Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 > Genetik: Begrepp > Flashcards

Genetik: Begrepp Flashcards

1
Q

Allel

A

De flesta gener finns i olika varianter. Om det till exempel finns en ”mamma”-gen och en ”pappa”-gen som båda påverkar hårfärg, är dessa gener alleler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Anafas

A

Anafas är den tredje fasen av mitosen. Den börjar då den fullständiga ”kärnspolen” har bildats. Varje delningskromosom delas upp i två och dras av centriolerna till varsin pol i cellen, samtidigt som cellen blir avlång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Antikodon

A

De tre kvävebaserna i tRNA:t som binder till kodonet i mRNA:t kallas för antikodon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Aminosyra

A

Proteiner är uppbyggda av aminosyror. Det finns många olika, men organismer använder endast 20 när de bygger upp proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Autosomer/autosomala kromosomer

A

Kromosomer som inte är könskromosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Bakteriekromosom

A

En bakteriekromosom är ringformad och innehåller färre baspar än en eukaryot kromosom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Baspar A-T G-C

A

Kvävebaserna i nukleotiderna som paras med varandra. Adenin parar med tymin (och vice versa), och guanin parar med cytosin (och vice versa).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Cellcykel

A

Processen som en cell genomgår från att den har bildats till att den delar sig igen kallas för cellcykeln. I genomsnitt tar det 24 timmar för en däggdjurscell att genomgå cellcykeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Centromer

A

Där systerkromatiderna i en delningskromosom sitter ihop. Här fäster sedan proteintrådarna från centriolerna, i metafasen och anafasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Centrosomer

A

Centrosomen består egentligen av två centrioler, en moder- och en dottercentriol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Centriol/kärnspole

A

Organell i celler som med hjälp av proteintrådar delar på delningskromosomerna i anafasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

CRISPR/Cas9

A

CRISPR/Cas9 är den mest använda tekniken för att förändra DNA-sekvensen i organismer (genteknik). Det har jämförts med en molekylär ”gensax”, och används bland annat för att slå ut gener, aktivera eller minska aktiviteten av gener, samt byta ut gener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dihybrid nedärvning

A

Dihybrid nedärvning innebär att man följer två gener som påverkar två olika egenskaper. Till exempel färg och skrynklig/inte skrynklig ärta. Eller det vi gjorde med majskolvarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diploid cell

A

Celler som har kromosomer i par (2n). Kromosomerna i paren innehåller samma sorts gener, exempelvis hårfärg. De är homologa. En av kromosomerna kommer från mamman, och en från pappan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

DNA

A

DNA, eller deoxiribonukleinsyra, är en nukleinsyra som är uppbyggd av två långa kedjor av nukleotider. Varje nukleotider består av deoxiribos (socker), en fosfatgrupp, och en av de fyra kvävebaserna adenin (A), tymin (T), guanin (G), eller cytosin (C). Delar av DNA:t, gener, kan sägas vara ett recept för proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är DNA en förkortning för?

A

Deoxiribonukleinsyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är DNA uppbyggt av?

A

En fostfatgrupp, socker, och en kvävebas. Kvävebasen är antingen adenin, tymin, guanin eller cytosin. Kvävebasen fäster till sockret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilken kvävebas byts ut i RNA och till vilken?

A

Tymin byts, i RNA basparas adenin istället med uracil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

DNA-polymeras

A

Replikationen, alltså kopieringen, av DNA:t sker bland annat med hjälp av enzymet DNA-polymeras, som bygger på med nya nukleotider på de två separerade DNA-strängarna. Den ena strängen är leading, andra är lagging.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Deoxiribos

A

Deoxiribos är sockret som förekommer i nukleotiderna som bygger upp DNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Dominant

A

Om en individ är heterozygot för ett genpar, alltså att allelerna är olika, kan den ena allelen vara fullständigt dominant över den andra. Det här betyder att den dominantas gener kommer användas till proteiner, och den andra får inget inflytande alls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Dominanta sjukdomar

A

Ibland uppstår en mutation som gör att ett protein får en förändrad funktion. Då kan det räcka med att mutationen finns i den ena av kromosomerna för att sjukdomen ska bryta ut, sjukdomen är dominant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Dottercell

A

En dottercell är en nyskapad cell, från celldelning. Vid varje celldelning delas en modercell upp i två dotterceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Eukaryot

A

En eukaryot cell definieras bland annat av en tydlig cellkärna med arvsmassan inuti.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Epigenitik

A

Epigenitik är vetenskapen om kemiska förändringar i arvsmassan som kan påverka gener utan att förändra deras kvävebassekvenser. Så kallad avstängning/påslagning av gener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Etik

