Cellbiologi

Question 1

Vad är cellmembran uppbyggd av och vad är deras uppgift?

Answer 1

Cellmembran är uppbyggd av Fosfolipider, Proteiner och Kolesterol. Deras uppgift är att skapa en sluten biokemisk gräns mellan det yttre och inre cellen. Det möjliggör cellen att styra vilka ämnen och hur mycket som kan passera in och ut ur cellen.

Question 2

Vad är kodons funktion?

Answer 2

En sekvens av tre på varandra följande nukleotider i en DNA- eller RNA-molekyl som kodar för en specifik aminosyra.

Question 3

Vad är kolhydraters uppbyggnad?

Answer 3

Kolhydrater består endast av grundämnena kol, väte och syre.

Question 4

Vad är Lipider?

Answer 4

Lipider är kroppens byggstenar. De bygger upp cellmembraner samt andra membraner. De förmedlar signaler och används som energireserver. Lipiderna består av organiska molekyler av fetter och fettliknande ämnen såsom oljor, fett, fosfolipider och kolesterol. Den har en huvud som är hydrofil samt en svans som är hydrofob.

Question 5

Vad är Golgiapparatens funktion?

Answer 5

• De modifiers proteinerna ytterligare samtidigt som de sorteras och frös vidare från en säck till nästa genom avknoppning av nya membranblåsor
• I andra änden paketeras de färdiga proteinerna i membranblåsor och transporteras till andra delar av cellen.

Question 6

uppbyggnad och funktion av mitokondrier

Answer 6

Mitokondrier är organeller som styr de viktigaste processerna i cellens energiomsättning.

De är uppbyggda av dubbla membran. Det inre membranet innehåller de proteiner som deltar i utvinningen av energi.

I utrymmet i det inre membranet kallas för mitokondrie matrix, där det finns DNA och ribosomer.

De omvandlar näringsämnen och syre till energi i form av ATP genom cellandning.

Question 7

Uppbyggnad och funktion av plastider

Answer 7

Plastider innehåller eget ringslutet DNA, förökar genom delning och avgränsas av dubbla membran

De tillverkar och lagrar viktiga molekyler för cellen, som energi och pigment.

Question 8

Risker med bakterieodling på sjukhus

Answer 8

1. Smittspridning - Odlingar kan innehålla farliga patogener som kan spridas till personal samt patienter.
2. Antibiotikaresistens - Odling av resistenta bakterier kan leda till spridning av resistenta stammar.
3. Kontaminering - om omgivning/material kontamineras kan resultatet bli missvisande, vilket påverkar diagnos.

Question 9

Vad är de 4 bakteriella sjukdomar?

Answer 9

Tuberkulos, halsfluss, rosfeber och Lyme sjukdom

Question 10

Vad är de 4 virussjukdomar?

Answer 10

Influensa, HIV, Covid 19, Hepatit B

Question 11

Sammanfattning av virus livscykel

Answer 11

1. Inträde: Viruset binder sig till en värdcells yta genom specifika receptorer.
2. Intrusion: Efter bindning tas viruset upp av cellen, antingen genom endocytos eller direkt fusion med cellmembranet.
3. Avklädning: Viruset frigör sitt genetiska material (DNA eller RNA) i värdcellen, vilket innebär att virusets kapsid (proteinbeklädnad) avlägsnas.
4. Replikation och transkription: Värdcellen använder sitt eget maskineri för att kopiera virusets genetiska material och syntetisera virusproteiner.
5. Sammanställning: De nyproducerade viruspartiklarna sätts ihop, ofta i cellens cytoplasma eller cellkärna.
6. Frisättning: Nya viruspartiklar släpps ut från värdcellen, antingen genom cellens exocytos eller genom att cellen spricker (lyserar), vilket ofta leder till cellens död.

Question 12

Hur skadar prioner människor?

Answer 12

Prioner är en variant av ett protein som finns i nervceller, därför regerar inte immunförsvaret på den.

Prioner är proteiner som orsakar ovanliga och dödliga sjukdomar

Question 13

Vilka är användningsområden för mikroorganismer?

Answer 13

Det kan vara olika mediciner t.ex. antibiotika, vacciner och probiotika.

