Fysiologi Begreppslista Flashcards
Kolonilevande prokaryoters kommunikation med varandra
Prokaryoter kommunicerar via quorum sensing, där de utsöndrar kemiska signalmolekyler för att anpassa beteenden som biofilmformation. De delar även metaboliter, använder nanotrådar för molekylöverföring, skickar vesiklar med signaler och kan skicka elektriska signaler för långväga samordning, allt för att anpassa sig och överleva som grupp.
Encelliga eukaryoters kommunikation med varandra
Encelliga eukaryoter kommunicerar genom kemiska signaler, som hormoner eller peptider, för att samordna beteenden som reproduktion, rörelse eller stressrespons. De kan även använda kontaktberoende signalering via membranproteiner och utsöndra vesiklar med molekyler som påverkar andra cellers aktivitet.
Flercelliga eukaryoters cellkommunikation
Flercelliga eukaryoter använder tre huvudsakliga mekanismer för cellkommunikation:
1) Parakrin signalering: Signaler skickas till närliggande celler via lokala kemiska signalmolekyler, som tillväxtfaktorer.
2) Endokrin signalering: Hormoner transporteras via blodet för att påverka celler på avstånd.
3) Direkt kontakt: Celler kommunicerar genom gap junctions eller membranproteiner.
Nackdelar med hormonsystemet
Långsammare respons: Hormoner tar längre tid att verka eftersom de transporteras via blodet.
Mindre precision: Hormoner påverkar flera mål, vilket kan leda till oönskade effekter.
Svår reglering: Hormonnivåer kan bli obalanserade och påverka hela kroppen.
Reflexer: hur beslut fördelas mellan hjärnan och ryggmärgen
Reflexer är automatiska och snabba responser på stimuli som styrs av ryggmärgen utan att hjärnan involveras direkt.
Ryggmärgen: Besluten fattas här för enkla reflexer, som att dra bort handen från något varmt. Sensoriska nervsignaler går till ryggmärgen, som omedelbart skickar en motorisk signal tillbaka till muskeln.
Hjärnan: Medan ryggmärgen hanterar reflexen, skickas information samtidigt till hjärnan för medveten upplevelse och eventuell efterföljande medveten handling, som att inspektera handen.
CNS | PNS: Utformning & funktioner
CNS (Centrala nervsystemet): Består av hjärnan och ryggmärgen. Det bearbetar information, kontrollerar medvetna och omedvetna kroppsfunktioner samt initierar responser.
PNS (Perifera nervsystemet): Består av nerver utanför CNS. Det delas in i:
Sensoriska nervsystemet: För signaler från kroppens receptorer till CNS.
Motoriska nervsystemet: För signaler från CNS till muskler och organ (somatiskt och autonomt).
Neuron: Generell uppbyggnad, beskrivning & rita
Dendriter: Tar emot signaler från andra celler.
Cellkropp (soma): Innehåller cellkärna och organeller.
Axon: Leder signaler från cellkroppen till synapsen.
Myelinskida: Isolerar axonet för snabbare impulsöverföring.
Axonterminaler: För vidare signalen till nästa cell via synapsen.
Hur nervimpulser överförs mellan nervceller via synaps. Beskriv & rita
En nervimpuls når axonterminalen, och kalciumjoner flödar in i cellen.
Detta triggar frisättning av neurotransmittorer (ex. acetylkolin) från vesiklar i synapsklyftan.
Transmittorerna binder till receptorer på mottagarcellens membran, vilket startar en ny impuls.
Sinnesreceptorer: Beskriv 3 typer och var de förekommer
Mekanoreceptorer: Känner av tryck, vibration och rörelse. Förekommer i huden och innerörat.
Kemoreceptorer: Reagerar på kemiska ämnen, som lukt och smak. Finns i näsan och tungan.
Fotoreceptorer: Reagerar på ljus. Finns i näthinnan i ögat.
Hormoner: 3 olika, deras funktion och var de produceras
Insulin: Sänker blodsockret genom att öka glukosupptag i celler. Produceras i bukspottkörteln.
Adrenalin: Förbereder kroppen för stress (fight-or-flight). Produceras i binjuremärgen.
Oxytocin: Stödjer förlossning och amning. Produceras i hypotalamus och frisätts från hypofysen.
Signaler som aktiverar hormoner: Beskriv 3 olika
Nervsignal: Ex. Adrenalin frisätts vid stress från nervimpulser till binjuren.
Hormonell stimulans: Ett hormon triggar frisättning av ett annat, som TSH som aktiverar sköldkörteln.
Blodkemikalier: Ex. Insulin frisätts som svar på höga glukosnivåer.
Reglering av hormonnivå via negativ återkoppling
När hormonet har uppnått sin effekt, signalerar det till det organ som producerar hormonet att minska frisättningen. Exempel: Hög kortisolnivå hämmar hypotalamus och hypofysen från att frisätta CRH och ACTH.
Reglering av blodsockerhalt med hormoner
Insulin: Minskar blodsocker genom att öka upptag i celler och lagra glukos som glykogen i levern.
Glukagon: Höjer blodsockret genom att bryta ner glykogen till glukos i levern.
Adrenalin: Höjer blodsockret vid stress genom att stimulera glukosfrisättning.
Stressituation: Hur nerv- och hormonsystemen samverkar
Nervsystemet: Sympatiska nervsystemet aktiveras och signalerar binjurarna att frisätta adrenalin och noradrenalin för snabb respons (ökad puls och energi).
Hormonsystemet: HPA-axeln (hypotalamus, hypofys, binjurar) frisätter kortisol, som långsiktigt mobiliserar energi och hämmar icke-nödvändiga funktioner.
Öga | Öra: Uppbyggnad, beskrivning & rita
Ögat: Består av flera delar som samverkar för att fånga och bearbeta ljus. Hornhinnan bryter ljuset som passerar genom pupillen, och linsen fokuserar det på näthinnan, där fotoreceptorer omvandlar ljus till elektriska signaler. Synnerven skickar signalerna till hjärnan för tolkning som bild.
Örat: Fångar ljudvågor genom ytterörat och leder dem till trumhinnan som börjar vibrera. Dessa vibrationer förstärks av hörselbenen i mellanörat och omvandlas till elektriska signaler i snäckan i innerörat. Signalernas information skickas till hjärnan via hörselnerven.
Evolutionära fördelar/nackdelar för växter att ha ett hormonsystem och inte ett nervsystem
Fördelar: Växternas hormonsystem ger långsamma men långvariga effekter som reglerar tillväxt och svar på yttre stimuli. Det kräver mindre energi än ett nervsystem och styr processer som fototropism och växtens utveckling.
Nackdelar: Hormonsystemet reagerar långsamt på förändringar och kan inte ge snabba eller precisa svar på plötsliga hot, till exempel rovdjur eller snabbt förändrade miljöförhållanden.
Det enteriska nervsystemet (ENS) som en egen del av det autonoma nervsystemet (ANS): Uppbyggnad & funktioner
ENS är en del av det autonoma nervsystemet och består av nervceller som styr mag-tarmkanalens funktioner, som peristaltik och sekretion. ENS fungerar relativt självständigt, men påverkas också av hjärnan genom det autonoma nervsystemet, vilket gör det möjligt för tarmen att reagera på både interna och externa stimuli.
Retningssummation: Fördelar & nackdelar. Använd begrepp: aktionspotential, depolariserad/hyperpolariserad membranpotential
Fördelar: Retningssummation gör det möjligt för svaga nervsignaler att kombineras till en starkare signal som kan utlösa en aktionspotential. Detta ökar känsligheten för stimuli och möjliggör snabbare och mer effektiva responser på yttre påverkningar.
Nackdelar: Om en cell är hyperpolariserad eller får för många inhiberande signaler kan det hindra den från att nå tröskelnivån för att utlösa en aktionspotential, vilket leder till att impulsen inte överförs.
Reglering av processer i kroppen: Hur hypofys och hypotalamus (CNS) samverkar med varandra och med hormonsystemet
Hypotalamus styr hypofysens funktion genom att producera hormoner som påverkar hypofysens utsöndring av andra hormoner. Denna samverkan är central för kroppens homeostas, där hypotalamus registrerar kroppens behov och skickar signaler för att reglera viktiga processer som metabolism, tillväxt och reproduktion.
Immunförsvaret: Förklaring av medfödd och adaptiv immunitet
Medfödd immunitet: Den första försvarslinjen mot infektioner, som snabbt reagerar på patogener genom fysiska barriärer (t.ex. hud) och celler som fagocyter (t.ex. neutrofiler och makrofager).
Adaptiv immunitet: Specifik och långsiktig respons, aktiveras av patogener. T-celler och B-celler identifierar och bekämpar specifika patogener och bildar minnesceller för snabbare svar vid framtida infektioner.
Infektion | Inflammation | Patogen | Smittämne
Infektion: När patogener (bakterier, virus) tränger in i kroppen och orsakar sjukdom.
Inflammation: Kroppens svar på infektion eller skada, med symptom som rodnad, svullnad och smärta.
Patogen: Mikroorganism (virus, bakterie, svamp) som orsakar sjukdom.
Smittämne: Orsakar infektion, kan vara virus, bakterier, svampar eller parasiter.
Fagocytos: Vad innebär det och var förekommer
Fagocytos är processen där specialiserade immunceller, som makrofager och neutrofiler, “äter upp” och bryter ner patogener eller döda celler. Förekommer huvudsakligen i vävnader och blodkärl.
Lymfa och lymfsystemet: Beskrivning och funktion
Lymfsystemet är ett nätverk av lymfkärl och lymfknutor som transporterar lymfa, en vätska som innehåller immunceller, näringsämnen och avfall. Det hjälper till att bekämpa infektioner och transportera bort gifter.
Cytokiner (interleukiner, interferoner, kemokiner): Förklara generell uppbyggnad och respektive funktioner
Interleukiner: Peptidhormoner som medlar kommunikationen mellan immunceller, styr inflammations- och immunresponsen.
Interferoner: Proteiner som produceras vid virusinfektioner och hjälper till att försvara mot virus genom att hämma virusreplikation.
Kemokiner: Proteiner som styr rörelsen av immunceller till infektionsställen, underlättar inflammation.