A

Etik handlar om rätt och fel, enligt mänskliga värderingar, lagar, beteenden, och så vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Exitplatsen

A

”Exitplatsen” är en av tre platser i ribosomens stora subenhet under translationen (tillverkande av proteiner). ”Exitplatsen” är den där tRNA-molekylerna sitter innan de lämnar ribosomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Exoner

A

När man har en ”färdig” mRNA-molekyl efter transkriptionen finns det vissa delar av molekylen som faktiskt kodar för något och vissa delar som inte gör det. De delar som kodar för något kallas för exoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Fenotyp

A

En organisms fenotyp är de drag man ser hos en individ. Man kan säga att fenotypen är vad som blir av genotypen (generna) under inverkan av den miljö som individen befinner sig i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Fosterdiagnostik

A

Fosterdiagnostik är olika tester och undersökningar som ger information om fostret inne i livmodern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Gen

A

En gen är ett visst utdrag ur DNA:t som kodar för ett protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Genmodifierad organism GMO

A

En genmodifierad organism är en organism vars arvsmassa man på ett målmedvetet sätt har förändrat för att åstadkomma en viss egenskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Genom

A

Genomet är den sammantagna arvsmassan hos en individ (DNA).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Genotyp

A

Genotypen är en individs exakta egenskaper, vanligen i form av DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Genmutationer

A

Genmutationer inträffar när en enskild gen skadas/förändras. Det här uppstår spontant i alla organismer och kan ge upphov till nya egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad finns det för olika typer av genmutationer?

A

Substitution, insertion, duplikation, deletion, inversion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilken mutation är detta? (Biologilektion)

BioloHilektion

A

Substitution

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vilken mutation är detta?

BiologiABCDEFlektion

A

Insertion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilken mutation är detta?

BiologilektionBiologilektion

A

Duplikation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilken mutation är detta?

Biolektion

A

Deletion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilken mutation är detta?

BioKELIGOLtion

A

Inversion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Hur uppkommer mutationer?

A

Det kan ske felaktigheter vid replikationen av en slump, skador på DNA eller störande ämnen. Eller andra skador på DNA:t

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad leder en mutation i en gen till?

A

Det leder till en förändring i proteinets aminosyrasekvens, vilket leder till en förändring i proteinets struktur, vilket leder till en förändring i proteinets funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad leder en mutation i en styrsekvens till?

A

Det leder till förändring i hur mycket genen uttrycks, hur mycket protein som bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad leder mutationer i DNA-regioner som styr hur ofta cellen ska dela sig till?

A

Cancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad finns det för positiva konsekvenser av mutationer?

A

Kan ge förbättrad funktion hos proteinet, vilket kan leda till högre fitness för individen.

Duplikation kan leda till att man har en så kallad ”säkerhetskopia”, där nya funktioner kan utvecklas

Mutationer vid meiosen kan föras vidare till nästa generation, vilket leder till evolution

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad kallas mutationer som inte får några konsekvenser alls?

A

Tysta mutationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hur uppkommer tysta mutationer?

A

Det kan vara en mutation som sker i en region av DNA som inte kodar för något protein, och som inte heller styr någon gen. Alternativt en punktmutation i DNA som leder till att samma aminosyra som innan translateras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Hur undviks mutationer?

A

Mutationer undviks med hjälp av ett ”kontroll- och reparationssystem” vid replikeringen. Det har ännu inte skett en metylering av den nya DNA-strängen, och cellen ”vet” vilken som är ny och behöver repareras. DNA-polymeraset som sveper längst DNA-strängen vet vilken kvävebas som ska bytas ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Genreglering

A

Genreglering handlar om hur en gen regleras. Den kan vara påslagen, avstängd, uppregleras eller nedregleras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Genterapi

A

Genterapi innebär att en sjuk person tillförs en ”frisk” gen för att hälsotillståndet ska kunna förbättras.

52
Q

Gentest

A

Med hjälp av genetisk diagnostik kan man bedöma risken av att utveckla sjukdomar som till exempel cystisk fibros eller avvikelser i hemoglobinmolekylen.

53
Q

Haploid cell

A

En haploid cell har, till skillnad från en diploid, en enkel uppsättning av kromosomer (n).

54
Q

Hermafrodit

A

En hermafrodit är en individ som bildar både spermier och äggceller. Exempel på det här är daggmaskar, där alla daggmaskar är hane och hona, alla lägger ägg.