Question 14

Vad är stamceller, var hittar man dem och användning?

Answer 14

Stamceller är celler som har behållit förmågan att differentieras. Man kan hitta dem i benmärgen, huden, hjärtat osv.

Stamceller används inom den regenerativ medicin. Den kan återskapa förlorade eller skadade vävnader och organ. Multipotenta stamceller används för att återskapa skadade vävnader.

Den används även i cellterapi där stamceller kan användas för att producera celler som kan transplanteras för att behandla olika skador, t.ex. skador på ryggmärgen .

Det kan även användas i kloning för att förstå cellens funktioner samt genetiska sjukdomar.

Question 15

Uppbyggnad av en hel växt

Answer 15

Först är det en rot och där ingår det sidorot. Sedan är det skott och där ingår det stam, knopp, blad, sidogren, blomknopp, frukt och sedan blomma.

Question 16

Vad ingår i en växtcell?

Answer 16

Cellmembran, cellvägg, cytoplasma, cellkärna, ribosomer, golgiapparaten, ER, mitokondrier, kloroplaster, vakuol, peroxisom, cellskelett

Question 17

Uppbyggnad av en hel svamp

Answer 17

Från rötter till toppen av svampen är det mycel. Först är det hyfer och sedan kommer fruktkropp och där ingår det hyfer samt sporrande strukturer. Efter detta kommer det ut spor.

Question 18

Vad ingår i en svampcell?

Answer 18

Cellvägg, cellmembran, cytoplasma, cellkärna, ribosomer, ER, Golgiapparat, Vakuoler, Peroxisomer, Mitochondrier

Question 19

Vad menas med exaptation?

Answer 19

Det beskriver när en egenskap eller struktur utvecklas för ett syfte, men senare får en ny funktion i en annan kontext. T.ex. Femkronan, nu används den för att skrapa lotter men då var det en betalningsmedel.

Question 20

Vad menas med duplikation?

Answer 20

Det innebär att det uppstår flera kopior av någon kroppsdel. Kopiorna blir fria att utvecklas i nya riktningar.

Question 21

Vad menas med stöttning?

Answer 21

celler, vävnader eller organ ger fysiskt stöd för att upprätthålla en organisms form och stabilitet. Exempel på stöttande strukturer är cellväggar

Question 22

Vad menas med djupa homologier?

Answer 22

Djupa homologier refererar till genetiska eller strukturella likheter mellan olika arter som har sitt ursprung i en gemensam förfader, men som kan ha utvecklats olika genom evolutionen.

Question 23

Hur är processen från zygot till morula?

Answer 23

Processen från zygot är att zygot är den cell som bildas när äggcellen genomgår en befruktning av en spermie.

Sedan börjar klyvningsfaser och cellerna blir mindre och mindre. Sedan kommer man in i morula efter att en massiv boll av 16 eller fler som bildas till följd av de snabb inledande klyvningsfaser.

Question 24

Hur är processen från morula till blastula?

Answer 24

Morula: Efter befruktning delar sig zygoten genom mitos och bildar en morula, som är en solid boll av celler (blastomerer).

Kavitationsprocessen: Cellerna fortsätter att dela sig, och en vätska börjar samlas inne i morulan. Detta skapar en hålighet, vilket leder till bildandet av en blastocyst.

Blastula: När kavitationen är fullständig har blastocysten bildats, vilket är en ihålig struktur med ett yttre lager av celler (trophoblast) och en inre cellmassa som kommer att utvecklas till embryot.

Question 25

Hur är processen från blastula till gastrula? kortfattat

Answer 25

Blastula: Blastulan består av ett yttre cellskikt (epiblast) och en inre cellmassa, och den har en ihålig struktur.

Inbuktning: Under gastrulation börjar vissa celler i epiblasten att invagineras, vilket skapar en inbuktning i blastulans vägg. Detta leder till bildandet av en gropp som kallas för blastoporus.

Cellernas omplacering: Celler rör sig och reorganiseras för att bilda tre groddlager: ektoderm (ytlager), mesoderm (mellanlager) och endoderm (innersta lager).

Gastrula: Resultatet av denna process är gastrulan, som har en mer komplex struktur och tre distinkta cellager, vilket lägger grunden för bildandet av olika organ och vävnader under vidare utveckling.

