekanism och i vilka branscher de förekommer.

A

Högmolekylära ämnen: Latex (vårdpersonal), djurallergen (lantbrukare), vetemjöl (bagare) eller urin/serum eller epitel ifrån djur i laboratorier dessa orsakar allergier genom IgE medierad allergisk reaktion.

Lågmolekylära ämnen: Isocyanater (målare), läkemedel (vårdpersonal), trädamm (snickare) de agerar som irritanter och kan ge en Icke-IgE medierad eller IgE-medierad allergisk reaktion.

47
Q

Namnge några yrkesexponeringar som kan ge cancer i övre luftvägarna.

A

Trädamm (möbelindustri), asbest (byggbranschen), formaldehyd (kemisk industri).

48
Q

K. Sambandsbedömning
Vilka steg ingår i en sambandsbedömning mellan exponering i
arbetsmiljön/omgivningsmiljön och sjukdom/symtom?

A

Finns det vetenskapligt stöd för ett samband mellan miljöfaktorn och sjukdomen (kolla litteratur, granska kritiskt, använd Hill-kriterier)? Exponering – har patienten blivit exponerad för miljöfaktorn och hur mycket? Bedöms ej av läkare utav ex psykolog, toxikolog, miljöhygeniker. Andra faktorer som kan bidra till sjukdomen? Ex genetik, livsstil, samsjuklighet, saker patienten gör på fritiden. Sammanvägning av all information talande för respektive emot orsakssamband. Bedömning av vetenskaplig evidens. Är miljöexponeringen den mest troliga orsaken för patienten sjukdom? Hur kan det ha gått till?

49
Q

I de s.k. Hill kriterierna ingår styrka, konsistens, specificitet, temporalitet, biologisk gradient, biologisk rimlighet, koherens, experimentell evidens och analogi. Vad betyder dessa begrepp och hur kan de användas för tolkningen av riskfaktorer för sjukdom?

A

Styrka: Hur stark är riskökningen (RR) av en viss faktor till en sjukdom. Konsistens: Om flera studier kommer fram till samma slutsats. Specificitet: En viss riskfaktor orsakar endast en viss sjukdom (ovanligt). Temporalitet: Stor negativt prediktivt värde dvs om du inte har denna riskfaktorn är du mest största sannolikhet frisk. Biologiska gradient: Dos- respons, dos- effekt. Det ska finnas samband mellan högre dos och större effekt av en riskfaktor. Biologisk rimlighet: Det ska finnas en rimlig verkningsmekanism för hur en riskfaktor orsakar sjukdom. Koherens: Typ som biologisk rimlighet, effekten av riskfaktorn ska vara i linje med vad vi vet om sjukdomen. Experimentell evidens: Intervention mot riskfaktorn – mindre sjukdom. Analogi; detta samband liknar ett annat som vi vet är sedan tidigare känt samband.

50
Q

Hur är förhållandet av sjukdomsbördan i befolkningen relaterat till styrkan i sambandet och prevalensen av såväl exponering som sjukdom.

A

Högre prevalens av exponering för en riskfaktor leder till en högre prevalens av sjukdom vilket leder till högre sjukdomsbörda. Ex fler människor röker (högre prevalens av exponering) leder till mer KOL (högre prevalens av sjukdom) vilket leder till högre sjukdomsbörda (sjukdomsbörda kan mätas i dödlighet, sjuklighet, kostnad etc).

51
Q

Etnicitet, hälsa och arbete
Hur stor andel av Sveriges befolkning är född utomlands?

A

Utgör ca 20% av Sveriges befolkning.

52
Q

Vilka faktorer påverkar utrikesföddas hälsa?

A

: (tuberkulos, HIV och psykisk ohälsa). Enligt föreläsningen; Hälsan skiljer sig beroende på orsak till migration, tid i landet och sjukdomsutfall. Nyanlända invadrare (< 5år) uppvisar ofta bättre hälsa och lägre dödlighet än den infödda befolkningen (“healthy migrant effect”) - men hälsan tenderar att försämras över tid. Flyktingar sämre psykisk hälsa initialt – tendens att förbättras över tid vid rätt förutsättningar.