Fysik Flashcards

1
Q

fast form

A

I fast form har molekylerna eller atomerna en ordnad struktur vilket gör att materialet får en bestämd form och volym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

flytande form

A

atomerna och molekylerna rör sig fritt förbi varandra. Dock har de fortfarande kontakt med varandra med hjälp av svaga krafter. Ämnet har nu en bestämd volym men inte en fast form. Vattnet befinner sig i denna form vid 0–100°C vid normaltryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

gasform

A

atomerna och molekylerna rör sig fritt och helt oberoende av varandra och med antingen mycket svaga eller inga bindningar alls. Detta sker vid kokpunkten som för vatten är vid 100°C i normaltryck. Materialet eller ämnet har nu varken en bestämd form eller volym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

temperatur

A

Ett mått på hur mycket rörelseenergi partiklarna i ett ämne har. Det avgör hur varmt eller kallt ett ämne är och mäts oftast i Celsius eller Kelvin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

kondensering

A

övergår från gasform till flytande form. Denna process sker när gasen kyls ner och dess partiklar förlorar tillräckligt med energi för att komma närmare varandra, då bildas vätska (flytande form).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

avdunstning

A

vergår från flytande form till gasform. Processen sker när partiklar vid ytan får tillräckligt med energi för att bryta de intermolekylära bindningarna och lämna vätskan som gas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

kokpunkt

A

den temperatur som en vätska börjar koka och övergår från flytande form till gasform. Bindningarna som finns mellan molekylerna är nu inte tillräckligt starka då partiklarna har mer energi än vad bindningarna kan hantera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

fryspunkt

A

Vid den temperatur som en vätska går från flytande form till fast form. Bindningarna blir starkare och atomerna får mindre rörelse.
Ämnets fryspunkt är vid olika temperaturer och beror på tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

absoluta nollpunkten

A

0 kelvin eller –273,15°C. Den absoluta nollpunkten är den lägsta teoretiskt möjliga temperatur som kan uppstå. Vid denna temperatur skulle inte partiklar längre kunna röra sig, vilket betyder att ett ämne inte kan bli kallare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

kretslopp och energiflöde

A

energi är ett mått på ett föremåls förmåga att utföra ett arbete. Energin rör sig i kretslopp, en sluten krets utan att förbrukas helt. alla kretslopp drivs av energi främst vatten, kol och kväve främst värme.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

strålningsenergi

A

är den energi som överförs genom elektromagnetisk strålning, som ljus, röntgenstrålar eller mikrovågor. Det är energi som färdas i form av vågor eller partiklar genom rymden och kan överföras utan att behöva ett medium (som luft eller vatten). solceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

kärnenergi

A

handlar om den energi som finns lagrad i atomkärnor. När dessa kärnor klyvs (som i kärnkraftverk) eller slås samman (som i fusion), frigörs kärnenergi i form av strålningsenergi. Kärnkraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

mekanisk energi

A

Mekanisk energi är en form av energi som är förknippad med rörelse och position hos ett föremål. Den är en sammanslagning av två typer av energi: rörelseenergi (kinetisk energi) och lägesenergi (potentiell energi). Den totala mekaniska energin är summan av dessa två energiformer.

Rörelseenergi (kinetisk energi) energi som ett objekt har på grund av sin rörelse. Ju snabbare objekt rör sig, desto större rörelseenergi. Lägesenergi är den energi som ett föremål har på grund av sin position i ett fält. Mängden lägesenergi beror på föremålets vikt och höjd över marken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

elektrisk energi

A

den energi som överförs när elektroner rör sig i en elektrisk krets och används för att driva elektriska apparater.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

kemisk energi

A

energi som lagras i bindningarna mellan atomer och molekyler, exempelvis i mat. Lagrad energi: Kemisk energi Omvandlas till: Elektrisk energi när batteriet används.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

energiformerna

A

Energi kan vara i många olika former, det omvandlas från en form till en annan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

värmeenergi

A

den energi som finns i ett föremål på grund av dess temperatur. Ju högre temperatur ett föremål har, desto mer värmeenergi innehåller det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

ljusenergi

A

den energi som transporteras av ljusvågor, en form av strålningsenergi. Ljusenergi kan komma från olika källor, som solen, lampor eller eld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

energiprincipen (Termodynamikens första och andra lag) och inget försvinner

A

Termodynamikens första lag: inget kan nyskapade eller förstöras bara omvandlas till en energiform till en annan.