Question 26

Vad är ektoderm?

Answer 26

Ektoderm är det yttersta av de tre groddlagerna som bildas under gastrulationen. Det utvecklas till flera viktiga strukturer i kroppen, t.ex.:

Hud: Det yttersta lagret av huden (epidermis).
Nervsystemet: Inkluderar hjärnan och ryggmärgen (centrala nervsystemet) samt perifera nerver.
Sinnessystem: Strukturer som ögon och öron.
Körtlar: Vissa körtlar, som svett- och talgkörtlar.

Question 27

Vad är mesoderm?

Answer 27

Mesoderm är det mellersta groddlagret som bildas under gastrulationen. Det ger upphov till en mängd olika strukturer i kroppen, t.ex.:

Muskler: Skelettmuskler, hjärtmuskler och glatt muskulatur.
Skelettsystem: Ben och brosk.
Kardiovaskulärt system: Hjärta och blodkärl.

Question 28

Vad är endoderm?

Answer 28

Endoderm är det innersta groddlager som bildas under gastrulationen. Det utvecklas till flera viktiga strukturer i kroppen, t.ex.:

Mag-tarmkanalen: Inkluderar matstrupen, magsäcken och tarmarna.
Lever och bukspottkörtel: Viktiga organ för matsmältning och metabolism.
Luftvägar: Inkluderar lungornas inre ytor och luftrör.

Question 29

Tre grupper av protostomer och vad kännetecknas de av?

Answer 29

Protostomer är en grupp av djur som kännetecknas av att deras embryonala utveckling involverar en specifik typ av celldelning och utveckling av den primära munnen. De kan delas in i tre huvudgrupper:

Lophotrochozoa:
Kännetecken: Inkluderar djur med lophophore (en typ av filtermatningsorgan) eller trochophore-larver (en larvtyp med en speciell kroppsform).
Exempel: Mollusker (snäckor, blötdjur) och annelider (ringmaskar).

Ecdysozoa:
Kännetecken: Karakteriseras av att de har ett exoskelet som de måste ömsa (ecdysis) för att växa.
Exempel: Artropoder (insekter, spindeldjur) och nematoder ( rundmaskar).

Deuterostomer (även om deuterostomer inte är protostomer, kan de ibland nämnas i kontrast):
Kännetecken: Utvecklingen börjar med att anus bildas först, medan munnen utvecklas senare. Det är bra att känna till denna skillnad.
Exempel: Chordater (djur med ryggrad) och echinodermater (sjöstjärnor, sjöborrar).

Question 30

Tre grupper av deuterostomer och vad kännetecknas de av

Answer 30

Deuterostomer är en grupp av djur som kännetecknas av att anus bildas först under embryonalutvecklingen, medan munnen utvecklas senare. De delas huvudsakligen in i tre grupper:

Chordater:
Kännetecken: Har en ryggrad eller en notochord (en flexibel stav av bindväv) under embryonalutvecklingen. De har även ett centralt nervsystem som ligger dorsalt (ovanför) notochorden.
Exempel: Djur som fiskar, fåglar, däggdjur och reptiler.
Echinodermater:
Kännetecken: Har en unik kroppssymmetri (ofta femdelad som vuxna) och en kalkrik hudsklett. De har även ett vattenkärlssystem som används för rörelse och födosök.
Exempel: Sjöstjärnor, sjöborrar och havsämnen.
Hemichordater:
Kännetecken: Har drag av både chordater och echinodermater, inklusive en notochord i larvstadiet. De har ett komplext nervsystem och en kropp som delas in i tre delar: proboscis, hals och stam.
Exempel: Acornworms (en typ av havsväxt).

Question 31

Vad är specificering?

Answer 31

Specificering är en process inom embryonalutvecklingen där celler börjar utvecklas mot specifika celltyper eller vävnader. Det innebär att cellerna får unika egenskaper och funktioner baserat på sina positioner och signaler i omgivningen. Specificeringen sker genom olika mekanismer, inklusive genuttryck och intercellulära signaler, och är avgörande för att forma kroppens struktur och funktioner under utvecklingen.

Question 32

Vad är determinering?

