Fysik Flashcards
fast form
I fast form har molekylerna eller atomerna en ordnad struktur vilket gör att materialet får en bestämd form och volym.
flytande form
atomerna och molekylerna rör sig fritt förbi varandra. Dock har de fortfarande kontakt med varandra med hjälp av svaga krafter. Ämnet har nu en bestämd volym men inte en fast form. Vattnet befinner sig i denna form vid 0–100°C vid normaltryck.
gasform
atomerna och molekylerna rör sig fritt och helt oberoende av varandra och med antingen mycket svaga eller inga bindningar alls. Detta sker vid kokpunkten som för vatten är vid 100°C i normaltryck. Materialet eller ämnet har nu varken en bestämd form eller volym.
temperatur
Ett mått på hur mycket rörelseenergi partiklarna i ett ämne har. Det avgör hur varmt eller kallt ett ämne är och mäts oftast i Celsius eller Kelvin.
kondensering
övergår från gasform till flytande form. Denna process sker när gasen kyls ner och dess partiklar förlorar tillräckligt med energi för att komma närmare varandra, då bildas vätska (flytande form).
avdunstning
vergår från flytande form till gasform. Processen sker när partiklar vid ytan får tillräckligt med energi för att bryta de intermolekylära bindningarna och lämna vätskan som gas.
kokpunkt
den temperatur som en vätska börjar koka och övergår från flytande form till gasform. Bindningarna som finns mellan molekylerna är nu inte tillräckligt starka då partiklarna har mer energi än vad bindningarna kan hantera.
fryspunkt
Vid den temperatur som en vätska går från flytande form till fast form. Bindningarna blir starkare och atomerna får mindre rörelse.
Ämnets fryspunkt är vid olika temperaturer och beror på tryck.
absoluta nollpunkten
0 kelvin eller –273,15°C. Den absoluta nollpunkten är den lägsta teoretiskt möjliga temperatur som kan uppstå. Vid denna temperatur skulle inte partiklar längre kunna röra sig, vilket betyder att ett ämne inte kan bli kallare.
kretslopp och energiflöde
energi är ett mått på ett föremåls förmåga att utföra ett arbete. Energin rör sig i kretslopp, en sluten krets utan att förbrukas helt. alla kretslopp drivs av energi främst vatten, kol och kväve främst värme.
strålningsenergi
är den energi som överförs genom elektromagnetisk strålning, som ljus, röntgenstrålar eller mikrovågor. Det är energi som färdas i form av vågor eller partiklar genom rymden och kan överföras utan att behöva ett medium (som luft eller vatten). solceller
kärnenergi
handlar om den energi som finns lagrad i atomkärnor. När dessa kärnor klyvs (som i kärnkraftverk) eller slås samman (som i fusion), frigörs kärnenergi i form av strålningsenergi. Kärnkraft
mekanisk energi
Mekanisk energi är en form av energi som är förknippad med rörelse och position hos ett föremål. Den är en sammanslagning av två typer av energi: rörelseenergi (kinetisk energi) och lägesenergi (potentiell energi). Den totala mekaniska energin är summan av dessa två energiformer.
Rörelseenergi (kinetisk energi) energi som ett objekt har på grund av sin rörelse. Ju snabbare objekt rör sig, desto större rörelseenergi. Lägesenergi är den energi som ett föremål har på grund av sin position i ett fält. Mängden lägesenergi beror på föremålets vikt och höjd över marken.
elektrisk energi
den energi som överförs när elektroner rör sig i en elektrisk krets och används för att driva elektriska apparater.
kemisk energi
energi som lagras i bindningarna mellan atomer och molekyler, exempelvis i mat. Lagrad energi: Kemisk energi Omvandlas till: Elektrisk energi när batteriet används.
energiformerna
Energi kan vara i många olika former, det omvandlas från en form till en annan.
värmeenergi
den energi som finns i ett föremål på grund av dess temperatur. Ju högre temperatur ett föremål har, desto mer värmeenergi innehåller det.
ljusenergi
den energi som transporteras av ljusvågor, en form av strålningsenergi. Ljusenergi kan komma från olika källor, som solen, lampor eller eld.
energiprincipen (Termodynamikens första och andra lag) och inget försvinner
Termodynamikens första lag: inget kan nyskapade eller förstöras bara omvandlas till en energiform till en annan.
Termodynamikens andra lag: Entropi, allt eftersträvar minsta möjliga energi tillstånd och söker utjämning i alla fall. Energi sprids ut och blir svårare att använda. Jämna ut sig.Ex kaffekoppen. värmen som sprids från kaffekoppen går inte att få tillbaka till koppen ytan utan behöver isåfall tillföra extern energi(värma i micro).
Ljudvågor
Ljudvågor är vibrationer som sprids genom ett medium, som luft, vatten eller fasta material. När något vibrerar, som en högtalare eller ett stämband, skapas områden där molekyler trycks ihop (förtätningar) och områden där de dras isär (förtunningar). Dessa variationer i tryck sprider sig som vågor genom mediet och når våra öron
ljudspektrum
Ljudspektrumet refererar till olika frekvenser ljud kan ha. Det kan vara låga frekvenser (låg tonhöjd) till höga frekvenser (hög ton).
Varje ljud vi hör, från musik till röster, har en särskild kombination av frekvenser inom detta spektrum. Ljudspektrumet är viktigt eftersom det möjliggör att vi kan uppfatta och skilja mellan olika ljudkällor och toner. Denna frekvens mäts i hertz (Hz). Förklarar fördelningen av olika frekvenser i en ljudvåg
eko
Eko är resultatet när ljudvågor reflekteras tillbaka efter att de har träffat en hård yta (exempelvis vägg eller berg).
Ljudvågor som studsar tillbaka.
Ljud studsar bättre mot plana ytor såsom tomma rum och öppna dalar. Medans mjukt material såsom tyg absorberar ljudet istället för att reflektera dem.
arbete
Arbete uträttas när du övervinner en kraft och förflyttar ett föremål i kraftens riktning” Exempel om du ska flytta en bok över bordet uträttas ett arbete då du tillför kraft i den riktning som boken ska flyttas och övervinner då friktionskraften.
Arbete=kraft x sträckan
Vridmoment
Vridmoment är en kraft som får något att rotera kring en punkt eller en axel. Det beror på hur stor kraften är och hur långt från rotationspunkten den verkar. Ju större kraften är, eller ju längre bort den sätts in, desto större blir vridmomentet.
exempel dörrhandtag:
Kraften du applicerar på dörren är den ansträngning du gör.
Vridmomentet är hur effektivt den kraften får dörren att rotera. Ju större vridmoment, desto lättare kan dörren öppnas.
Så, kraften du använder tillsammans med avståndet (hävarmen) ger dig vridmomentet, som är det som orsakar rotationen av dörren.