55
Q

Helikas

A

När DNA:t ska genomgå replikation (kopieras), separeras de två strängarna med enzymet helikas

56
Q

Heritabilitet

A

Hur mycket en egenskap påverkas av arv respektive miljö uttrycks med måttet heritabilitet. Om egenskapen styrs helt av miljön är heritabiliteten 0 procent, och om miljön inte spelar någon roll är heritabiliteten 100 procent. De flesta egenskaper beror på både arv och miljö

57
Q

Heterozygot

A

Heterozygot betecknar individer som har två olika alleler (varianter) av en gen

58
Q

Histon

A

Histoner är särskilda proteiner som DNA:t lindas runt i samband med profasen, för att forma så kallade delningskromosomer inför själva delningen.

59
Q

Homozygot

A

Homozygot betecknar individer då de har två likadana alleler (varianter) av en gen

60
Q

Homolog

A

Homologa kromosomer är de två kromosomerna i ett kromosomer. De innehåller likadana slags gener, men av olika varianter, alleler. En kromosom kommer från mamman, och en från pappan.

61
Q

HUGO-projektet

A

Humane Genome Project var ett stort internationellt projekt med syfte att bestämma sekvensen av kemiska baspar som utgör människans DNA.

62
Q

Interfas

A

Fasen av cellcykeln som utgörs av G1, S, och G2. Under interfasen genomgår cellen inte delning, utan den växter till och DNA:t replikeras

63
Q

Intermediär nedärvning

A

Intermediär nedärvning är då båda alleler bidrar lika starkt till egenskapen, som blir något mittemellan föräldrarnas egenskaper. Exempel på det här är färgen på den japanska underblomman, som blir rosa med en allel för rött, och en för vitt

64
Q

Introner

A

När man har en ”färdig” mRNA-molekyl efter transkriptionen finns det vissa delar av molekylen som faktiskt kodar för något och vissa delar som inte gör det. De delar som inte kodar för något kallas för introner

65
Q

Juridiskt kön

A

Juridiskt kön är det man enligt lagen anser att en person har

66
Q

Klon

A

Många växter och encelliga organismer förökar sig asexuellt. Vid asexuell förökning sker vanlig celldelning, mitos. Det här innebär att avkomman får exakt samma genom som föräldern. Individen med exakt samma genom utgör en så kallad genom

67
Q

Kodominans

A

Kodominans innebär att de två allelerna i ett genpar uttrycks samtidigt. Till skillnad från intermediär nedärvning får inte avkomman en blandning av föräldrarnas egenskaper, utan både allelen från mamman och allelen från pappan uttrycks i barnets fenotyp. Exempel på kodominans ser man i fall då ena föräldern har blodgrupp A och andra föräldern har blodgrupp B, barnet får blodgrupp AB

68
Q

Kodon

A

Ett kodon är en följd av tre kvävebaser i en mRNA-molekyl

69
Q

Komplementär

A

Komplementär handlar om kvävebaserna i DNA/RNA och om de är komplementära med andra kvävebaser (till exempel tymin och adenin)

70
Q

Könscell

A

En könscell, gamet, är en cell med enkel kromosomuppsättning (n), som kan smälta samman med en annan könscell och ge upphov till en ny individ med en ny genetisk sammansättning

71
Q

Könskromosomer

A

Människor har 23 par kromosomer, varav 1 par är könskromosomer. Beroende på om man har SRY-genen eller inte blir man man eller kvinna.

72
Q

Kromosom

A

En kromosom består av en lång tråd av DNA. Människor har homologa kromosomer i sina celler, en från mamma och en från pappa, och de här utgör 23 par kromosomer

73
Q

Kromatin

A

Begreppet kromatin liknar kromosomer, men kromatin syftar mer på den övergripande samlingen av DNA, proteiner, och andra molekyler som finns i cellkärnan (hos eukaryota organismer)

74
Q

Kromatid

A

En mer generell beskrivning av kromosomer som sitter ihop. De här behöver inte vara systerkromatider, de kan till exempel vara kromatider som sitter ihop vid överkorsningen

75
Q

Kromosomantalsmutations-sjukdom

A

En extra eller för få kromosomer orsakar sjukdomar. Exempel på de här är downs syndrom och Turners syndrom.

76
Q

Kvävebas

A

Kvävebaser är en av byggstenarna i DNA och RNA (adenin, tymin, guanin, cytosin, uracil). Det är organiska föreningar som innehåller en eller flera basiska kväveatomer.

