Fysiologi Begreppslista

Question 1

Kolonilevande prokaryoters kommunikation med varandra

Answer 1

Prokaryoter kommunicerar via quorum sensing, där de utsöndrar kemiska signalmolekyler för att anpassa beteenden som biofilmformation. De delar även metaboliter, använder nanotrådar för molekylöverföring, skickar vesiklar med signaler och kan skicka elektriska signaler för långväga samordning, allt för att anpassa sig och överleva som grupp.

Question 2

Encelliga eukaryoters kommunikation med varandra

Answer 2

Encelliga eukaryoter kommunicerar genom kemiska signaler, som hormoner eller peptider, för att samordna beteenden som reproduktion, rörelse eller stressrespons. De kan även använda kontaktberoende signalering via membranproteiner och utsöndra vesiklar med molekyler som påverkar andra cellers aktivitet.

Question 3

Flercelliga eukaryoters cellkommunikation

Answer 3

Flercelliga eukaryoter använder tre huvudsakliga mekanismer för cellkommunikation:

1) Parakrin signalering: Signaler skickas till närliggande celler via lokala kemiska signalmolekyler, som tillväxtfaktorer.

2) Endokrin signalering: Hormoner transporteras via blodet för att påverka celler på avstånd.

3) Direkt kontakt: Celler kommunicerar genom gap junctions eller membranproteiner.

Question 4

Nackdelar med hormonsystemet

Answer 4

Långsammare respons: Hormoner tar längre tid att verka eftersom de transporteras via blodet.

Mindre precision: Hormoner påverkar flera mål, vilket kan leda till oönskade effekter.

Svår reglering: Hormonnivåer kan bli obalanserade och påverka hela kroppen.

Question 5

Reflexer: hur beslut fördelas mellan hjärnan och ryggmärgen

Answer 5

Reflexer är automatiska och snabba responser på stimuli som styrs av ryggmärgen utan att hjärnan involveras direkt.

Ryggmärgen: Besluten fattas här för enkla reflexer, som att dra bort handen från något varmt. Sensoriska nervsignaler går till ryggmärgen, som omedelbart skickar en motorisk signal tillbaka till muskeln.

Hjärnan: Medan ryggmärgen hanterar reflexen, skickas information samtidigt till hjärnan för medveten upplevelse och eventuell efterföljande medveten handling, som att inspektera handen.

Question 6

CNS | PNS: Utformning & funktioner

Answer 6

CNS (Centrala nervsystemet): Består av hjärnan och ryggmärgen. Det bearbetar information, kontrollerar medvetna och omedvetna kroppsfunktioner samt initierar responser.

PNS (Perifera nervsystemet): Består av nerver utanför CNS. Det delas in i:
Sensoriska nervsystemet: För signaler från kroppens receptorer till CNS.

Motoriska nervsystemet: För signaler från CNS till muskler och organ (somatiskt och autonomt).

Question 7

Neuron: Generell uppbyggnad, beskrivning & rita

Answer 7

Dendriter: Tar emot signaler från andra celler.

Cellkropp (soma): Innehåller cellkärna och organeller.

Axon: Leder signaler från cellkroppen till synapsen.

Myelinskida: Isolerar axonet för snabbare impulsöverföring.

Axonterminaler: För vidare signalen till nästa cell via synapsen.

Question 8

Hur nervimpulser överförs mellan nervceller via synaps. Beskriv & rita

Answer 8

En nervimpuls når axonterminalen, och kalciumjoner flödar in i cellen.

Detta triggar frisättning av neurotransmittorer (ex. acetylkolin) från vesiklar i synapsklyftan.

Transmittorerna binder till receptorer på mottagarcellens membran, vilket startar en ny impuls.

Question 9

Sinnesreceptorer: Beskriv 3 typer och var de förekommer

Answer 9

Mekanoreceptorer: Känner av tryck, vibration och rörelse. Förekommer i huden och innerörat.

