Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Geografi 1 > Instuderingsfrågor - Röd > Flashcards

Instuderingsfrågor - Röd Flashcards

1
Q

Varför är landskap ett viktigt begrepp inom geografi?

A

Förklarar hur jorden/marken används, t.ex. stadslandskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken kunskap om jorden hade människor för 2000 år sedan?

A

Man hade precis kommit fram till att jorden var rund, och skapade ett rutnät.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka moderna kartor har vi i vårt land? Hur kan vi ha nytta av dessa?

A

“Topografiska (gröna): natur, t.ex. vid samhällsplanering
Ekonomiska (gula): fastigheter/järnvägar o.s.v, t.ex. vid samhällsplanering
Geologiska: berggrund, t.ex. vid husbygge”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken hav är till ytan större än jordens alla landmassor tillsammans?

A

Stilla havet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur stora är världsdelarna i förhållande till varandra?

A

“3 Europa = Afrika
2 Europa = Nordamerika
2 Europa = Sydamerika
0,75 Europa = Australien”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur många Sverige får plats på jordens alla landmassor?

A

335 Sverige

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ska vi förstå livsmiljöer? Vad betyder det att leva i olika livsmiljöer?

A

“Man får studera de fem sfärerna: litosfären, hydrosfären, atmosfären, biosfären och homosfären.
Olika livsmiljöer ger olika förutsättningar, både problem och möjligheter”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med resurser? Vilka resurstyper finns det, och på vilka sätt är de viktiga för mänskliga livsmiljöer?

A

Resurser är “råvaror” vi behöver. Det finns både naturresurser och mänskliga resurser, som tillsammans bildar livsmiljöer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka möjligheter har vi att jämföra livsmiljöer?

A

Vi kan använda kartor, statistik (BNP, HDI, ålder, spädbarnsdöd o.s.v.), läsa böcker/nyheter men även resa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för problem med att använda indelningen i i-land och u-land?

A

De flesta länder har områden som är både i- och u-områden, ska inte generalisera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas regionala respektive globala nätverk? Varför utvecklas sådana nätverk?

A

“Människor och verksamheter samarbetar över större områden.
Global: nästan hela världen
Regional: en viss del av jorden
Kan skapa effektivare och billigare produktion”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka är den hållbara utvecklingens tre dimensioner?

A

Social, ekonomisk och miljömässig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med ekosystem, ekosystemtjänst, tröskelvärde och resiliens?

A

“Ekosystem: ett visst område med en viss livsmiljö
Ekosystemtjänst: funktioner hos naturen som gynnar människan
Tröskelvärde: hur mycket yttre påverkan ett ekosystem kan ta
Resiliens: ett ekosystems fömåga att återhämta sig efter yttre påverkan”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ligger bakom resurskonflikter?

A

Befolkningsökning, livsstil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan vi komma fram till vad som är hållbar utveckling?

A

“Viktiga värderingar: etiska, emotionella, estetiska, ekonomiska och miljömässiga
Samarbete!”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka är millenniemålen?

A

“(1) Fattigdom och hunger ska halveras

(2) Alla barn ska gå i grundskola
(3) Jämställdhet mellan män och kvinnor ska öka
(4) Barnadödlighet ska minska med 2/3
(5) Mödradödligheten ska minskas med 3/4
(6) Spridningen av HIV/Aids ska hejdas
(7) En miljömässig hållbar utveckling ska uppnås
(8) Ökat bistånd, rättvisare handelsvillkor och skuldavskrivning för fattiga länder”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka miljömål har den svenska riksdagen beslutat om?

A

“(1) Begränsad klimatpåverkan

(2) Frisk luft
(3) Bara naturlig försurning
(4) Giftfri miljö
(5) Skyddande ozonskikt
(6) Säker strålmiljö
(7) Ingen övergödning
(8) Levande sjöar och vattendrag
(9) Grundvatten av god kvalitet
(10) Hav i balans samt levande kust och skärgård
(11) Myllrande våtmarker
(12) Levande skogar
(13) Ett rikt odlingslandskap
(14) Storslagen fjällmiljö
(15) God bebyggd miljö
(16) Ett rikt växt- och djurliv”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur stor är folkmängden i olika områden i världen?

A

“(1) Kina - 1300 miljoner

(2) Indien - 1100 miljoner
(3) USA - 300 miljoner
(4) Indonesien - 250 miljoner
(5) Brasilien - 200 miljoner”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur har jordens berggrund bildats? Hur gammal är den?

A

Mycket olika på olika områden. Har bildats genom plattornas rörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur har jordens bergsområden bildats? Vilka är de inre och vilka är de yttre krafter som omskapar jordskorpan och naturlandskapet?

A

“Plattor trycks mot varandra och jordytan höjer sig. Alternativt genom vulkanutbrott (plattor mot varandra, från varandra eller hot spots)
Vind, vatten o.s.v. nöter ner bergen utifrån (vittring)”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är mineral? Vad är bergart? Vilken nytta har vi av bergarter och mineral?

A

“Mineral: Kemisk förening
Bergart: Blandning av mineral
Dessa bygger upp jorden vi kan gå på, ger byggnadsmaterial och råvaror”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med en bergartscykel?

A

Material bryts ned, hamnar i jorden och kommer sedan upp till ytan igen, som annan bergart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur bildas jordarter och jordmåner? Vilken nytta har vi av jordarter och jordmåner?

A

“Sönderdelning av bergsmaterial och nedbrytning av organiska rester bildar jordarter.
Kemiska och biologiska processer skapar en jordmån längst upp.
Jordmånen påverkar vad vi kan odla”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur har Nordens berggrund bildats?

A

Först bildades Skandinavien, som rörde sig uppåt. Efter det kom bergen skanderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka typer av landformer och naturlandskap finns i vårt land?

A

Slätt, sprickdalslandskap, kullig terräng, fjäll, platåberg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur förändrades jordbruket i Nildalen efter den höga dammens tillkomst?

A

Mindre bördigt slamm, mer kostnadskrävaned

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur sätter vatten gräns för bosättning och utveckling?

A

Vatten behövs för liv, men det kan också finnas för mycket (översvämning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Varför blir det internationella tvister om vatten och var i världen förekommer sådana idag?

A

Ofta när floder rinner genom flera länder, som med Nilen och Amazonfloden

29
Q

Varför blir det översvämningar och hur kan dessa förebyggas?

A

“Kraftigt regn, snösmältning, ras eller skred, fördämning går sönder

Lämna plats för vatten då städer byggs”

30
Q

Hur utnyttjar människan haven? Vem äger haven?

A

“Till fiske, transporter
Territorialzon: 2 mil, landets område
Ekonomisk zon: 37 mil, endast landet har rätt att fiska, ta upp mineraler o.s.v.”

31
Q

Hur distribueras och renas vatten i vårt samhälle?

A 
"Sandfilter
Kemikalier
Kalk tillsätts
Biologisk process (organismer renar)
Klor och ammoniak tillsätts

Mekaniskt: grövre material
Biologisk: organiskt material
Kemisk: kemikalier”

32
Q

Hur kommer det sig att svåra orkaner drabbar den karibiska övärlden och USA:s sydkust? Hur bildas de och varför blir de så förödande?

A

“De bildas i havet och rör sig västerut med vinden, stiger sedan uppåt. Därför de drabbar dessa områden.

Orkaner bildas då solen värmer upp vattenytan. Detta värmer upp luften som stiger, men den stiger inte rakt utan börjar röra sig i en virvel. När luften stiger och kondenserar ges ännu mer energi ut och vinden blir starka

Energin är livsfarlig och orkanerna medför översvämningskatastrofer.”

33
Q

Vad menas med lufttryck och vilken betydelse har detta?

A

“Lufttryck: trycket från luften som finns över oss

Skillnader i lufttryck skapar vindar”

34
Q

Varför avviker klimattypen inom vissa områden från det allmänna mönstret?

A

“De fyra zonerna är polara (kalla), medelvarma (tempererade), subtropiska, varma

Vid kuster avviker ofta detta, då haven och land har olika förmåga att lagra värme”

35
Q

Varför blir luftföroreningar mer besvärande på vissa platser än på andra?

A

Beroende på ekonomin finns olika möjligheter att göra något åt problemen.

36
Q

Vilka klimatkatastrofer drabbar människorna hårdast? Vad kan man göra för att minska skadorna?

A

“Ökad temperatur, leder till översvämningar, stormar o.s.v.

Minska växthusutsläppen”

37
Q

Hur varierar den naturliga växtligheten med breddgradsläget? Varför?

A

“Växter trivs bäst i ett visst klimat, och detta skiftar med breddgradsläget.

Från ekvatorn räknat kommervegetationszonerna:
Tropisk regnskog
Savann
Stäpp
Öken
Macchia
Lövskog
Barrskog
Tundra"
38
Q

Vilka miljöproblem kan uppkomma när befolkningen ökar inom t.ex. ett regnskogsområde?

A

Det behövs mer plats och skog huggs ned. Detta kan leda till översvämningar, utrotning av arter

39
Q

Hur varierar klimat och naturlig växtlighet inom vårt land?

A

“Varmare i Söder. Mer nederbörd vid västkusten och fjällen.

Lövskog längst ner, sedan södra och norra barrskogsregionerna och till sista fjällregionerna.”

40
Q

Familjen Mohankumars jordbruk är ett av världens vanligaste: den risodlande småbonden i södra och sydöstra Asien. Men varför odlas ris just i dessa områden?

A

Ris behöver mycket ljus (8h/dag) under längre perioder, och minst 20 grader. Behöver vara platt och finnas mycket vatten

41
Q

Varför är jordbruken så olika i olika delar av världen?

A

Olika förutsättningar i form av resurser och klimat

42
Q

Hur många människor arbetar med livsmedelsproduktion?

A

Runt 50 000 i Sverige

43
Q

Kan världens jordbruk producera mer mat? Räcker maten i framtiden?

A

Odla för människor, minska svinnet, nyodling, bättre priser, samarbete mellan länder

44
Q

Hur påverkar jordbruket landskapet och miljön? Kan jordförstöring förhindras?

A

“Marken förstörs genom fosfor, kväve o.s.v. På vissa ställen används mycket vatten till konstbevattning. Olja, och växthusgaser, ökar. Bekämpningsmedel förstör marken. Jorderosion är vanligt.

Man kan odla på terasser eller bygga träd som binder jorden”

45
Q

Hur påverkar en klimatförändring matproduktionen?

A

Kan ge längre eller kortare växtperiod, pga temperatur. Förändringar i nederbörden påverkar.

46
Q

Vad producerar jordbruket i vårt land?

A

Både odlar och föder upp djur. Mjölk och kött viktigast.

47
Q

Vilka skillnader finns mellan olika delar av Sverige (åkermark)?

A

Den är i regel bördigare desto längre söder ut, pga moränlera.

48
Q

Varför har delar av Estland drabbats av miljöproblem?

A

De har mycket oljeskiffer som utvinns. När den sedan görs till energi släpps mycket farlig aska ut.

49
Q

Vilka fördelar respektive nackdelar har olika energikällor?

A

“Olja: energirik, växthuseffekten
Naturgas: bättre för miljön, ej förnybar
Kol: utsläppen kan minskas vid reningstekniker, farligt att bryta
Kärnkraft: mycket energi, katastrof vid olycka
Solenergi: miljövänlig, svår att lagra
Vattenkraft: förnybar, kan förstöra för fisk
Vindkraft: miljövänlig, folk tycker det ““förstör”” den estetiska biten”

50
Q

Hur påverkar människans energiutnyttjande levnadsstandard och livsmiljö i olika områden?

A 
"Utvinning av råvara påverkar miljön
Tillverkning av vara påverkar miljön
Transport påverkar miljön
Under användning påverkas miljön
Efter användning kan det påverka miljön, restavfall"
51
Q

Varför har städer olika uppgifter?

A

De finns på olika platser och ska hjälpa olika människor. Vissa städer har uppgifter som hela landet behöver medans andra städer hjälper närområdet. Exempel på uppgifter är utbildning, industri, ekonomi, juridik, medicinsk o.s.v.

52
Q

Hur får städer namn?

A

“Ofta gamla namn som förklarar vad staden gjort/använts till, eller efter kända personer
Försvarsanläggningar: -borg
Köping: -handel”

53
Q

Vilka följder har urbaniseringen haft?

A

Städerna växer för snabbt och folk får bo i riktigt dåliga områden i misär.

54
Q

Hur såg den antika staden, medeltidsstaden och renässansstaden ut?

A

“Antika städer: Små. Högt upp. Raka gator och kvarter
Medeltidsstäder: Handel. Ofta innanför vallar. Oregelbundet mönster
Renässansstaden: Som ett hjul med ekrar ut från centrum, torget.”

55
Q

Hur används marken inom städer?

A

“City: Dyrt, oftast kontor och höga byggnader, relativt tomt på kvällar
Bostadsområde: Högre lägenheter närmast
Transportsystem: Går ut från city mot bostadsområdena

Vissa stora städer har centrumplatser för olika ändamål, t.ex. finans, kultur o.s.v.”

56
Q

Hur påverkar städer varandra?

A

I större städer finns det mycket och därför hamnar endast små städer däremellan. Stora städer är sällan nära varandra. Sedan hamnar mellanstora städer mellan de stora städerna.

57
Q

Vad menas med megalopolis? Ge exempel.

A

Större städer som “växt samman” till stora stadslandskap. T.ex. USAs östkust

58
Q

Vad skiljer städer i olika delar av världen?

A

“Vissa städer är indelade i etniska områden
Vissa städer har centrumpunkter för olika ändamål
De har olika uppbyggnad”

59
Q

Varför växer vissa storstäder så snabbt?

A

Folk tror på ett bättre liv inne i städerna, med arbete inom industri.

60
Q

Varför ger närhet framgång?

A

Tillgång på arbetskraft, samverkan, konkurrens

61
Q

Hur når vi hållbar utveckling i städer?

A

“Fokus på transport: Gågator, tunnlar, kollektivtrafik

Undvika mänskliga konflikter: minskade skillnader”

62
Q

Hur många städer finns i vårt land?

A

Drygt 100 städer

63
Q

Hur har de största städerna utvecklats?

A

“Stockholm: Från handeln på Östersjön
Göteborg: Försvar och handel
Malmö: Försvar
Kalmar: Ölandsbron, förbättrade kommunikationer”

64
Q

Svedjebruk

A

aska från träd, varierande grödor

64
Q

Hackbruk

A

växelbruk, får växa igen och bränns ner ibland, växtodling

65
Q

Plantageodling

A

storjordbruk i tropikerna, endast en växt som odlas

66
Q

Spannmålsodling

A

vete, ris och majs

67
Q

Blandjordbruk

A

Både växt- och djurprodukter

68
Q

Boskapsuppfödning

A

djur

Geografi 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions