Gamla tentafrågor Flashcards
Redogör för den kognitiva synen på personlighet
Det centrala i den kognitiva teoribildningen är att vi tolkar och uppfattar situationer och händelser genom omedvetna inre mentala processer. Exempel på sådana är automatiska tankar, scheman och livsregler. Man intresserar sig inte för medvetna rationella logiska mentala processer.
Automatiska tankar är sådana som dyker upp omedvetet och utan tankemöda. Det är pararellprocesser som sker kontinuerligt och som vi värderar oss själva efter. Dessa tankar kan vara av både positiv och negativ karaktär.
Kelly: mynnade “konstrukt” och menar att vi genom dessa tolkar och uppfattar den omvärld vi rör oss i.
Beck: menade istället att scheman är personlighetens byggstenar. Dessa är medfödda eller formade i våra tidiga barndomsår. Vi tolkar omvärlden utifrån de scheman som är aktiva för tillfället.
Personligheten kan ta sig 2 olika riktningar, prestations- eller relationsinriktad, vilket avgör huruvida ens personlighet är på det ena eller andra sättet.
Relationsinriktade personer får maximal positiv förstärkning av att vara omtyckt av andra, därför är ens egna åsikter och behov av att hävda sig, underordnat behovet av att passa in och vara del av sociala grupper.
Prestationsinriktade värderar istället prestationer, det man åstadkommer och värderar sig själva därefter. Andras åsikter blir alltså inte lika viktiga.
Freud lade först fram en teori om olika medvetandenivåer (den topografiska modellen) och senare kompletterade han sin syn på personligheten genom att introducera den strukturella modellen. Beskriv dessa modeller och hur de samverkar. Komplettera gärna med en skiss
Den topografiska modellen (isberg)
- Medvetna - här finns det som är aktuellt för stunden.
- Förmedvetna - här finns det som INTE är aktuellt för stunden men som går att plocka fram, ex det jag lärde mig förra terminen.
- Omedvetna - här finns det som är mörkt och otillåtet. Fantasier, sexuella luster eller traumatiska upplevelser och mörka hemligheter hålls under ytan för att skydda oss från ångest och skam. Trots att det är undermedvetet påverkar det dock våra handlingar och reaktioner.
Den strukturella modellen
- Detet - här finns våra aggressiva och sexuella drifter och begär. Detta är den mest primitiva delen av hjärnan och är en primärprocess. Detet har inget tålamod eller moral utan vill bara få dessa drifter tillfredsställda.
- Överjaget - agerar som samvete och vill att vi ska följa samhällets regler och normer. När vi gör fel är det överjaget som får oss att känna skam precis som det gör oss stolta när vi gör rätt. Vad som är rätt och fel är viktigast av allt och vad som är praktiskt eller funktionellt spelar ingen roll.
- Jaget - är det som syns utåt. Medlar mellan detet och överjaget för att tillfredsställa utan att bryta mot samhällets normer. Detta är en sekundärprocess.
Dessa modeller samverkar som så att det som finns under vattenytan är omedvetet för att skydda oss, men påverkar ändå hur vi agerar och lever våra liv. Det undermedvetna och till stor del detet befinner sig under ytan och jaget och det medvetna är det som syns utåt i samhället.
Inom existentialismen och den humanistiska psykologin är den ”Fria viljan” central. Beskriv kortfattat vad den fria viljan innebär i detta sammanhang. Beskriv även hur man kan se på tanken om den ”fria viljan” utifrån ett Behavioristiskt, Freudianskt och Biologiskt perspektiv.
Existentialismen - vi är dömda till fri vilja.
Humanismen - varje individ är god och har kapacitet att styra över sina liv.
Båda perspektiven tror alltså starkt på fri vilja men synen på den skiljer sig. Inom existentialismen är den fria viljan människans börda men inom humanistiska gör den fria viljan oss fri.
Freudianskt - driftteorin, vi har ingen fri vilja utan styrs av drifter och begär.
Biologiskt - vi styrs av våra gener, alltså ej fri vilja, redan bestämt vid födseln.
Behavioristiskt - fri vilja till viss grad, men inte nödvändigtvis över oss själva. Vi formas av vad som förstärks och betingas av omgivningen. Vi kan alltså inte alltid välja själva hur det kommer bli, men alla möjligheter ligger trots det framför oss vid födseln. Omgivningen avgör vad som förstärks men vad som helst är möjligt att forma fram.
Försvarsmekanismer är ett centralt begrepp inom psykodynamisk teori.
a. Förklara försvarsmekanismernas övergripande funktioner. (2 poäng)
b. Namnge en ”primitivare” och en ”mognare” försvarsmekanism. (1 poäng)
a. Försvarsmekanismer underlättar för jaget och skyddar oss från all typ av ångest.
b. Freud menade att den mognaste försvarsmekanismen var sublimering. Vilket innebär att man får utlopp för sina sexuella eller aggressiva begär på ett socialt accepterat sätt. T.ex. går ut och springer när man är arg istället för att starta ett slagsmål. Man omvandlar energin till något sundare än det det en önskar vilket underlättar det för jaget.
Ett exempel på en mindre mogen försvarsmekanism kan vara bortträngning. Detta innebär att man skjuter bort det oönskade till det undermedvetna för att slippa hantera det. Det gör det lättare för stunden men kommer vara kvar i det omedvetna och påverka våra handlingar.