Answer 32

Determinering är en process i embryonalutvecklingen där en cell eller en grupp av celler blir förutbestämda att utvecklas till en specifik celltyp eller vävnad. Under denna process får cellerna en stabil, oföränderlig identitet, vilket innebär att de kommer att följa en specifik utvecklingsväg oavsett förändringar i omgivningen. Determinering sker ofta efter specificering och är en kritisk del av att säkerställa korrekt organ- och vävnadsbildning.

Question 33

Vad är differentiering?

Answer 33

Differentiering är processen genom vilken omogna eller odifferentierade celler utvecklas till specialiserade celltyper med specifika funktioner. Under differentieringen förändras cellernas struktur och genuttryck, vilket gör att de får unika egenskaper som gör att de kan utföra sina uppgifter i kroppen, som muskelceller, nervceller eller blodceller. Detta steg är avgörande för att bygga upp vävnader och organ under embryonalutvecklingen och i den vuxna kroppen.

Question 34

Vad är transport av vatten upp till toppen av trä?

Answer 34

Transport av vatten upp till toppen av ett träd sker främst genom två mekanismer:

Transpirationsdrivkraft: Vatten avdunstar från bladen genom små öppningar som kallas stomata. Detta skapar ett vakuum som drar upp mer vatten från rötterna genom xylemet, som är det vävnadssystem som transporterar vatten.

Kapillärkrafter och kohesion: Vattenmolekyler hålls ihop genom kohesionskrafter och fäster vid xylemets väggar genom adhesionskrafter. Dessa krafter hjälper till att lyfta vattenpelaren upp genom växtens rörsystem, mot gravitationen.

Question 35

Uppbyggnad och funktion av pollen, frön, sporer?

Answer 35

Pollen
Uppbyggnad: Pollen består av mikrogametofyter som bildas i blomväxternas ståndare. Det är oftast omgiven av en hård vägg (exine) som skyddar de spermier som finns inuti.
Funktion: Pollen är ansvarigt för reproduktionen och transporterar spermier till äggceller i blomman, vanligtvis genom vind eller pollinatörer.

Frön
Uppbyggnad: Frön innehåller en embryo (den unga plantan), en näringsreserv (endosperm) och en skyddande fröskal. Frön kan variera i storlek och form beroende på arten.
Funktion: Frön möjliggör spridning och överlevnad av arten under ogynnsamma förhållanden. De innehåller näring för den spirande plantan och skydd mot miljöfaktorer.

Sporer
Uppbyggnad: Sporer är enhetliga celler som oftast är encelliga och omges av en skyddande cellvägg. De bildas genom mitos eller meios och kan vara mycket små.
Funktion: Sporer används för reproduktion och spridning i många icke-blommande växter (som mossor och svampar). De kan utvecklas till en ny individ under gynnsamma förhållanden.

Question 36

Uppbyggnad och ämnesomsättning av lavar

Answer 36

Lavar är symbiotiska organismer som består av en svamp och en fotosyntetiserande komponent, vanligtvis alger eller cyanobakterier. Här är en kort sammanfattning av deras uppbyggnad och ämnesomsättning:

Uppbyggnad
Svampkomponenten: Lavar har en svampdel, som oftast är en ask eller basidiemyceter. Den ger struktur och skydd, och absorberar vatten och näringsämnen från omgivningen.

Fotosyntetiserande komponent: Alger eller cyanobakterier utför fotosyntes och producerar organiska ämnen. De finns inbäddade i svampens vävnad.

Thallus: Lavar har en kropp som kallas thallus, som kan vara platt, buskig eller fruktkroppsliknande, beroende på arten.

Ämnesomsättning
Fotosyntes: Den fotosyntetiserande komponenten omvandlar koldioxid och ljusenergi till sockerarter, vilket ger energi och kolhydrater.

Nedbrytning: Svampkomponenten tar upp vatten och mineraler från miljön, vilket är avgörande för lavens överlevnad.
Energiutnyttjande: Lavar är autotrofa tack vare fotosyntesen, men svampen bidrar också till nedbrytning av organiskt material, vilket hjälper till att återvinna näringsämnen.

Question 37

passiv och aktiv transport över cellmembran?

