Genomlysning - exponeringsparametrars inverkan på bildkvalité och dos

Question 1

Genomlysning

Answer 1

Röntgens “videokammare” teknik

Fluoroskopi

Enbart 2D bilder aktuella

Rörliga bilder i realtid

Question 2

När är genomlysning effektivt?

Hög och låg kontrast

Answer 2

Effektiv vid högkontrast undersökningar

Även vid diagnostiska undersökningar av låg kontrast,
(kärl, esophagus etc) genom injektion av kontrastmedel

Question 3

Genomlysning kan även användas vid kirurgiska ingrepp;

Answer 3

Angiografi

Kateterinläggning

Pacemaker-inläggning

m.m.

Question 4

Repetition-frågor:

Vad är strålning?

Answer 4

Transport av energi

Question 5

Repetition-frågor

Absorberad dos;

Answer 5

Anges i Gy

Question 6

Vid bildkvalite kollar man tre huvudsakliga aspekter, vilka?

Answer 6

Spatiell/geometrisk upplösning = “skärpa”, hur väl kanterna avbildas.

Kontrast = Hur väl skillnader i densitet går att se (gråskala)

Brus = “falsk information”

Vid genomlysning kollas även “framerate”, antalet bilder per sekund.

Question 7

Utrustning vid genomlysning;

Answer 7

Kan variera efter användningsområde men generellt C-båge, av varierande storlek

De rum som används vid kliniska ingrepp hålls efter hårdare regler kring sterilisering än “vanliga” undersökningsrum

Question 8

C-båge

Answer 8

Vanligast vid operationer

Avståndet mellan rör och detektor är samma, vanligtvis 120 cm

Question 9

G-båge

Answer 9

90 grader, kan få 30 grader vinkel

Vanligt vid ortopedoperation

Äldre än C-båge

Question 10

Gastro-labb

Answer 10

Större än C-båge

Bordet direkt kopplat till utrustningen

Här sätter man t.ex. in kateter

Question 11

System vid genomlysning;

Answer 11

Bordsfasta system

Kombinerade system

Question 12

Skillnaden mellan konventionell röntgen och genomlyssning;

Answer 12

Genomlysningsystemet arbetar med fler bilder

Vissa skillnader i AEC och bildkvalite

Kontrast har en betydande skillnad

Dosindikationer skiljer sig åt

Inställning av strålaparametrar

Question 13

kontrast - genomlysning

Answer 13

En genomlysningsbilds färgskala är inverterad

Ju tätare material, desto mörkare färg

Question 14

Vad är AEC – The fluoroscopy way?

Hur fungerar den vid genomlysning?

Answer 14

För slätröntgen > stänger av strålningen när jonkammaren fått en förutbestämd dos

Fungerar ej effektivt vid genomlysning > exponera flera bilder

• Både kV och mAs
• Strålningen regleras ej av jonkammare > används analytiska metoder för att utvärdera signalen över hela detektorn
• Strålningen regelerans genom att balansera både rörladdning och rörspänning
• Börjar med relativt lite dos samt bildkvalité > utrustningen under några bilder i början av exponeringen > balansera bilden

Question 15

Personalsäkerhet - genomlysning

Answer 15

• Personalen befinner sig i rummet
• Kombination med genomlysningens “natur” med flera bilder > kan leda till höga personaldoser
• Personal utsätts för spridd strålning från patienten
• Viktigt med kunskap om utrustning och strålskydd

Question 16

Grundläggande exponeringsparametrar

Rörspänning och rörladdning

Answer 16

• Skiljer sig i hur man ställer in det
• Ställs ofta gemensamt in genom val av dos nivå;
  Låg
  Normal
  Hög

Question 17

Bländning (kollimering) - genomlysning

Answer 17

Bild och dospåverkande metod där effekten är mer påtaglig vid genomlysning

Question 18

Dosnivåer - genomlysning

Answer 18

Förinställningar för rörspänning och rörladdning > anpassas till vad man behöver för tillfället

Viktigt att välja rätt organprotokoll > fungera optimalt

Question 19

Beskriv vad bländning bidrar till;

Answer 19

• Dos specificerad till en punkt (påverkar ej hur stor del av patienten som exponeras)
• Påverkar hur mycket vävnad som blir onödig exponerat
• Samtidig påverkas mängden strålning som sprids till patienten markant
• Det som konkret händer vid kollimering är att man för in såvida plattor av (ur
  strålningspunkt) mycket täta material som bly, wolfram, ten, m.fl.
• Begränsar arean på det fält som lämnar röret
• Extra vinst > den spridda strålningen minskar även till detektorn och bildkvalité ökar något

Question 20

Förklara begreppet zooming!