Termodynamikens andra lag: Entropi, allt eftersträvar minsta möjliga energi tillstånd och söker utjämning i alla fall. Energi sprids ut och blir svårare att använda. Jämna ut sig.Ex kaffekoppen. värmen som sprids från kaffekoppen går inte att få tillbaka till koppen ytan utan behöver isåfall tillföra extern energi(värma i micro).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ljudvågor

A

Ljudvågor är vibrationer som sprids genom ett medium, som luft, vatten eller fasta material. När något vibrerar, som en högtalare eller ett stämband, skapas områden där molekyler trycks ihop (förtätningar) och områden där de dras isär (förtunningar). Dessa variationer i tryck sprider sig som vågor genom mediet och når våra öron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

ljudspektrum

A

Ljudspektrumet refererar till olika frekvenser ljud kan ha. Det kan vara låga frekvenser (låg tonhöjd) till höga frekvenser (hög ton).
Varje ljud vi hör, från musik till röster, har en särskild kombination av frekvenser inom detta spektrum. Ljudspektrumet är viktigt eftersom det möjliggör att vi kan uppfatta och skilja mellan olika ljudkällor och toner. Denna frekvens mäts i hertz (Hz). Förklarar fördelningen av olika frekvenser i en ljudvåg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

eko

A

Eko är resultatet när ljudvågor reflekteras tillbaka efter att de har träffat en hård yta (exempelvis vägg eller berg).
Ljudvågor som studsar tillbaka.

Ljud studsar bättre mot plana ytor såsom tomma rum och öppna dalar. Medans mjukt material såsom tyg absorberar ljudet istället för att reflektera dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

arbete

A

Arbete uträttas när du övervinner en kraft och förflyttar ett föremål i kraftens riktning” Exempel om du ska flytta en bok över bordet uträttas ett arbete då du tillför kraft i den riktning som boken ska flyttas och övervinner då friktionskraften.

Arbete=kraft x sträckan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vridmoment

A

Vridmoment är en kraft som får något att rotera kring en punkt eller en axel. Det beror på hur stor kraften är och hur långt från rotationspunkten den verkar. Ju större kraften är, eller ju längre bort den sätts in, desto större blir vridmomentet.

