Gjutning Flashcards

1
Q

Vilka är de viktigaste stegen vid beredningen inför gjutningen?

A
  1. dimensionera gjutsystem
  2. godspålägg för krympning och bearbetning
  3. justera radier så det passar gjutprocessen
  4. förse komponenten men uppläggningspunkter till skärande bearbetning
  5. förse komponent med släppningar
  6. se till att stelning sker på ett kontrollerat sätt.
  7. se till att defekter hamnar där spänningarna är minst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de ingående delarna i ett gjutsystem?

A
  1. gjutbox/gjutskål
  2. nedlopp (koniskt)
  3. dämpbrunn
  4. gjutkanal
  5. inlopp
  6. (matare)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka 2 huvudgrupper kan gjutningsmetoderna delas upp i?

A
  1. engångsformar
  2. permanent form
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det för typer av engångsformar?

A
  1. sandform
    - maskinformning
    - skalformning
  2. keramisk form
  3. gipsform
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn 2 olika typer av maskinformning!

A
  1. flaskformning
  2. bullformning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn 3 olika typer av skalformning!

A
  1. handformning
  2. vakumformning
  3. fullformsgjutning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn 2 olika typer av gjutning i keramisk form!

A
  1. Vaxurssmältningsmetoden
  2. Shawnmetoden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

I vilken gjutning används råsand och svartsand?

A

I maskinformning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka processsteg ingår vid maskingjutning?

A
  1. smältverk
  2. sandberedning
  3. formanläggning
  4. cell kontroller
  5. avgjutning
  6. kylning/urslagning
  7. kontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är syftet med en dämpbrunn?

A

att lugna flödet av smält metall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fördelar skalsandgjutning?

A
  1. fina ytor
  2. hög dimensionsnoggranhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Princip skalsandgjutning?

A

två skalhalvor limmas ihop och placeras i lådor där de stöttas av ex. grus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Princip vaxursmältningsmetoden

A

Använder keramisk form:
2. modell skapas av vax
4. trädet doppas i keramisk slurry
4. vaxet smälts bort
6. avgjutning i formen
7. skalet slås bort
8. produkten klar

En komponent med släta ytor, en komplex geometri utan släppningar och höga krav på toleranser kan tillverkas genom vaxursmältningsmetoden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nackdelar permanenta formar?

A
  1. dyra
    - -> där med krav på seriestorlek
  2. komplicerade att tillverka
  3. måste ha en uppsättning av två då ena kommer behöva vara på reparation pga sprickbildning pga termisk belastning
  4. Om stål skulle gjutas i en permanent form skulle verktygskostnaden bli gigantiska på grund av slitage och termiska sprickor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vanliga material för kokill och pressgjutning?

A
  1. magnesium
  2. aluminium
  3. zink
  4. koppar-legeringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vilket material är vanligt att gjuta i centrifugalgjutning?

A

gjutjärn (vid gjutning av rör eller cylinderfoder)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad sprayas på kokillen vid varje avgjutning?

A

skyddande keramisk hinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv principen för statisk kokillgjutning!

A
  1. öppet verktyg
  2. stängt verktyg
  3. avgjutning
  4. utstötning med utstötarpinne efter stelning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

nämn problem vid gjutning av aluminium

A
  1. aluminium oxiderar mycket snabbt!
  2. bildar komplex med kisel
    - oxid som bildats fastnar de inne i godset
    - undviks genom att använda lågtryckskokill
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Varför har gjuterien sina tackor i ugnen innan smältningen?

A

För att de ska vara helt torra eftersom vatten bildar både oxid och vätgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

ge exempel på vad man kan gjuta i en lågtryckskokill

A
  1. produkter till flygindustrin
  2. delar till bakaxlar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Största skillnaden mellan varmkammarmetod och kallkammarmetod?

A

i varmkammarmetoden är hela skottenheten nedsänkt i smältan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Varför är det farligt med yttre turbulens?

A

Yttre turbulens innebär risk för oxidbildning pga vågbildning som innesluter oxiderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kan man göra för att förebygga defekter?

A
  1. kontrollera atmosfären
    - -> vakuum
    - -> skyddsgas med låg löslighet i smältan
    - -> deoxera( tillsätt ämne som binder syre?)
  2. förbättra ventilationen i formen
  3. rätt designade kanaler och inlopp
    - -> ingen turbulens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur bör gjutkanalen vara utformad?

A
  1. så att smältan når alla inloppskanaler samtidigt och med samma hastighet
  2. bildade oxider fastnar på gjutkanalens yta eller i den slaggfälla som är vid kanalens avslutning
  3. bör vara lång och smal samt avsmalnande
  4. inloppskanalen bör placeras ovanpå gjutkanalen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är en slaggränna?

A

Ett gammalt ord för gjutkanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka är de olika strategierna för att lugna flödet från nedloppet?

A
  1. dimensionera en lämplig dämpningsbrunn
  2. använd en silkärna
28
Q

Vad finns det för risk med kanaler med vassa hörn?

A
  1. Det skapas lågtrycks områden med “döda zoner”
29
Q

Varför finns det behov av matare?

A
  1. Eftersom alla material krymper när de stelnar, varpå man måste efterfylla med ny smälta för att kompensera för stelningskrympningen och hålla formen fylld
  2. matare kan även placeras vid kritiska områden där smältan inte kan rinna.
30
Q

vad skall vara det sista som stelnar?

A

matarhalsen och mataren måste vara det sista som stelnar

31
Q

varför är det bra att kunna kontrollera stelningsfronten?

A

För att kunna kontrollera vart defekter och sugningsområden hamnar i gjutstycket

32
Q

Nackdel med matare?

A

kan bara mata smälta på ett specifikt område och det krävs därför ofta flera matare vilket drar med sig stora kostnader

33
Q

Vanliga defekter i gjutstycket?

A

Stelningsdefekter:
1. Gas-porositeter (blåsor, porer)
2. Sugningar
3. Varmsprickor

Fyllningsrelaterade defekter:
1. Slaggblåsor
2. Slaggfilmer

34
Q

Varför bör man inte efterbearbeta den pressgjutna metallen?

A
  1. Man riskerar att ta fram porositeter
  2. Man tar bort det mest högfasta materialet
35
Q

Vad är inre sugningar/ makrosugningar?

A
  1. lätta att detektera (ultraljud & röntgen)
  2. uppträder i tjocka sektioner som stelnar sist
36
Q

Vad är mikrosugningar?

A

Finns i det sist stelnade området
- -> dessa områden som måste matas då de sänker seghet och hållf.

37
Q

Vad gör man för att förebygga sugningar i smältan?

A
  1. smält metall tillförs under stelnandet
  2. matare placeras på lämpligt ställe, ex. nära den tjocka delen av komponenten.
  3. simulera avgjutning och stelning för
    att säkerställa att det fungerar.
  4. konstruera om komponenten så att den får en jämnare godstjocklek.
38
Q

Vad innebär defekten slaggblåsa?

A
  1. gas eller gasutveckling förekommer
  2. slagg i smältan –> reaktion mellan oxid och smältan–> gas bildas
  3. bildas stax under överytan på komponent
39
Q

När är sliror och slagg farliga?

A

Farliga då de uppkommer på ytterytor
–>ty ofta utsatt för böjande utmattning och då förekommer högsta spänningen just där

Orsakas av yt-turbulens och feldimensionerade gjutsystem

40
Q

Hur ser slaggsliror ut?

A

Sprickliknande

41
Q

Hur vet man vilken typ av spricka som uppstått?

A

En varmspricka går mellan korn och dendriter (interkristallint)

Kallsprickan går igenom (transkristallint).

Beror på vid vilken temperatur de skapades

42
Q

vad beror varmsprickor på?

A

Termiska spänningar kan ge upphov till sprickor på varm komponent, speciellt med geometriska låsningar och ojämn godstjocklek.

43
Q

vad beror kallsprickor på?

A

Kan uppstå pga restspännigar som byggs upp under svalning

  • -> bildas vid lägre temperatur
  • -> fri från oxid
44
Q

vad beror framför allt valet av gjutmetod på?

A
  1. material
  2. spänning/belastning
  3. hur stor volym får produkten anta
    - -> dimensionsnoggranhet
45
Q

Vilken typ av gjutning fungerar för alla typer av legeringar?

A

Sandgjutning i alla former

46
Q

Hur bör man gjuta en lättlegering?

A
  1. kokill
  2. pressgjutning
47
Q

Vilken är den praktiska gränsen för kokillgjutning?

A

mellan 500-1000 detaljer

48
Q

Vad är den praktiska gränsen för pressgjutning?

A

5000-10000

49
Q

Varför är pressgjutningsverktyg mer kostsamma?

A

Verktygen är kostsamma

–> ju fler rörliga slider( kärnor av stål) desto dyrare!