Kemoreceptorer: Reagerar på kemiska ämnen, som lukt och smak. Finns i näsan och tungan.

Fotoreceptorer: Reagerar på ljus. Finns i näthinnan i ögat.

Question 10

Hormoner: 3 olika, deras funktion och var de produceras

Answer 10

Insulin: Sänker blodsockret genom att öka glukosupptag i celler. Produceras i bukspottkörteln.

Adrenalin: Förbereder kroppen för stress (fight-or-flight). Produceras i binjuremärgen.

Oxytocin: Stödjer förlossning och amning. Produceras i hypotalamus och frisätts från hypofysen.

Question 11

Signaler som aktiverar hormoner: Beskriv 3 olika

Answer 11

Nervsignal: Ex. Adrenalin frisätts vid stress från nervimpulser till binjuren.

Hormonell stimulans: Ett hormon triggar frisättning av ett annat, som TSH som aktiverar sköldkörteln.

Blodkemikalier: Ex. Insulin frisätts som svar på höga glukosnivåer.

Question 12

Reglering av hormonnivå via negativ återkoppling

Answer 12

När hormonet har uppnått sin effekt, signalerar det till det organ som producerar hormonet att minska frisättningen. Exempel: Hög kortisolnivå hämmar hypotalamus och hypofysen från att frisätta CRH och ACTH.

Question 13

Reglering av blodsockerhalt med hormoner

Answer 13

Insulin: Minskar blodsocker genom att öka upptag i celler och lagra glukos som glykogen i levern.

Glukagon: Höjer blodsockret genom att bryta ner glykogen till glukos i levern.

Adrenalin: Höjer blodsockret vid stress genom att stimulera glukosfrisättning.

Question 14

Stressituation: Hur nerv- och hormonsystemen samverkar

Answer 14

Nervsystemet: Sympatiska nervsystemet aktiveras och signalerar binjurarna att frisätta adrenalin och noradrenalin för snabb respons (ökad puls och energi).

Hormonsystemet: HPA-axeln (hypotalamus, hypofys, binjurar) frisätter kortisol, som långsiktigt mobiliserar energi och hämmar icke-nödvändiga funktioner.

Question 15

Öga | Öra: Uppbyggnad, beskrivning & rita

Answer 15

Ögat: Består av flera delar som samverkar för att fånga och bearbeta ljus. Hornhinnan bryter ljuset som passerar genom pupillen, och linsen fokuserar det på näthinnan, där fotoreceptorer omvandlar ljus till elektriska signaler. Synnerven skickar signalerna till hjärnan för tolkning som bild.

Örat: Fångar ljudvågor genom ytterörat och leder dem till trumhinnan som börjar vibrera. Dessa vibrationer förstärks av hörselbenen i mellanörat och omvandlas till elektriska signaler i snäckan i innerörat. Signalernas information skickas till hjärnan via hörselnerven.

Question 16

Evolutionära fördelar/nackdelar för växter att ha ett hormonsystem och inte ett nervsystem

Answer 16

Fördelar: Växternas hormonsystem ger långsamma men långvariga effekter som reglerar tillväxt och svar på yttre stimuli. Det kräver mindre energi än ett nervsystem och styr processer som fototropism och växtens utveckling.

Nackdelar: Hormonsystemet reagerar långsamt på förändringar och kan inte ge snabba eller precisa svar på plötsliga hot, till exempel rovdjur eller snabbt förändrade miljöförhållanden.

Question 17

Det enteriska nervsystemet (ENS) som en egen del av det autonoma nervsystemet (ANS): Uppbyggnad & funktioner

Answer 17

ENS är en del av det autonoma nervsystemet och består av nervceller som styr mag-tarmkanalens funktioner, som peristaltik och sekretion. ENS fungerar relativt självständigt, men påverkas också av hjärnan genom det autonoma nervsystemet, vilket gör det möjligt för tarmen att reagera på både interna och externa stimuli.

Question 18

Retningssummation: Fördelar & nackdelar. Använd begrepp: aktionspotential, depolariserad/hyperpolariserad membranpotential

Answer 18

Fördelar: Retningssummation gör det möjligt för svaga nervsignaler att kombineras till en starkare signal som kan utlösa en aktionspotential. Detta ökar känsligheten för stimuli och möjliggör snabbare och mer effektiva responser på yttre påverkningar.

Nackdelar: Om en cell är hyperpolariserad eller får för många inhiberande signaler kan det hindra den från att nå tröskelnivån för att utlösa en aktionspotential, vilket leder till att impulsen inte överförs.

Question 19

Reglering av processer i kroppen: Hur hypofys och hypotalamus (CNS) samverkar med varandra och med hormonsystemet

Answer 19

Hypotalamus styr hypofysens funktion genom att producera hormoner som påverkar hypofysens utsöndring av andra hormoner. Denna samverkan är central för kroppens homeostas, där hypotalamus registrerar kroppens behov och skickar signaler för att reglera viktiga processer som metabolism, tillväxt och reproduktion.

Question 20

Immunförsvaret: Förklaring av medfödd och adaptiv immunitet

Answer 20

Medfödd immunitet: Den första försvarslinjen mot infektioner, som snabbt reagerar på patogener genom fysiska barriärer (t.ex. hud) och celler som fagocyter (t.ex. neutrofiler och makrofager).

Adaptiv immunitet: Specifik och långsiktig respons, aktiveras av patogener. T-celler och B-celler identifierar och bekämpar specifika patogener och bildar minnesceller för snabbare svar vid framtida infektioner.

Question 21

Infektion | Inflammation | Patogen | Smittämne

Answer 21

Infektion: När patogener (bakterier, virus) tränger in i kroppen och orsakar sjukdom.

Inflammation: Kroppens svar på infektion eller skada, med symptom som rodnad, svullnad och smärta.

Patogen: Mikroorganism (virus, bakterie, svamp) som orsakar sjukdom.

Smittämne: Orsakar infektion, kan vara virus, bakterier, svampar eller parasiter.

Question 22

Fagocytos: Vad innebär det och var förekommer

Answer 22

Fagocytos är processen där specialiserade immunceller, som makrofager och neutrofiler, “äter upp” och bryter ner patogener eller döda celler. Förekommer huvudsakligen i vävnader och blodkärl.

Question 23

Lymfa och lymfsystemet: Beskrivning och funktion

Answer 23

Lymfsystemet är ett nätverk av lymfkärl och lymfknutor som transporterar lymfa, en vätska som innehåller immunceller, näringsämnen och avfall. Det hjälper till att bekämpa infektioner och transportera bort gifter.

Question 24

Cytokiner (interleukiner, interferoner, kemokiner): Förklara generell uppbyggnad och respektive funktioner

Answer 24

Interleukiner: Peptidhormoner som medlar kommunikationen mellan immunceller, styr inflammations- och immunresponsen.

Interferoner: Proteiner som produceras vid virusinfektioner och hjälper till att försvara mot virus genom att hämma virusreplikation.

Kemokiner: Proteiner som styr rörelsen av immunceller till infektionsställen, underlättar inflammation.

Question 25

Antigener | Epitoper | Antikroppar

Answer 25

Antigen: Molekyl på ytan av patogener som immunsystemet kan känna igen och svara på.

Epitop: Den specifika del av antigenet som immunsystemet känner igen.

Antikroppar: Proteiner som produceras av B-celler och binder till antigener för att neutralisera eller markera dem för nedbrytning.

Question 26

Immunologiskt minne och minnesceller: Beskrivning och funktion

Answer 26

Minnesceller är långlivade celler som bildas efter en första infektion eller vaccination. De gör att immunsystemet kan känna igen och snabbt reagera på samma patogen vid en framtida infektion, vilket leder till ett snabbare och effektivare immunsvar.

Question 27

Vaccinering: Hur fungerar

Answer 27

Vacciner innehåller försvagade, döda eller delar av patogener. De stimulerar immunsystemet att producera antikroppar och minnesceller utan att orsaka sjukdomen. Vid en senare infektion kan immunsystemet snabbt känna igen och bekämpa patogenen.

Question 28

Immunbrist och Allergier: Skillnad

Answer 28

Immunbrist: Ett tillstånd där immunsystemet inte fungerar som det ska, vilket gör att kroppen inte kan bekämpa infektioner effektivt.

Allergier: Immunsystemet reagerar överdrivet på ofarliga ämnen (allergener), vilket leder till inflammation och allergiska reaktioner.

Question 29

Flageller | Cilier (flimmerhår): Uppbyggnad, var förekommer och deras funktion

Answer 29

Flageller: Långa utskott som används för rörelse, förekommer i bakterier och spermier.

Cilier: Korta, tätt placerade utskott som slår i takt, förekommer på celler i luftvägar och äggledare. De hjälper till att transportera partiklar eller vätska.

Question 30

Vätskeskelett: Beskrivning, tre exempel där de förekommer och funktion

Answer 30

Vätskeskelett består av vätska som ger stöd och stabilitet.

Celler: Cytoplasma som stödjer organeller.

Växter: Vakuolens turgortryck ger cellens form.

Djur: Vätska i ledvätskor ger rörelsefrihet.

Question 31

Hur vårt skelett kan växa och öka i storlek

Answer 31

Skelettet växer genom att brosk vid tillväxtzoner i de långa benen omvandlas till ben. Under barndom och ungdom sker tillväxt, och när tillväxtzonerna stängs i puberteten stannar benlängden.

Question 32

Muskelvävnader / Muskulatur: Beskrivning av tre typer, var de förekommer, funktion, hur muskelkontraktioner styrs

Answer 32

Skelettmuskulatur: Viljestyrd, fäster vid skelettet, ansvarar för rörelse.

Hjärt-muskulatur: I hjärtat, styr hjärtats pumpning.

Slät muskulatur: I inre organ, styr ofrivilliga rörelser som tarmperistaltik.

Question 33

Sarkomer: Uppbyggnad, beskrivning & rita

Answer 33

Sarkomeren är den funktionella enheten för muskelkontraktion och består av aktin- och myosinfilament. Dessa filament glider över varandra vid muskelkontraktion och förkortar sarkomeren.

Question 34

Energikälla (ämne) för muskelarbete/kontraktion. Hur den bildas i musklerna

Answer 34

Muskelkontraktioner drivs av ATP (adenosintrifosfat). ATP produceras genom cellandning, där glukos bryts ner i mitokondrier för att ge energi till muskelkontraktionerna.

Question 35

B-lymfocyter: Uppbyggnad, funktion och samverkan med T-lymfocyter

Answer 35

B-lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som bildas i benmärgen. Deras funktion är att producera antikroppar som binder till specifika antigener på patogener och neutraliserar dem. När B-lymfocyter aktiveras av T-lymfocyter (CD4+-hjälpar-T-celler) genom antigenspecifik bindning, genomgår de klonal expansion och differentieras till plasmaceller, som utsöndrar stora mängder antikroppar. Detta samarbete mellan B- och T-lymfocyter är centralt för den adaptiva immunresponsen.

Question 36

T-lymfocyter (tre typer): Uppbyggnad, funktion och hur de förbättrar chansen att hantera andra infektioner

Answer 36

T-lymfocyter, också en typ av vita blodkroppar, bildas i benmärgen och mognar i tymus. De delas in i tre huvudtyper:

Hjälpar-T-celler (CD4+): Stimulerar andra immunceller (som B-celler och cytotoxiska T-celler) för att bekämpa infektioner.

Cytotoxiska T-celler (CD8+): Identifierar och dödar infekterade celler.

Regulatoriska T-celler: Dämpar immunsvaret för att förhindra överreaktioner och autoimmunitet.

T-lymfocyter spelar en nyckelroll i att säkerställa att immunsystemet svarar effektivt mot nya infektioner genom att förstärka det adaptiva svaret och utveckla ett immunologiskt minne.

Question 37

Autoimmun sjukdom: Ett exempel, symptom, orsaker, möjligheter för behandling

Answer 37

Ett exempel på en autoimmun sjukdom är multipel skleros (MS), där immunsystemet attackerar nervsystemet, särskilt myelinet. Vanliga symptom inkluderar muskelsvaghet, synproblem och kognitiva svårigheter. Orsaken är oklar men tros vara en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Behandling kan omfatta immunmodulerande läkemedel, fysioterapi och symptomatisk behandling för att minska inflammationen och förbättra livskvaliteten.

Question 38

Personer som vägrar vaccineras: Effekter (på individuell och samhällsmässig nivå), konsekvenser (påverkan på flockimmunitet, mutationstakt vid stor smittspridning)

Answer 38

Individuell nivå: De som vägrar vaccinera sig löper större risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som kan förebyggas, och de kan också sprida infektioner till andra.
Samhällsnivå: Om många vägrar vaccinera sig minskar flockimmuniteten, vilket gör det lättare för sjukdomar att sprida sig. Detta leder till högre smittspridning, vilket ökar risken för mutationer av patogener. En hög smittspridning ger också patogener möjlighet att utveckla resistens, vilket gör framtida behandlingar mer utmanande.
Flockimmunitet: När tillräcklig andel av befolkningen är vaccinerad skyddar det de som inte kan vaccineras (t.ex. immunosupprimerade). Låg vaccinationsgrad hotar denna skyddande effekt.

Question 39

Människans skelett & fiskskelett: Jämförelse, likheter och skillnader (Källor: Biologi Campus 2, s.288-289; Vedantu.com)

Answer 39

Likheter: Både människans och fiskens skelett är exoskelett som ger stöd och skyddar inre organ. De består av ben eller brosk.

Skillnader:
Människans skelett är fullt mineraliserat, medan fiskskelettet ofta är delvis broskigt och mer flexibelt.

Människans skelett är anpassat för att stödja en vertikal, bipedal hållning, medan fiskens skelett är utformat för att stödja rörelse i vattnet, med en mer strömlinjeformad form för att minska motståndet i vattnet.

Ledstrukturer: Människor har många rörliga leder, vilket ger större flexibilitet och rörelseomfång, medan fiskens leder är mer begränsade till att stödja simning.

Question 40

Skillnaden mellan näring och energi

Answer 40

Näring: Substanser som kroppen behöver för att överleva, t.ex. proteiner, fetter, kolhydrater, vitaminer, mineraler och vatten.

Energi: Den kraft som kroppen får från näringsämnen (särskilt kolhydrater och fett) för att utföra alla biologiska processer.

Question 41

Sex näringsämnen och deras funktioner

Answer 41

Kolhydrater: Ger energi.

Fetter: Ger energi, skyddar organ, hjälper till att ta upp vissa vitaminer.

Proteiner: Bygger och reparerar vävnader.

Vitaminer: Reglerar ämnesomsättningen och stärker immunförsvaret.

Mineraler: Nödvändiga för kroppens funktioner, t.ex. kalcium för benhälsa.

Vatten: Transporterar näringsämnen, reglerar temperatur, och deltar i alla kemiska reaktioner i kroppen.

Question 42

Livsviktiga/ essentiella näringsämnen

Answer 42

Essentiella näringsämnen är de ämnen som kroppen inte kan producera själv och som måste fås genom kosten. Exempel är vissa aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler.

Question 43

Tandens uppbyggnad. Namnge alla delar och funktioner. Rita

Answer 43

Emalj: Det hårda yttre skiktet som skyddar tanden.

Dentin: Hård vävnad under emaljen som ger tandens styrka.

Pulpa: Innehåller blodkärl och nerver.

Rot: Fäster tanden i käkbenet.

Question 44

Människans matspjälkningssystem. Beskriv alla processer från munnen till ändtarmen inkl enzymers roll. Rita

Answer 44

Maten passerar genom munnen (tuggning och enzymet amylas), ner i matstrupen till magsäcken (här blandas maten med magsaft, enzymet pepsin bryter ned protein), vidare till tunntarmen (absorberar näringsämnen med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och leverns galla). Överskott av vatten tas upp i tjocktarmen innan avföring lämnar kroppen.

Question 45

Människans andning/respiration. Övre och nedre luftvägar. Inre och yttre hinnor. Beskriv luftens väg vid inandning och utandning samt diafragmans funktion. Rita

Answer 45

Luftvägen börjar i näsan (eller munnen), genom luftstrupen, bronkerna och till lungorna. Diafragma kontraheras vid inandning för att skapa negativt tryck, vilket drar in luft. Vid utandning slappnar diafragma av och luften pressas ut.

Question 46

Människans hjärta. Rita. Uppbyggnad (kammare, förmak, kaffar, vener, artärer, skiljervägg) och funktion (aktionspotentialen, sinusknutan, AV-knutan, His-bunt, purkinjefibrer)

Answer 46

Hjärtat är uppbyggt av fyra rum: två förmak och två kammare. Kammare pumpar blodet ut i cirkulationssystemet. Förmak tar emot blod från kroppen och lungorna. Blodet flödar genom klaffarna för att säkerställa att det inte rinner tillbaka. Aktionspotentialen genereras av sinusknutan och sprids via AV-knutan, His-bunten och Purkinjefibrer.

Question 47

Människans cirkulationssystem. Rita. Uppbyggnad ovenerch funktion (lungkretslopp - från hjärtat till lungor och tillbaka till hjärtat; kroppskretslopp - från hjärtats aorta till samtliga artärer, arterioler, kapillärer i vävnader, venoler, vener och hålvener till hjärtat igen)

Answer 47

Cirkulationssystemet består av två kretslopp: lungkretsloppet och kroppskretsloppet. I lungkretsloppet transporteras blod från höger kammare till lungorna via lungartären och tillbaka till hjärtat genom lungvenerna. I kroppskretsloppet pumpas blod från vänster kammare genom aortan och förgrenas till artärer, arterioler och kapillärer, för att leverera syre och näring till vävnader. Blodet återvänder till hjärtat via venoler och vener.

Question 48

Människans lymfsystem. Rita. Uppbyggnad och funktioner

Answer 48

Lymfsystemet består av lymf, lymfkärl, lymfknutor och organ som mjälte och tonsiller. Systemet transporterar lymfa, som innehåller vita blodkroppar för immunförsvar och filtrerar bort skräp och infektioner.

Question 49

Människans njurar. Rita. Uppbyggnad och funktioner

Answer 49

Njurar är bönformade organ som filtrerar blodet för att avlägsna avfall och överflödig vätska, vilket bildar urin. Uppbyggnad: Varje njure innehåller tusentals nefron, som är den funktionella enheten. Blodet flödar genom njurens blodkärl, och filtreras i glomerulus, medan nödvändiga ämnen reabsorberas i tubuli. Slutprodukten, urin, samlas i njurbäckenet och transporteras till urinblåsan. Funktioner: Reglerar vätskebalans, blodtryck och elektrolytnivåer samt utsöndrar avfallsprodukter som urea och kreatinin.

Question 50

Menstruationscykeln

Answer 50

Menstruationscykeln är den månatliga cykeln som förbereder livmodern för graviditet. Den är uppdelad i tre faser:

Follikelfasen: EGG-celler mognar och livmoderslemhinnan byggs upp.

Ägglossning: Ett ägg släpps från en äggstock.

Lutealfasen: Progesteron produceras för att upprätthålla livmoderslemhinnan. Om graviditet inte sker, sker menstruation när hormonproduktionen minskar.

Question 51

Spermiers bildning

Answer 51

Spermiers bildning, även kallad spermatogenes, sker i testiklarna. Processen börjar vid puberteten och fortsätter livet ut. Spermatogenes innebär att stamceller utvecklas till mogna spermier genom flera stadier: spermatogonia → primary spermatocyter → secondary spermatocyter → spermatider → mogna spermier.

Question 52

Preventivmedel. Beskrivning. Fördelar och nackdelar

Answer 52

Preventivmedel används för att förhindra graviditet. Vanliga typer inkluderar:

P-piller: Hormonellt preventivmedel som hindrar ägglossning.

Kondom: Barrieremetod som förhindrar spermier från att nå ägget.
Intrauterinanordning (IUD): En liten enhet i livmodern som förhindrar graviditet.

Fördelar: Effektivt preventivmedel, skydd mot vissa sjukdomar (kondom).

Nackdelar: Kan orsaka biverkningar, inte 100% säkra.

Question 53

Smittskyddslagen. Beskrivning, syfte och könssjukdomar som omfattas

Answer 53

Smittskyddslagen reglerar hur smittsamma sjukdomar ska hanteras i Sverige. Syfte: Skydda folkhälsan genom att förebygga smittspridning. Den omfattar könssjukdomar som klamydia, gonorré, syfilis, och HIV. Lagen kräver att vissa smittsamma sjukdomar ska anmälas till hälsomyndigheter för att möjliggöra kontrollåtgärder.

Question 54

Sexuellt överförbara infektioner/ könssjukdomar. Beskriv: patogen som orsakar (bakterie eller virus), spridningsväg, symtom, testmetod, behandling, komplikationer vid ej behandling, skydd

Answer 54

Klamydia (bakterie):

Spridningsväg: Sexuell kontakt.

Symtom: Svider vid urinering, flytningar.

Testmetod: Urinprov eller prov från könsorgan.

Behandling: Antibiotika.

Komplikationer: Obehandlad kan det leda till infertilitet.

Skydd: Kondom.

HIV (virus):
Spridningsväg: Blod, sexuell kontakt.

Symtom: Feber, trötthet, svullna lymfkörtlar.

Testmetod: Blodprov.

Behandling: Antiretrovirala läkemedel.

Komplikationer: Kan utvecklas till AIDS om obehandlat.

Skydd: Kondom, PrEP.

Herpes (virus):

Spridningsväg: Sexuell kontakt.

Symtom: Blåsor eller sår vid könsorganen.

Testmetod: Prov från sår eller blodprov.

Behandling: Antivirala läkemedel.

Komplikationer: Återkommande utbrott.

Skydd: Kondom.

Question 55

Varför kan man matta kossor med fiskmjöl men inte lejon med gräs

Answer 55

Kossor är herbivorer och deras matsmältningssystem är anpassat för att bryta ner växtmaterial, särskilt cellulosa, som finns i gräs. Deras magar har bakterier och mikroorganismer som hjälper till att bryta ner växtfibrer. Lejon, däremot, är karnivorer och deras matsmältningssystem är optimerat för att bryta ner kött och proteiner från andra djur. Gräs ger inte tillräckligt med näringsämnen för lejon, eftersom deras matsmältningssystem inte är anpassat för att bryta ner cellulosa effektivt.

Question 56

Varför växter och svampar saknar exkretionsorgan

Answer 56

Växter och svampar saknar specifika exkretionsorgan eftersom de inte producerar lika mycket avfall som djur, och de hanterar sitt avfall på andra sätt. Växter utsöndrar överskott av ämnen genom förångning (t.ex. vatten) och transporterar avfallsprodukter genom sitt vaskulära system till delar där de kan användas eller deponeras. Svampar, som inte har ett specialiserat exkretionssystem, släpper ut avfall genom cellmembran eller utsöndrar det direkt till omgivningen.

Question 57

Diskutera abortlagen i Sverige

Answer 57

Abortlagen i Sverige ger kvinnan rätt att avbryta en graviditet fram till vecka 18. Efter vecka 18 kan abort utföras om allvarliga medicinska skäl finns, som risk för kvinnans liv eller svåra fosterskador. Lagen grundar sig på kvinnans rätt till självbestämmande och skyddar den reproduktiva hälsan. Diskussionen kring lagen rör etiska och moraliska frågor, men den svenska abortlagen är också en viktig del av folkhälsopolitiken för att säkerställa kvinnors hälsa och rättigheter.

Question 57

Flercelliga djurens exkretionsorgan. Funktion och evolution

Answer 57

Flercelliga djur har utvecklat specialiserade exkretionsorgan för att avlägsna avfallsprodukter som uppstår vid ämnesomsättning. Exempel på exkretionsorgan inkluderar:

Njurar (hos vertebrater): Filtrerar blod för att ta bort överskott av vatten, salter och avfallsprodukter som urea.

Malpighiska rör (hos insekter): Tar bort avfall och reglerar vattenbalansen genom att utsöndra urinsyra.

Metanefridier (hos ringmaskar): Filtrerar blodet och utsöndrar avfall.
Evolutionärt har exkretionsorgan utvecklats för att optimera avlägsnandet av avfall och bibehålla homeostas (balans av kroppens funktioner).

Question 58

Kroppens upptagning av näringsinnehållet och restprodukter vid nedbrytning av äpple

Answer 58

När ett äpple bryts ner i matsmältningssystemet, börjar processen i munnen där amylas bryter ner stärkelse. I magsäcken fortsätter nedbrytningen av näringsämnen, där enzymer som pepsin bryter ner proteiner. I tunntarmen sker det mesta av näringsupptaget, där enzymer från bukspottkörteln bryter ner kolhydrater, fett och proteiner till sina grundkomponenter som absorberas av tarmväggen. Restprodukter som inte kan brytas ner eller absorberas utsöndras som avföring.

Question 59

Kroppens upptagning av näringsinnehållet och restprodukter vid nedbrytning av oxfilé

Answer 59

Nedbrytningen av oxfilé sker i matsmältningssystemet där proteiner i köttet bryts ner av pepsin i magsäcken och av trypsin i tunntarmen. Fett i köttet bryts ner av lipaser. De fria aminosyrorna, fettsyrorna och andra näringsämnen absorberas i tunntarmen och transporteras via blodomloppet till kroppens celler. Restprodukter som inte kan tas upp utsöndras som avfall i form av urin och avföring.

Question 60

Könsorgan hos benfiskar, amfibier, ormar, fåglar och däggdjur. Uppbyggnad och evolution

Answer 60

Benfiskar: De har externa könsorgan där honan släpper ägg och hanen släpper spermier i vattnet. Deras fortplantning är oftast extern.

Amfibier: Amfibier har interna fortplantningsorgan, där hanen har testiklar och honan har äggstockar. Befruktningen är ofta intern.

Ormar: Ormar har interna könsorgan där hanen har ett hemipenis, en dubbel penis som används för att befrukta honan.

Fåglar: Fåglar har interna könsorgan där hanen har testiklar och honan har en endast en äggstock. Fåglar befruktar genom en kort kloak-kontakt.

Däggdjur: Däggdjur har komplexa interna könsorgan, med hanar som har penis och honer som har livmoder och äggstockar. Evolutionärt har könsorganen utvecklats för att optimera intern befruktning, vilket gav fördelar för att skydda embryot i en mer utvecklad livmoder.