exempel dörrhandtag:
Kraften du applicerar på dörren är den ansträngning du gör.
Vridmomentet är hur effektivt den kraften får dörren att rotera. Ju större vridmoment, desto lättare kan dörren öppnas.
Så, kraften du använder tillsammans med avståndet (hävarmen) ger dig vridmomentet, som är det som orsakar rotationen av dörren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
hävstång
En hävstång är en enkel mekanisk anordning som består av en lång, stel stång (eller bräda) som kan rotera runt en fast punkt (vridpunkt). Den används för att överföra och förstärka en kraft, vilket gör det lättare att lyfta, flytta eller ändra riktningen på tunga föremål. Hävstången utnyttjar principen om hävarmar, som är avståndet mellan stödpunkt och de punkter där kraften appliceras och där lasten är.
26
hävarm
det är det avståndet mellan vridpunkten och där kraften uträttas. På gungbrädan är det själva brädan.
27
Densitet
Densiteten är ett mått på ett ämnes täthet dvs hur mycket något väger per volymenhet. Densitet= massa/volym
28
Arkimedes princip
Ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av en lyftkraft som är lika stor som den undanträngda vätskans tyngd. Om man släpper en boll av lera ner i vatten kommer den att sjunka pga av att den massa väger mer än vattnets som trycks undan. Skulle man istället platta ut leran och göra den till en båtform kommer den att flyta trots att den har samma massa. Det beror på att den nu tränger undan en större volym vatten vilket medför att vattnet nu väger mer än leran.
29
ytspänning
Är stark hos vatten, upplevs som en seg hinna  Uppkommer genom de starka krafter som finns mellan vattenmolekylerna. Nere i vattnet fördelar sig denna kraft i alla riktningar. I ytan finns inga vattenmolekyler uppåt, därför blir spänningen starkare just där då kraften fördelar sig åt sidorna och nedåt.  
30
ljus
Ljus är elektromagnetisk strålning i form av fotoner (Transversella vågor). Ljuset rör sig med en hastighet av 300 00 km/s. Olika energimängd eller olika våglängder av ljus ger olika ljus och olika färger på ljuset. Att vi uppfattar föremål beror på att de reflekterar ljuset. Luft kan vi till exempel inte uppleva då det ej reflekterar ljuset. Vår viktigaste källa till ljus är solen. Vi kan skapa olika ljus med hjälp av energi tex elektricitet genom kemisk reaktion (strearinljus) eller elektromagnetisk strålning (existerade atomer) - Beroende på hur långt de hoppar in avges olika mängder energi. Ju längre elektronen exciteras desto kortare våglängder. Vilket vi i vår tur ser som olika färgat ljus.   Kortast våglängd har det violetta ljuset, längst våglängd har rött ljus
31
ljusspektrum
Ljusspektrum är uppdelningen av ljus i olika våglängder, från rött till violett i det synliga spektrumet. Det inkluderar även osynligt ljus som infrarött (värme) och ultraviolett (UV).Vitt ljus ger färgerna violett, blått, grön, gult och rött. Detta kulörta band kallas spektrum.  Ljuset innehåller alltså dessa färger.  
32
Ljusets reflektion, spegling och absorption
Reflektion är när ljus träffar en yta och studsar tillbaka istället för att passera genom ytan. Gäller på alla ytor (jämn och ojämn). Spegling är en specifik typ av reflektion där ljuset reflekteras från en slät yta, som en spegel. då gäller reflektionslagen: infallsvinkel=utfallsvinkel. Absorption inträffar när ljusenergin överförs till och tas upp av materialet i stället för att reflekteras eller överföras.
33
tyngdkraft
Tyngdkraft är den kraft som drar föremål mot jordens yta (eller en annan himlakropp, om vi pratar om andra planeter eller månar). Den orsakas av massan hos jordens (eller himlakroppens) och föremålets massa. Ju större massan är, desto starkare är tyngdkraften.
34
massa vs tyngd
Tyngd = massa x gravitation Massa och tyngd är inte samma sak. När man talar om tyngd syftar man på tyngdkraften (jordens dragningskraft på en kropp). Din tyngd kan alltså variera beroende på om du befinner dig på jorden eller månen. Detta beror på att himlakropparna är olika stora och därmed även har olika stark dragningskraft. Min vikt kommer däremot alltid att vara den samma. Detta då massan på min kropp inte försvinner. I rymden blir vi alltså tyngdlös men inte viktlös.
35
Gravitation – dragningskraft
Synonymer, samma sak. Alla saker har, gravitation och dragningskraft. Ju större massa desto större dragningskraft. Alla objekt har en dragningskraft mellan varandra på grund av sin massa.
36
normalkraft
Normalkraften är den kraft som en yta utövar på ett objekt som är i kontakt med ytan. Den är alltid riktad vinkelrätt mot ytan och agerar som en reaktion på kraften som objektet utövar på ytan. Den är en motverkande kraft mot tyngdkraften, lika stor som tyngdkraften om föremålet ligger stilla. Utan normalkraft skulle vi åka genom golvet Om en penna ligger på ett bord verkar normalkraften uppåt från bordet och balanserar pennans tyngd, som verkar nedåt på grund av jordens gravitation.