50
Q

Nämn ett sätt att komma runt problemet med kostsamma pressverktyg!

A

gör plats för insatser vid kritiska områden som kan tillverkas med friformsmetoder
–> på så sätt kan man kontrollera att allt fungerar innan man färdigställer produktionsverktyget

51
Q

varför är fyllning och stelningssimulering viktigt?

A
  1. man ser hur fyllningen ser ut
    - -> turbulenta områden
  2. kan se hastigheten på smältan i olika områden
  3. stelningssekvensen visar hur stelningsfronten förflyttas
    - -> vart risk för sugningar finns
  4. Placering av matare och inlopp kan därmed prövas ut innan modell skapas
52
Q

Vilka serieantal är lämpliga för gjutning?

A

Sandgjutning: 1-inf
Keramisk form: över 100st
Gipsform: under 5000st
Centrifugal: 100-inf
Stränggjutning: inf

53
Q

vad är en flaska i gjutprocessen?

A
  1. består av stödjande ram med sandform
  2. sanden faller ner i ramen då formen skapas
  3. ramen håller sanden på plats under processen
54
Q

Varför blästrar man efter sandgjutning?

A
  1. för att ta bort fastbränd sand och oxid på ytterytan
  • -> kan innebära problem vid skärande bearbetning –> ty högre verktygsförslitning
55
Q

Hur bör man designa och placera inloppet i gjutsystemet?

A
  1. tunna och breda
  2. så lågt som möjligt på gjutstycket
    - -> man vill helst ha stigande gjutning
  3. placera inloppet ovanpå kanalen
56
Q

Vid vilken höjd uppstår turbulent fyllning vid fritt fall?

A

ca vid högre än 15 mm

57
Q

Vilken strömningshastighet brukar räknas som turbulent?

A

0.5 m/s

58
Q

Gjutprocessens fördelar?

A
  • Designfrihet, möjlighet att integrera många
    funktioner i en detalj
  • Serier från 1‐∞, många olika gjutmetoder kan
    användas
  • Near Net Shape (nära färdig form) –>
    Lite efterbearbetning
  • Billigt
  • Möjlighet att gjuta tunna sektioner, lokalt ned mot
    1 mm
59
Q

Olika strategier för att fylla gjutformen?

A
60
Q

Egenskaper hos gjutjärn?

A
  • 3,5-4% C + ~2% Si
  • Si stabiliserar grafiten i st.f. cementit
  • Låg viskositet i smältan
  • Bildar inte besvärliga oxidfilmer vid gjutning.
  • Stelnar med liten krympning.
  • Begränsad svetsbarhet
  • Dålig plastisk formbarhet

De höga kolhalterna i gjutjärn sänker smälttemperaturen väsentligt så smältan blir lättare
att hantera. Dessutom sker en expansion när grafiten bildas så att krympningen är mycket mindre än för gjutstål vilket ökar formstabiliteten och minskar risken för termiska spänningar och/eller att produkten slår sig. Tillsatsen av Si stabiliserar grafiten så att man undviker att det bildas stora mängder spröd cementit.

61
Q

Exempel på grafitiskt gjutjärn

A

Gråjärn:
Segjärn:
Kompakt-grafitjärn:
ADI:

62
Q

Vilka är de 4 permanenta formarna?

A
  1. Kokillgjutning- statisk/ lågtrycks
  2. Centrifugalgjutning
  3. Stränggjutning
  4. Pressgjutning- varm-/kallkammarmetoden
63
Q

Med vilken metod gjuts lämpligen gjutjärn

A

Gjutjärn gjuts lämpligen i sandform om det är en enkel geometri.

Relativt låg formkostnad.

64
Q

Anpassningar för att underlätta och förbättra gjutning?

A

Det är olämpligt att ha stora tjockleksvariationer eftersom det lätt uppstår defekter av olika slag i det som stelnar sist, och i övergången mellan olika tjocklekar. Hur detta kan förbättras beror på konsolens funktion. Antingen jämnar man ut tjockleken, eller designar om vissa delar. Alla hörn bör rundas så att formens sand inte spolas sönder av smältan och stelningen blir jämnare i hörnen.

65
Q

När används permanenta formar främst?

A

Dessa används av praktiska skäl till legeringar
med en lägre smältpunkt. Dessa formar är mer lämpade för Al-, Mg, Cu- och Zn-legeringar.

Används också vid krav på ytfinhet.