77
Q

Locus

A

varje gen sitter på en bestämd plats på en bestämd kromosom. Platsen kallas för locus

78
Q

Meios

A

Meios är en av två typer av celldelning (meios, mitos), och sker inför sexuell fortplantning. Meiosen bildar alltså könsceller. I meiosen halveras antalet kromosomer i cellen (n), för att senare kunna smälta ihop med en annan könscell.

79
Q

Mendel

A

Gregor Mendel fastslog på 1800-talet genetiska principer och begrepp som vi använder än idag, till exempel dominant och recessiva egenskaper.

80
Q

Metafas

A

Metafas är den andra fasen i celldelningen, efter profas. Under metafasen ser vi att kromosomerna samlas i mitten, och centrioler från vardera sida om cellen fäster proteintrådar i kromosomernas mitt, deras centromer.

81
Q

Metylering

A

Avstängnig och påslagning av gener (epigenitik) genom förändringar av histoner och DNA-metylering. Det som sker är att kemiska ”etiketter” fästs på (DNA-metylering), eller tas bort från DNA och histoner (histonförändringar)

82
Q

Mitos

A

Mitos är en av två typer av celldelning (meios, mitos), och ger tillväxt och cellförnyelse. Mitosen delar en cell till två identiska dotterceller.

83
Q

Modercell

A

Modercellen är den som celldelningen började i, som dottercellerna fick sitt genom från

84
Q

Monogena egenskaper

A

Monogena egenskaper påverkas endast av en gen. Exempel som människans ögonfärg eller örats form är inte monogena, det är flera olika gener som styr de. Men kanske färgen på ett solrosblad.

85
Q

Monohybrid nedärvning

A

Monohybrid nedärvning är då man talar om ett kromosompar som påverkar en egenskap. Till exempel färg på blad

86
Q

Nukleinsyra

A

DNA och RNA är nukleinsyror. Deoxiribonukleinsyra och ribonukleinsyra. De är uppbyggda av nukleotider.

87
Q

Nukleotider

A

Nukleotider bygger upp DNA och RNA. De består av en fosfatgrupp, ett socker, och en kvävebas (adenin, tymin, cytosin, guanin, eller uracil).

88
Q

Organell

A

Organeller är cellens motsvarighet till organ. De är små strukturer som har sina egna uppgifter i cellens maskineri

89
Q

PCR

A

Under 1980-talet utvecklades PCR-tekniken som gjorde det möjligt att få fram stora mängder DNA från en specifik DNA-sekvens.

90
Q

Plasmid

A

Plasmider är ringformade DNA-molekyler som förekommer i prokaryoter (bakterier, arkeér)

91
Q

Pleiotropi

A

Pleiotropi är då en gen styr flera egenskaper

92
Q

Polygena egenskaper

A

Polygena egenskaper är egenskaper som påverkas av flera olika gener. Exempel på de polygena egenskaper är hudfärg, hårfärg, och ögonfärg

93
Q

Profas

A

Profas, den första fasen i celldelningen, kännetecknas av att kromosomerna blir till delningskromosomer, och kärnmembranet börjar lösas upp.

94
Q

Prokaryot

A

Prokaryota celler saknar en kärna med cellmembran, de här har bland annat en ringsluten kromosom, och plasmider i cytoplasman.

95
Q

Promotor

A

Promotorn är den DNA-sekvens som ligger framför den delen av genen som är mall för hur ett protein ska konstrueras

96
Q

Protein

A

Nästan alla processer i kroppen styrs av proteiner. Proteinerna kan vara till exempel hormoner, enzymer eller byggnadsmaterial. De byggs i cellerna av 20 olika aminosyror i olika kombinationer

97
Q

Proteinplatsen

A

”Proteinplatsen” i ribosomens stora subenhet är där tRNA-molekylen sitter då själva proteinet skapas, och aminosyrorna kopplas ihop med hjälp av rRNA.

98
Q

Proteinsyntesen

A

Proteinsyntesen är processen då protein skapas. Den delas upp i två steg från recept till protein; transkription, sedan translation

99
Q

Ribos

A

Ribos är sockret i RNA, RNA:s motsvarighet till DNA:ts deoxiribos/deoxyribos

100
Q

Ribosomer

A

I ribosomerna sker själva sammankopplingen av aminosyrorna till proteiner.

101
Q

Recessiv

A

Om en individ är heterozygot för ett genpar, alltså att allelerna är olika, kan den ena allelen vara fullständigt dominant över den andra. Det här betyder att den dominantas gener kommer användas till proteiner, och den andra får inget inflytande alls. Den som inte får något inflytande alls kallas för att den är recessiv.

102
Q

Replikation

A

Under syntesfasen av cellcykeln kopieras och fördubblas DNA-molekylerna. Det här kallas för replikation.

