Gamla Uppdrag Flashcards

1
Q

Vilka tre huvudgrupper bergarter finns?

A

Sedimentära
Magmatiska
Metamorfa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sedimentära bergarter (vad, exempel, användning)

A

Trycks ihop på havsbotten

T.ex sandsten (byggmaterial), lerskiffer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Magmatiska bergarter (vad, exempel, användning)

A

Kommer upp från jordens inre

T.ex granit (monument)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Metamorfa bergarter (vad, exempel, användning)

A

Bytt form

T.ex gnejs (gatsten, bygg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka stora vindsystem finns på vår jord?

A
Tropiska lågtrycksbältet
Passadvindar
Monsuner
Västvindbälten
Polarfronten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tropiska lågtrycksbältet

A

Vid ekvatorn. Här samlas luftmassor från norra och södra jordklotet. På grund av den starka strålningen från solen så värms marken och luften här upp mycket, vilket leder till att den fuktiga luften stiger och kondenserar. Det orsakar kraftig nederbörd i området.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Passadvindar

A

Kallas de vindar som blåser mot ekvatorn från nordost och sydost. “Utanför” lågtrycksbältet sjunker de för att ersätta den luften som ger sig in till ekvatorn. Luften blir då varmare och kan hålla mer vatten. Det leder i sin tur till att område utanför lågtrycksbältet får en låg nederbörd, och alltså domineras det området av öken- och stäppområden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Monsuner

A

Kallas också för årstidsvindar, vilket kortfattat beskriver vad det är. De inträffar bl.a. i Asien. Precis som det låter på namnet så skiljer sig dessa mellan olika årstider. På sommaren värms både landmassorna och havet upp, men i olika hastigheter. Landområdet värms upp snabbare och det bildas där ett lågtryck, medans högtryck finns över havet. Det kalla fuktiga luften från havet rör sig då in mot land och lågtrycket, och tvingas där att stiga. Asien drabbas då av kraftigt regn, vilket kan vara både välkomnat för skörden men också förödande då det leder till översvämningar och jordskred. På sommaren sker motsatsen. Då kyls land ner snabbare än havet och lågtryck bildas ute på havet och högtryck inne på land. Då rör sig luften från land ut på havet, vilket ofta leder till torka inne på landområdena då regnet hamnar i havet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Västvindbälten

A

Möts luft från polerna och tropikerna. På grund av corioliseffekten rör sig luften i väst-östlig riktning. Vi i Sverige finns inom denna zon och det är det som orsakar huvudsakligen västliga vindar här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Polarfronten

A

Hittas liksom västvindbälten där luft från tropikerna och polerna möts. Denna front kan flyttas fram och tillbaka, och kan bilda stormar och orkaner. Vid dessa fronter bildas ofta ett stort lågtryck, vilket är orsaken till de starka vindarna. Polarfronten är en av anledningarna till att vi i Sverige har så omväxlande klimat, att denna front flyttas fram och tillbaka. Ibland dominerar polarluft och ibland tropikluft i Sverige.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

El Nino

A

El Nino inträffar med ca 3-7 års mellanrum i Stilla havet. Vanligtvis startar den efter jul och pågår i några veckor till flera månader. Normalt sett, när El Nino inte inträffar, så leder strömmar varmvatten bort från sydamerikas västkust mot australien, och kallvatten från Peruströmmen håller nere vattentemperaturen på sydamerikas västkust. Under El Nino ändras detta och starka varmvattenströmmar kommer från australien till sydamerikas kust. Detta leder till ett kallare och torrare klimat på Australiens östra kust medans sydamerikas kust drabbas av högre värme och stor nederbörd. Som följd av det drabbas sydamerika ofta av stora översvämningar, medans australien drabbas av torka och dålig skörd som följd. Även sydamerika kan drabbas av dålig skörd, även ett förstört fiske är vanligt vid dessa tillfällen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka olika typer av vulkaner finns?

A

Sköldvulkaner
Konvulkaner
Stratovulkaner
Sprickvulkaner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Sköldvulkaner

A

Magma rinner utmed sidorna ur ett hål och stelnar

T.ex. vanligt på Island och Hawaii

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Konvulkaner

A

Magma sprutar ur hålet

T.ex. Sunset Crater, USA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Stratovulkaner

A

Magma sprutar ur hålet, och kommer i sprickor på sidorna

T.ex. Vesuvius, Italien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sprickvulkaner

A

Magma kommer endast ur sprickor, och det blir som en sjö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När bildades Skanderna?