Answer 37

Passiv transport
Passiv transport, som inte kräver energi, omfattar diffusion och osmos, där molekyler rör sig från hög till låg koncentration. Exempelvis möjliggör enkel diffusion passage av små, opolära molekyler som O₂ och CO₂ direkt genom lipidlagret. Faciliterad diffusion, å sin sida, involverar specifika proteiner, som transportörer och kanaler, som underlättar rörelsen av större eller laddade molekyler, exempelvis glukos och joner.

Aktiv transport
Aktiv transport kräver ATP för att transportera molekyler mot deras koncentrationsgradient. Primär aktiv transport, exempelvis natrium-kalium-pumpen, skapar och upprätthåller ionkoncentrationer som är avgörande för nervsignalering och muskelkontraktion. Sekundär aktiv transport utnyttjar den elektrokemiska gradienten, där exempelvis natrium som transporteras in i cellen hjälper till att driva transporten av glukos mot sin gradient.

Question 38

proteinsyntes i cellens ribosom?

Answer 38

Transkription
Transkription sker i cellkärnan, där DNA-molekylen kopieras till mRNA (budbärar-RNA). Enzymet RNA-polymeras binder till DNA
promotorområde och öppnar DNA-strängen för att syntetisera en komplementär RNA-sträng. mRNA-molekylen innehåller kodon, som är tre nukleotider långa och kodar för specifika aminosyror.

Translation
Efter att mRNA har transporteras från kärnan till ribosomen inleds translation. Ribosomen består av ribosomalt RNA (rRNA) och proteiner, och den har tre aktiva siter: A (aminoacyl), P (peptidyl) och E (exit).

Initiering: Translation börjar med att en initiator-tRNA, som bär på metionin (startaminosyra), binder till startkodonet (AUG) på mRNA.
Elongering: Ribosomen rör sig längs mRNA, och tRNA-molekyler med komplementära antikodon binder till kodonen. Aminosyrorna kopplas samman av peptidbindningar, vilket bildar en polypeptidkedja.

Terminering: När ribosomen når ett stoppkodon (UAA, UAG eller UGA), frisätts den nyligen syntetiserade polypeptiden och ribosomen disassembleras.

Efterbehandling Nybildade proteiner genomgår ofta efterbehandling som inkluderar veckning, fosforylering och glykolysering, vilket är nödvändigt för att proteinet ska få sin funktionella form och aktivitet.

Denna komplexa process är central för cellens funktion, eftersom proteiner utför många vitala roller, inklusive enzymatisk aktivitet, signaltransduktion och struktur.

Question 39

släktskap mellan eukaryoter och arkéer?

Answer 39

Likheter
Cellstruktur: Både eukaryoter och arkéer har celler med en mer komplex struktur än bakterier. De har båda membranbundna organeller, som mitokondrier (eller kloroplaster hos växter).

DNA-uppbyggnad: Deras DNA är cirkulärt i arkéer och bakterier, men eukaryoter har linjärt DNA bundet till histonproteiner. Trots detta visar många likheter i DNA-replikation och genreglering mellan arkéer och eukaryoter.
Proteinsyntes: Ribosomerna hos arkéer liknar mer de hos eukaryoter än hos bakterier, vilket indikerar släktskap.

Skillnader
Cellvägg: Arkéer har ofta en cellvägg av pseudopeptidoglykan eller andra unika polymerer, medan eukaryoter (om de har cellvägg) oftast har cellulosa (i växter) eller kitin (i svampar).

Metabolism: Arkéer kan leva i extrema miljöer och har unika metaboliska vägar som inte finns hos eukaryoter.

Question 40

cellandningens delprocesser: glykolysen | citrosyracykeln | elektrontransportkedjan

Answer 40

Glykolysen
Glykolysen sker i cytoplasman och inleds med nedbrytning av glukos (en sexkolsmolekyl) till två pyruvatmolekyler. Denna process kräver ingen syre och producerar en liten mängd ATP (2 ATP) samt NADH, som används senare i cellandningen.

Citronsyracykeln
Citronsyracykeln (Krebs cykel) sker i mitokondriernas matris. Pyruvat omvandlas till acetyl-CoA och går in i cykeln, där det genomgår flera enzymatiska reaktioner. Under dessa steg produceras ATP, NADH och FADH₂ samt koldioxid som avfallsprodukt.