Förklara begreppen rang (rank order) stabilitet och medelvärdes (mean level) stabilitet samt hur begreppen kan tolkas med avseende på personlighetsegenskapers stabilitet, exemplifiera
Rank-order: handlar om att bibehålla sin nuvarande position i en grupp. Exempelvis ifall en dominant och extrovert person behåller sin position relativt till andra i gruppen har det skett en rank order stabilitet medan om en introvert person blir mer dominant än den extroverta har det skett en rank order change.
- För 4/5 grundläggande personlighetsegenskaper ser man att de peakar i 40-års åldern för att sedan avta. De drag som går emot detta mönster är samvetsgrannhet som ökar i en linjär stil där äldre är mer samvetsgranna än yngre.
Mean-level: Handlar om att ett fenomen hålls stabilt i en population. Om exempelvis graden konservatism hålls stabil i populationen med ökad ålder har det skett en mean level stabilitet. Medan om population blir mer konservativa med åldern har det skett en mean level change.
- De olika personlighetsdragen visar på några skillnader men generellt sett på en stabilitet med ökad ålder. Undantaget är neuroticism och negativ affekt som man sett minskar.
- Så en person blir mer emotionellt stabil med åldern (40-60 år)
Beskriv kort de viktigaste skillnaderna mellan projektiva test och icke-projektiva test. (2 poäng)
Projektiva test: använder sig av ostrukturerade och tvetydiga stimuli som kan tolkas annorlunda, alltså där det inte finns ngt tydligt svar. Meningen med projektiva mätningar är att svaret anser ha en direkt koppling med det omedvetna och personligheten. Man kanske projicerar sina bekymmer och det är dessa mentala processer man vill komma åt.
Icke-projektiva test: använder sig av objektiva frågor om känslor, tankar, begär m.m. Det kan handla om flersvars-alternativ eller graderade svarsalternativ. Det är klara samt raka frågor där svaren sedan jämförs mot normer eller normgrupper av olika slag. Man kan mäta ett eller flera personlighetsdrag samtidigt.
Förutom den tydliga skillnaden mellan hur stimulina är tvetydiga respektive klara finns det andra skillnader. P.g.a de olika stimulina uppstår skillnader i tolkningar där resultaten av projektiva test är påtagligt subjektiva eftersom de baserar sig på forskarnas tolkningar. Dessa tolkningar är svåra att omsätta till siffror vilket skapar problem för reliabilitet och validiteten. Så är inte fallet för icke-projektiva test som erhåller god validitet/reliabilitet såsom NEO-PI-R som är ett exempel på ett icke-projektivt ett. En annan viktig skillnad är att med projektiva test kan personlighetsdrag mätas som inte kan fångas upp på icke-projektiva test. Detta kan handla om begär, fantasier och önskningar som individen själv inte är medveten om och därför inte kan skriva om på formulär.
9) a. Försvarsmekanismer är ett centralt begrepp inom psykodynamisk teori. Förklara försvarsmekanismernas övergripande funktioner. (2 poäng)
9) b. Förklara vad försvaren rationalisering samt sublimering innebär. (1 poäng)
a. När man känner oro blir det jagets uppgift att minska denna och försvara mot hot genom att använda sig av försvarsmekanismer. Dessa har därmed 2 funktioner:
1. Försvara jaget
2. Minska oro och stressen
b. Rationalisering: när en person använder sig av acceptabla förklaringar till ett utfall som annars hade varit socialt oacceptabelt. Ex. att en student som misslyckas på en tenta rationaliserar att detta berodde på att läraren gett otydliga instruktioner.
Sublimering: Vilket innebär att man får utlopp för sina sexuella eller aggressiva begär på ett socialt accepterat sätt. T.ex. går ut och springer när man är arg istället för att starta ett slagsmål. Man omvandlar energin till något sundare än det det en önskar vilket underlättar det för jaget.
Förklara vad som kännetecknar personlighetssyndrom i kluster B. Namnge och beskriv kort ett valfri personlighetssyndrom ur kluster B. (2 poäng)
Kluster B: är det dramatiska och känslomässiga klustret. Personer här har problem med emotionell kontroll samt specifika svårigheter i att interagera med andra. Beskrivs som dramatiska, känslomässiga och oförutsägbara. En av syndromen som faller i detta kluster är:
- Antisocial personlighetsstörning: personer med detta syndrom ignorerar andra och bryr sig inte om andra människors rättigheter, välbefinnande och lycka. Vuxna med detta syndrom har ofta haft en barndom fylld med beteendeproblem som att stjäla, grym mot djur, hota barn samt brutit åldersrelaterade normer, som att börja röka vid en ung ålder. Om man inte visar på några uppförandeproblem vid 16 års åldern är man osannolik att utveckla en antisocial personlighetsstörning och man diagnosticerar ingen med det under 18 år. De bryter ofta mot lagar, kallhjärtat är ett bra sätt att beskriva deras sociala interaktioner där de kan manipulera och ljuga för egen vinning eller bara för nöjes skull. För att diagnosticeras måste man visa på 3/7 uttryck där dessa kan vara:
1. Nonchalans mot den egna och andras säkerhet
2. Impulsivitet där de inte är bra på att planera. En antisocial person startar en beteendekedja utan någon plan i åtanke och är impulsiva i vardagen där de agerar utan att tänka på konsekvenser och utan förmedvetenhet. Många som blivit arresterade beklagar att det var p.g.a deras brist på planering och visar ånger över detta snarare att de begått ett brott.
3. Brist på ångest. Har ingen empati och visar sig likgiltiga eller bortförklarar när de bestulit, betett sig illa eller skadat en annan person. Så en antisocial person kan utföra antisociala handlingar utan den vanliga mänskliga nivån av social oro och medlidande.