A

När Europa satt ihop med Nordamerika.

18
Q

Hur bildades Himalaya?

A

När den eurasiska och indiska plattan kolliderade

19
Q

Hur bildades Anderna?

A

När den sydamerikanska och Nazcaplattan kolliderade

20
Q

Vilka tre typer av nederbörd finns?

A

Orografisk: berg trycker upp luften som kyls av och regnar.

Front: kall och varm luft möts, och den kalla luften agerar som berget i orografiskt regn, och tvingar upp luften.

Konvektiv: marken värms upp och den varma luften stiger tillsammans med vattenånga, som sedan kyls ner och regnar ner

21
Q

Vilka grupper kan exogena processer delas upp i?

A

Naturliga och sådana skapade av människan

22
Q

Nämn några exogena processer

A

Vittring
Erosion
Massrörelser

23
Q

Vittring

A

Berget bryts ner i mindre bitar.

T.ex. vatten som fryser och spräcker berget
T.ex. inlandsisen/vind som nöter
T.ex. torv som kemiskt bryter ner

24
Q

Morän

A

Morän bildas av berg som genomgått vittring och sedan dragits med

25
Q

Typer av morän

A

Lermorän
Sandmorän
Grusmorän
Stenmorän

26
Q

Två typer av vittring

A

Kemisk och mekanisk

27
Q

Massrörelser

A

När mycket vittrat material rör sig utmed sluttning.

T.ex. vid jordskred (jordbävning, regn m.m.)
T.ex. laviner

28
Q

Erosion

A

Vittrat material som följer med vatten och vind “river upp” berget

29
Q

Förklara Klarälvens slingrande förlopp

A

Desto högre hastighet, desto mer erosion. I början av älvar är botten ofta v-formad då hastigheten och erosionen drar upp mycket.

När det blir plattare och hastigheten sjunker avges istället dessa stenar och lera och älven tvingas då ta sig fram slingrande.

30
Q

Vilka exogena processer har påverkat din hemtrakt?

A

Inlandsisen: flyttblock, berghäll
Inlandsisen: morän, rullstensås

Vind och vatten (erosion): runda klippor vid sjön

31
Q

Varifrån får endogena och exogena processer sin energi?

A

Endogena: värmen i jordens inre
Exogena: solenergin

32
Q

Nämn tre typer av regioner

A

Homogen
Funktionell
Transnationell

33
Q

Vilka fyra stadier finns i den demografiska transitionen?

A
  1. Högt födelse och dödstal
  2. Samma födelsetal men minskat dödstal
  3. Lägre födelsetal men också dödstal
  4. Låga födelsetal och dödstal
34
Q

Hur har Sveriges befolkning utvecklats i förhållande till den demografiska transitionen?

A

Stadie 1 - t.o.m. ca 1810
Stadie 2 - t.o.m. ca 1870
Stadie 3 - t.o.m. ca 1940
Stadie 4 - t.o.m. nu

35
Q

Vilka årtal inom stadie 4 har det fötts extra mycket barn i Sverige, som skapar så kallade generationsvågor?

A

1940, 1960 och slutet av 1980

36
Q

Hur påverkar generationsvågor samhället?

A

Svårt med lärare och skolor, då det ibland behövs mycket men dessa senare riskerar bli arbetslösa.

Svårt att planera sjukhus, och även arbete och bostäder påverkas.

Svårt att få tillräckligt många anställda till äldreomsorg när det blir många.

37
Q

Hur ser Malis demografiska transition ut?

A

Befinner sig sedan senare delen av 1900-talet i stadie 2. Högt födelsetal och fortfarande högt dödstal, även om det minskar. Detta sedan hygien och sjukvård blivit vanligare och bättre i landet.

38
Q

Nämn några kretslopp för hållbar utveckling

A

Pappersåtervinning

Pant

39
Q

Renässansstaden

A

Man la gatorna ut som ekrar på ett hjul från ett centrum i mitten. Ofta skyddande vall runt. Hade antiken som förebild och utgick från figurer som rektanglar, trianglar och cirklar.

40
Q

Ge exempel på en medeltidsstad

A

Malmö

41
Q

Ge exempel på renässansstad

A

Kristianopel, Blekinge