Answer 20

Förstorar bilden centralt

Elektrisk zooming är vanligt > elektriskt ändrar ingångsfönstrets storlek

För att vi ska få tillräckligt med signal krävs en märkbar ökning utav strålningsmängd
och därav dos

Fler utrustningar > digital zooming > ökning av dos krävs ej

Question 21

Hur gör du för att om du vill se en detalj tydligare?

Answer 21

Elektronisk zoom

• förstorar objekt och detaljer
• Bildkvalité ökar till viss del
• Priset i dos är högre

Bländning

• behålla storleken i bilden
• öka skärpan och kontrast
• dosen minskar

Question 22

Pulsning

Answer 22

• Påverkar ej bildkvaliteten för varje separat bild
• Hög pulsning = kan se rörelser i bilden mycket väl
• Vid lägre frekvens = lite hackigt
• Varje bild stannar på skärmen tills nästa puls
• Dosraten påverkas tydligt av pulsning

Question 23

Varför ska man aldrig pulsa med högre frekvens än absolut nödvändigt?

Answer 23

• Arbete nära nerver eller kärl > läkare behöver precis veta vad hen gör hela tiden > då
  är det försvarbart att ha hög pulsfrekvens
• Krävs sällan hela ingrepp och då bör pulsen sänkas när det är möjligt

Question 24

Patientens position mellan detektor och rör

Answer 24

• Genom inversakvadratlagen minskas dosen med kvadraten av ökning i avstånd (för
  fotonstrålning)
• Önskvärt – vara så långt från röret som möjligt > gäller för patient och personal
• Bildkvalite förändras dessutom både positivt och negativt
• Nära detektorn = brusnivå högre > geometriska upplösningen bättre
• Nära röret = brusnivå låg > MEN utsätts för geometrisk distorsion (objektet ser ut att ha fel storlek

Question 25

Vad betyder geometrisk distorsion?

Answer 25

Objektet ser ut att ha fel storlek

Question 26

Påverkan av rörposition – över eller under

Bildkvalité;

Answer 26

påverkas knappast om man har placerat röret över,- eller underbordsläge

Question 27

Påverkan av rörposition – över eller under

Dosen;

Answer 27

Dosen påverkas dock kraftigt utav detta valet;

Dosen = lägre för patienten och personal > underbordsläge

Underbordläge = patientdos – t.ex. 0,895 uGy/s 
Överbordsläge = patientdos – t.ex. 3,49 uGy/s 

Dock ej möjligt att välja detta för alla system

Question 28

Personalspecifika skydd ;

Answer 28

• Utrustningsparametrar
• Vart man befinner sig i rummet > stor inverkan på dos
• personalen ska inte vara utsatta för det primära strålfältet mer än tvunget
• Inversa kvadratlagen = ta ett steg tillbaka

Question 29

Beskriv kort om mammografi;

Answer 29

• Screening mot bröstet

- Komprimering ökar bildkvalité > sänker dosen kraftigt

Question 30

Hur ser vi till att vården är likvärdig i Sverige?

Answer 30

• DSD samlas in av verksamheterna
• DNR fastställs av SSM
• Verksamheterna måste se till att de ligger inom DRN nivåerna
• Arbetet fortsätter

Question 31

DNR = diagnostisk referens nivå

Answer 31

Används av SSM = få fram DSD;er

• Insamling utförs av varje utrustning, en verksamhet har för specifika protokoll som
  specificeras av SSM

-DSD består av doser för ”standard patienter” som genomgått de aktuella
undersökningarna

Question 32

Standarspatienter

Answer 32

Under 16 > gruppen barn

Vuxna > internationella standard patient

60-90 kg

16 år > äldre