Elektrontransportkedjan
Elektrontransportkedjan sker i mitokondriernas inre membran. Här oxideras NADH och FADH₂, vilket frigör energi som används för att pumpa protoner (H⁺) över membranet och skapa en protongradient. När protonerna flödar tillbaka genom ATP-syntas, genereras ATP. Syre fungerar som den slutliga elektrondonatorn och bildar vatten som biprodukt.

Question 41

Beskrivning av olika steg i fotosyntesen

Answer 41

Fotosyntesen är den process genom vilken gröna växter, alger och vissa bakterier omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Den kan delas in i två huvuddelar: ljusreaktioner och mörkerreaktioner (Calvincykeln).

1. Ljusreaktioner (sker i thylakoidmembranen)

Ljusabsorption: Klorofyll absorberar ljus och exciterar elektroner.
Vattensplittring: Vatten delas upp i syre, protoner och elektroner.
Elektrontransportkedjan: Elektroner flyttas genom proteiner och skapar en protongradient.
ATP och NADPH-produktion: Protoner bildar ATP via ATP-syntas, och elektroner reducerar NADP⁺ till NADPH.
2. Mörkerreaktioner (Calvincykeln, sker i stromat)
Koldioxidfixering: CO₂ binds till RuBP med hjälp av enzymet RuBisCO.
Omvandling: Denna molekyl delas snabbt i två 3-PGA-molekyler.
Reduktion: ATP och NADPH omvandlar 3-PGA till G3P.
Regenerering: En del G3P används för att bilda socker, resten regenererar RuBP för att hålla cykeln igång.

Question 42

Vad är retrovirus livscykeln?

Answer 42

1. Inbindning och upptag
   Retroviruset binder till specifika receptorer på värdcellen (t.ex. T-celler). Efter bindningen tränger viruset in i cellen genom endocytos.
2. Avklädning
   Inuti cellen avkläs viruset, vilket frigör dess RNA-genom och enzymet omvänt transkriptas.
3. Omvänd transkription
   Omvänt transkriptas konverterar virusets RNA till DNA. Detta DNA kallas provirus och integreras i värdcellens DNA.
4. Integration
   Det nybildade DNA
   integreras i värdcellens genom med hjälp av enzymet integras, vilket gör att det kan bli en del av värdcellens arvsmassa.
5. Transkription och translation
   När värdcellen aktiveras, transkriberas provirusets DNA till RNA, vilket fungerar som både mRNA för att producera virusproteiner och som nytt virusgenom.
6. Sammanställning
   Virusproteiner och RNA-genom samlas i cellens cytoplasma och formas till nya viruspartiklar.
7. Avknoppling
   Nya viruspartiklar avknoppas från cellens yta och kan gå vidare för att infektera andra celler. Den infekterade värdcellen kan överleva ett tag, men den kan också dö, beroende på virusets effekt.

Denna livscykel gör retrovirus särskilt svåra att behandla och kontrollera, eftersom de integrerar sig i värdcellens genom och kan ligga vilande under längre perioder.

Question 43

Vad är SARS-Cov-2 livscykeln?

Answer 43

1. Inbindning och upptag
   Viruset binder till angiotensinkonverterande enzym 2 (ACE2) receptorer på ytan av mänskliga celler, särskilt i lungorna. Efter bindningen tränger viruset in i cellen genom endocytos.
2. Avklädning
   Inuti cellen avkläs viruset, vilket frigör dess RNA-genom och proteiner. Denna avklädning möjliggör att virusets RNA kan utnyttjas av cellens maskineri.
3. Replikation och transkription
   Det frigjorda RNA
   används som mall för att syntetisera nya virala proteiner och RNA-genom. Virusets RNA omvandlas först till en negativsträngad RNA-mall, som sedan används för att producera fler kopior av det positiva RNA
   .
4. Proteinsyntes
   Virala proteiner syntetiseras genom cellens ribosomer, med hjälp av det virala RNA
   som mRNA.
5. Sammanställning
   Nya viruspartiklar sammanställs genom att virala proteiner och RNA kopplas samman i cellens cytoplasma.
6. Avknoppling
   De nya viruspartiklarna avknoppas från cellens yta, ofta genom exocytos. De kan då infektera andra celler och sprida sig vidare.
7. Spridning
   SARS-CoV-2 sprids mellan individer, främst genom droppar som utsöndras vid hosta, nysningar eller tal.

Denna livscykel gör viruset effektivt på att infektera värdceller och sprida sig, vilket är centralt för dess virulens och smittsamhet.

Question 44

Vad är embryoutvecklingens faser: från zygot till gastrula?

Answer 44

1. Zygot
   Zygoten bildas när en spermie befruktar ett ägg. Den är en encellig struktur med en komplett uppsättning kromosomer från både mor och far.
2. Klärvning (Cleavage)
   Zygoten genomgår snabba celldelningar (mitoser) utan att öka i storlek, vilket resulterar i en cellklump med många små celler som kallas blastomerer. Detta kallas klärvning.
3. Morula
   Efter flera delningar bildas en kompakt klump av celler kallad morula. Morulan är fortfarande en solid boll av celler.
4. Blastula
   Morulan utvecklas till blastula, där en vätskefylld hålighet (blastocoel) bildas i mitten. Cellerna börjar organisera sig i ett lager runt denna hålighet.
5. Gastrulation
   Gastrulation är en kritisk fas där blastulan omvandlas till gastrula. Under denna process invagineras (faller in) en del av cellerna, vilket skapar tre groddblad: ektoderm, mesoderm och endoderm. Dessa lager kommer att ge upphov till olika vävnader och organ i den utvecklande organismen.

Question 45

Vad är växternas reproduktion: haploida och diploida faser?

Answer 45

1. Diploid fas (Sporofyt)
   Sporofyt: Den diploida fasen är den dominerande generationen hos många växter, där växten har två uppsättningar kromosomer (2n).

Sporer: Sporofyten producerar sporer genom meios, vilket ger haploida sporer (n). Dessa sporer sprids och kan gro för att bilda den haploida generationen.

2. Haploid fas (Gametofyt)
   Gametofyt: Den haploida fasen, gametofyten, har en uppsättning kromosomer (n). Hos vissa växter, som mossor, är gametofyten den dominerande formen.
   Gametbildning: Gametofyten producerar gameter (ägg och spermier) genom mitos. När en spermie befruktar ett ägg bildas en zygot, som är diploid (2n).
3. Återgång till sporofyt
   Zygoten utvecklas till en ny sporofyt, vilket sluter cirkeln av växtens livscykel.

Question 46

Vad är svamparnas reproduktion: haploida och diploida faser?

Answer 46

1. Haploid fas
   Mycel: Den dominerande fasen i svamparnas livscykel är oftast haploid (n). Mycelet, som är den vegetativa delen av svampen, består av nätverk av hyfer (svamptrådar) som är haploida.

Gametbildning: När mycelet mognar kan det producera specialiserade strukturer som ger upphov till gameter (spermier och ägg) genom mitos.

2. Befruktning
   Karyogami: När gameter från två olika mycel smälter samman sker befruktning, vilket ger upphov till en diploid zygot (2n). Denna fas är ofta kortvarig.
3. Diploid fas
   Zygot: Den diploida fasen är typiskt mycket kortvarig. Zygoten kan direkt genomgå meios för att producera haploida sporer (n).
4. Sporproduktion
   Sporer: De haploida sporerna sprids och kan gro för att bilda nya mycel, vilket inleder cykeln på nytt.

Question 47

jästsvampar som modellorganismer

Answer 47

1. Enkelhet och snabb reproduktion
   Jäst är encelliga organismer som växer snabbt, med en livscykel på ungefär 90 minuter under optimala förhållanden. Detta gör dem idealiska för studier av cellcykeln och reproduktion.
2. Genetisk forskning
   Saccharomyces cerevisiae har ett väl kartlagt genom och många genetiska verktyg. Genom att manipulera deras genomet kan forskare studera geners funktion och interaktioner, vilket ger insikter i grundläggande biologiska processer.
3. Cellbiologi
   Jästceller har eukaryotiska egenskaper, vilket gör dem användbara för att studera eukaryotiska cellfunktioner, inklusive cellcykelreglering, signaltransduktion och metabolism. Deras celler kan även studeras för att förstå mekanismer bakom sjukdomar, såsom cancer.
4. Bioteknologiska tillämpningar
   Jäst används i mat- och dryckesindustrin, exempelvis vid bakning och bryggning, vilket ger praktiska tillämpningar av forskningen. Dessutom används jäsning för produktion av bioetanol och andra bioprodukter.
5. Evolutionär biologi
   Som en av de mest studerade svamparna erbjuder S. cerevisiae insikter i evolutionära processer, eftersom dess livscykel och genetiska mekanismer kan jämföras med andra eukaryoter.