103
Q

RNA

A

Ribonukleinsyra, RNA, bär informationen från DNA för att ribosomen ska kunna sätta ihop aminosyror till proteiner.

104
Q

mRNA

A

mRNA är det som transkriberas av DNA. Det som motsvarar receptet för proteiner som ribosomen ska tillverka.

105
Q

tRNA

A

tRNA-molekylerna bär på ett antikodon och en aminosyra. Antikodonet passar ihop med kodonet på mRNA-molekylen, och aminosyrorna kopplas samman med närliggande aminosyror på andra tRNA-molekyler.

106
Q

rRNA

A

rRNA är RNA-molekylerna i ribosomen. De här sköter sammankopplingen av aminosyrorna.

107
Q

RNA-polymeras

A

RNA-polymeras är ett enzym som är direkt involverat i transkriptionen, alltså processen då mRNA skapas. RNA-polymeraset är som en bubbla som öppnar upp DNA-molekylen, och låter RNA-molekylen byggas på.

108
Q

Somatisk

A

Somatiska celler är alla kroppens celler förutom könscellerna. De här är till skillnad från könscellerna diploida (2n).

109
Q

Splitsning

A

Splitsning är då intronerna, som inte kodar för något, på mRNA-molekylen snörs bort. Kvar blir exonerna, och mRNA-molekylen är redo för translation.

110
Q

Sekvens

A

Sekvens av baspar som utgör en del av DNA:t. Används ibland synonymt med DNA-fragment och kan exempelvis se ut så här: ATGTTAGCT.

111
Q

SRY-genen

A

Man har gått ifrån konceptet att människor med XX-kromosomer är kvinnor, och XY-kromosomer är män, därför att en kvinna kan ha XY-kromosomer och vice versa. Det är alltså inte könskromosomerna i sig som leder till det ena eller det andra könet. Istället är det en specifik gen som bestämmer det biologiska könet. Den här genen förkortas med beteckning SRY, kort för Sex determining Region Y. Förklaringen till att en kvinna kan ha kromosomuppsättningen XY är att SRY-genen gick förlorad, och att en man kan ha kromosomuppsättningen XX förklaras med hjälp av överkorsning.

112
Q

Startsekvens

A

Kodonet AUG anger både aminosyran metionin och fungerar som startsekvens. Den initierar proteintillverkningen.

113
Q

Stoppsekvens

A

Stoppsekvens/stoppkodonen kodar för att proteintillverkningen ska avslutas. Inte för någon aminosyra, utan endast för terminering av proteinsyntesen

114
Q

Systerkromatid

A

Under syntesfasten replikeras DNA:t och delningskromosomer uppstår, de som vi ofta ser, formade som X. De identiska halvorna kallas för systerkromatider.

115
Q

Telomerer

A

På den yttersta änden av varje kromosom finns så kallade telomerer. En telomer består av DNA som inte kodar för något protein. Dess funktion är istället att skydda kromosomändarna från skador. Vid varje celldelning förkortas telomeren något, vilket delvis kan förklara varför våra celler har begränsad livslängd och att vi åldras. Med hjälp av enzymet telomeras, eller hälsosam livsstil, kan telomererna bli längre.

116
Q

Transgen

A

En transgen organism är en genmodifierad organism, så en transgen är en gen som har blivit modifierad.

117
Q

Transkription

A

Transkription är processen då RNA-polymeras öppnar upp DNA-molekylen och tillåter RNA-molekylen att bildas.

118
Q

Transsexuell

A

En person som byter kön, eftersom de inte känner sig som sitt biologiska kön

119
Q

Triplett

A

Triplett är samma sak som kodon.

120
Q

Vanlig celldelning

A

Vanlig celldelning är mitos

121
Q

X-kromosombundna sjukdomar (Duchennes muskeldystrofi, Hemofili, Färgblindhet)

A

Könsbundna sjukdomar visar sig oftast i män, då de (oftast) inte har en extra X-kromosom som kvinnor, som kan täcka upp för mutationen. För att kvinnor då ska få sjukdomen måste de ha mutationen på båda X-kromosomer

122
Q

Ge exempel på könsbundna sjukdomar

A

Duchennes muskeldystrofi, Hemofili, Färgblindhet

123
Q

Okazakifragment

A

Kallas de fragmenten av replikerat DNA som har syntesiterats hackande

124
Q

Vilken aminosyra sammanfaller med startsekvensen?

A

Metionin

125
Q

Hur kan telomererna bli längre?

A

Med hjälp av enzymet telomeras eller en hälsosam livsstil

Biologi 1 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions