Gastroenterologi Flashcards

Teoriveckan

1
Q

Inflammation Labprover

A
  • CRP
  • Leukocyter
  • Trombocyter
  • Kalprotektin i faeces
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Labprover Koagulation, Blodvärde

A
  • Hb
  • Hematokrit
  • INR
  • Trombocyter
  • Blödningstid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Leverfunktion Labprover

A
  • Bilirubin
  • ALP
  • ASAT/ALAT
  • GT
  • PK
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Labprover Njurfunktion

A
  • GFR
  • Kreatinin
  • Urea
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Labprover nutrionsparametrar

A

BMI

S-albumin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Labprover salter och mineraler

A
  • S-Na, S-K
  • U-Na
  • Vitamin B12 och D
  • Folat
  • Magnesium
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tumörmarkörer

A
  • Carcinoembryonalt antigen S-CEA: kolon
  • S-CA 15-3: bröst
  • S-CA 19-9: pankreas, gallvägar
  • S-CA 72-4: mukinösa tumörer
  • S-CA 125: ovariecancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Endoskopi, syften

A
  • Se mukosan: inflammation, malignitet, ta prov (px) för PAD, terapeutiska åtgärder (dilationer mm).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vanligaste undersökningarna

A
  • Esophagus/ventrikel: skopi
  • Galla: ultraljud
  • Lever: CT
  • Pankreas: CT
  • Kolon: skopi/CT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Definition av övre respektive nedre GI-blödning

A

Övre - ovan lig. Treitz

Nedre - nedom lig. Treitz

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Melena

A

Svart, koagulerat blod i avföring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hematemes

A

Blodiga eller kaffesupskräkningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hematoschezi

A

Rött blod i avföring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Viktigt i anamnes GI-blödning

A
  • Kända sjukdomar
  • Hematemes
  • Svart eller blodig avföring
  • Blodförtunnande läkemedel
  • NSAID
  • Rökning
  • Alkohol

Personer under 30 år har sällan blödande magsår
NSAID och kortison ger båda ulcus och gastrit
Leversjukdom och missbruk kan ge esophagusvaricier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Olika typer av övre GI-blödningar

A
  • Ulcus duodeni/ventriculi
  • Stressulcus
  • Hemorragisk gastrit
  • Kärlmissbildning - Dieulafoys syndrom
  • Mallory-Weiss
  • Esophagusvaricier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Olika typer av nedre GI-blödningar

A
  • Tumör
  • Colit
  • Divertikel
  • Angiodysplasi
  • Hemorrojder
  • Analfissur
17
Q

Komplikationer Ulcus

A
  • Blödning
  • Perforation
  • Stenos
18
Q

Riskfaktorer blödande ulcus

A
  • Ålder
  • H. pylori
  • Tidigare sår
  • Alkohol
  • Rökning
  • NSAID/ASA/kortison
19
Q

Behandlingsmodaliteter blödande ulcus

A
  • Medicinsk
  • Endoskopisk terapi
  • Interventionell radiologi
  • Kirurgi
20
Q

Varför gallavlastning vid stasikterus?

A
  • Obehandlad stasikterus leder till leversvikt och död
  • Om infektion uppstår i de avstängda gallvägarna (cholangit) blir förloppet snabbare med sepsis (vanligt vid sten)
  • Stasikterus orsakad av gallsten kan spontant gå i regression om stenen inte är inkilad (spontan passage eller flotterande sten)
21
Q

ERCP

A

endoskopisk retrograd cholangiopancreaticografi

22
Q

ERCP komplikationer

A
  • 8-10% komplikationer
  • 0,6 -1% mortalitet
  • Pankreatit 5%
  • Cholangit 1,5%
  • Blödning 2,8%
  • Perforation 1,3%
23
Q

PTC

A

Percutan transhepatisk cholangiografi

Man kan lägga kateter, sk pigtail vilken går in till duodenum

24
Q

Stopp i katetern (pigtail), tecken och åtgärder

A
  • Läckage
  • Febertoppar
  • Ikterus
  • Öppna katetern vid tecken på stopp
  • Spola dagligen (kan få igång funktion)
  • Byt regelbundet (4-8)
25
Q

Roux-Y hepatikojejunostomi

A

Tunntarmen klipps av vid duodenum, denna fästs längre ned på jejunum. Övre delen av jejunum får sluta blint i buken och ductus choledocus fästs på denna del.

26
Q

Gastroesofageal refluxsjukdom

Patogenes, symptom, klassifikation

A

GERD
Patogenes:
Ökad exponering av esofagus slemhinna för surt ventrikelinnehåll.

Symptom:
Ska vara över 2 dagar per vecka.
Halsbränna
Sura uppstötningar

Klassifikation:
Icke erosiv esofagit
Erosiv esofagit

27
Q

GERD - utredning och behandling

A
  • Gastroskopi (är normala i 50% av fallen trots symptom)
  • Behandling icke erosiv esofagit: PPI, H2-blockare, alginsyra vb
  • Behandling erosiv esofagit: PPI fulldos kontinuerligt 8 v därefter halverad dos.
28
Q

GERD endoskopifynd

A
  • Icke erosiv esofagit (NERD)
  • Erosiv esofagit
  • Erosiv esofagit med utvecklad striktur
29
Q

Gastrit klassifikation

A
  • Typ A gastrit: pangastrit (automimmun sjukdom 10%)
  • Typ B gastrit: antrumgastrit (kroniskt aktiv inflammation, h.pylori 90% av fallen)
  • Kronisk atrofisk gastrit: atrofisk mukosa, inflammation
30
Q

Gastrit symptom

A
  • Dyspepsi/ symptomfri
  • Anemi, B12-brist
  • Svag korrelation mellan symptom, endoskopisk och mikroskopisk bild
31
Q

NSAID-gastropati

A
  • Blockerar enzymet cyklooxygenas
  • Minskad bildning av PGE2
  • Minskad cytoprotektion
  • Syra + NSAID är ulcerogent