Question 48

hur C3-växter, C4-växter, CAM-växter klarar den globala uppvärmningen?

Answer 48

C3-växter
Strategi: C3-växter genomgår den traditionella fotosyntesen där koldioxid fixeras direkt i calvincykeln. De är känsliga för hög temperatur och höga koldioxidnivåer.

Utmaningar: Vid högre temperaturer minskar effektiviteten av fotosyntesen, och risken för fotorespiration ökar, vilket kan leda till energi- och kolförlust.

Anpassningar: För att klara av uppvärmningen kan vissa C3-växter utveckla en djupare rotstruktur för att nå fuktigare jordlager eller förändra sin växtcykel för att växa under svalare perioder.

C4-växter
Strategi: C4-växter, som majs och sockerrör, har en mer effektiv fotosyntesstrategi där koldioxid först fixeras till oxalsyra, vilket minskar fotorespiration.

Fördelar: De är bättre anpassade till varma och torra förhållanden, vilket gör att de kan fortsätta fotosyntes vid högre temperaturer med mindre vattenförlust.

Anpassningar: C4-växter kan dra nytta av ökade koldioxidnivåer som ett resultat av global uppvärmning, vilket kan öka deras fotosyntes och tillväxt.

CAM-växter
Strategi: CAM-växter (Crassulacean Acid Metabolism), som kaktusar och vissa suckulenter, öppnar sina stomata på natten för att ta in koldioxid, vilket minskar vattenförlust under dagen.

Fördelar: Denna strategi gör dem extremt effektiva i mycket varma och torra miljöer, vilket ger dem en fördel under klimatförändringar.

Anpassningar: CAM-växter kan också anpassa sig till förändringar i koldioxidnivåer genom att justera sina koldioxidupptagningsstrategier beroende på tillgången på vatten.

Question 49

Naturligt urval och koppling till processer exaptation, duplikation, stöttning eller djupa analogier vid utvecklingen av organ/organsystem

Answer 49

1. Exaptation
   Exaptation är när en struktur eller funktion som har utvecklats för ett syfte omvandlas för ett annat. Till exempel, fjädrar, som ursprungligen utvecklades för termoreglering, har senare anpassats för flygning hos fåglar. Denna process illustrerar hur naturligt urval kan forma strukturer på nya sätt, vilket resulterar i nya funktioner.
2. Duplikation
   Genetisk duplikation innebär att en gen eller en del av DNA
   kopieras, vilket skapar redundans. Detta ger utrymme för evolutionära förändringar. En duplikerad gen kan anpassas till nya funktioner eller specialiseras, vilket bidrar till utvecklingen av nya organ eller organsystem. Till exempel har duplikation av gener som är involverade i ögonutveckling lett till en diversifiering av ögonformer i olika djurgrupper.
3. Stöttning
   Stöttning (eller stabiliserande urval) innebär att redan existerande anpassningar optimeras snarare än att nya former eller funktioner skapas. Det kan leda till att vissa organ eller strukturer blir mer effektiva i sin nuvarande roll, som hjärtats utveckling för att optimera blodcirkulationen. Här kan naturligt urval föra fram variationer som förbättrar en redan fungerande struktur.
4. Djupa analogier
   Djupa analogier syftar på likheter mellan olika arter som inte nödvändigtvis har ett gemensamt ursprung utan har utvecklats under liknande selektionstryck. Till exempel, även om vingarna hos fåglar och insekter har olika ursprung, utvecklades de båda som anpassningar för flygning. Naturligt urval kan därför leda till att helt olika strukturer utvecklas för liknande funktioner, vilket illustrerar hur evolutionen kan forma organ och system på olika sätt beroende på miljö och behov.