37
friktion
Friktion är den kraft som uppstår när två ytor kommer i kontakt och motverkar rörelse mellan dem. Två ojämna ytor som dras mot varandra friktion avger värme och är en kraft som bromsar
38
luftmotstånd
Är den kraft som verkar mot ett objekt som rör sig genom luften. När ett objekt förflyttar sig genom atmosfären, möter det motstånd från luftmolekyler som försöker hindra dess rörelse. Luftmotståndet påverkar hastigheten och rörelsemönstret för rörliga objekt. Luftmotståndet är relaterat till formen, storlek och hastighet på föremålet.
39
elastisk
Inom fysiken refererar termen ’’elastisk’’ till materialegenskaper eller objekts förmåga att deformeras temporärt när en kraft appliceras på det och återgå till sin ursprungliga form när kraften tas bort.
40
Tröghetslagen, Newtons första lag
Enligt den första lagen rör sig ett föremål med konstant hastighet eller är i vila om det inte påverkas av någon yttre kraft. Detta kallas tröghet. Tröghet betyder att föremål vill fortsätta i sitt nuvarande tillstånd, antingen i vila eller i rörelse, om ingen kraft tvingar dem att ändra sitt tillstånd. Exempel: Om du rullar en boll på ett friktionsfritt underlag, kommer den att fortsätta rulla för alltid (om ingen yttre kraft verkar på den). På jorden bromsas bollen av friktion, så den stannar till slut.
41
Kraftlagen, Newtons andra lag
“Den kraft F som påverkar på en kropp är proportionell (ökar vi m så ökar även F, ökar vi a ökar F) mot kroppens massa m och mot kroppens acceleration a” F=m*a  Enligt denna lag kommer ett föremål att accelerera när en kraft verkar på det, och accelerationen beror på både storleken på kraften och föremålets massa. Ju större kraft som appliceras på föremålet, desto större blir accelerationen. Å andra sidan, om föremålet har större massa, krävs en större kraft för att uppnå samma acceleration. Exempelvis, om du applicerar en viss kraft på ett föremål med liten massa, kommer det att accelerera snabbt. För ett föremål med större massa kommer samma kraft att ge en mindre acceleration. För att få samma acceleration måste kraften dubblas.
42
Kraft och motkraft, Newtons tredje lag
Den tredje lagen säger att för varje kraft som ett föremål utövar på ett annat, finns en lika stor och motsatt riktad kraft från det andra föremålet. Detta innebär att om du trycker på något, trycker det tillbaka med samma kraft men i motsatt riktning. tex om du sitter på en rullstol och trycker på ett bord kommer du att åka bakåt enligt denna lag.
43
centrifugalkraft
En upplevd kraft som verkar utåt från centrum av en cirkulär rörelse. Det är en fiktiv kraft som känns för en observatör i rörelsen. Exempel: När du sitter i en bil som svänger snabbt, känns det som om du slungas utåt från svängens mittpunkt.
44
centripetalkraft
Den verkliga kraft som drar ett objekt in mot centrum av en cirkulär bana. Gravitation är en typ av centripetalkraft. Exempel: När en bil svänger på en väg, är det friktionen mellan däcken och vägen som skapar centripetalkraften som håller bilen på banan.
45
fart vs hastighet
Fart: Hur snabbt något rör sig, oberoende av riktning. Hastighet: Hur snabbt något rör sig, inklusive riktning.
46
tryck
en kraft som verkar på en yta per enhet (kraft/yta = tryck).
47
övertryck
När trycket som finns i behållaren är högre än den omgivande luften utanpå så finns det ett övertryck.
48
undertryck
Vid undertryck är trycket lägre inuti behållaren, än det omgivande lufttrycket.
49
tryck i gas
resultatet av gasmolekylernas rörelser och de kollisioner de gör med behållarens väggar. Ju fler kollisioner per ytenhet och ju kraftigare dessa är, desto högre blir gasens tryck.
50
tryck i vatten
orsakas av vikten av vattnet ovanför en viss punkt och ökar med djupet.
51
statisk elektricitet
en form av elektrisk laddning som uppstår när det sker en obalans av elektroner på ytan av ett material. Denna obalans gör att föremålet får en elektrisk laddning, antingen positiv eller negativ.
52
åska
när åskmolnen byggs upp gnids olika luftlager mot varandra och mot marken. Det resulterar i att det uppstår en laddningsseparation mellan marken och molnet eller mellan två moln. Oftast är det så att molnets nedre sida blir negativt laddad. Molnet vill då utjämna denna överskottsladdning vilket görs genom att elektroner hoppar mellan molnet och marken vilket gör att en blixt uppstår. Ljudet vid åska skapas av den snabba uppvärmningen och expansionen av luften runt blixten. Denna tryckvåg rör sig som ljudvågor och ger oss åskans karakteristiska mullrande ljud.
53
sluten krets
ett elektriskt kretslopp där ström kan flöda från en strömkälla genom ledningar, komponenter och tillbaka till strömkällan utan avbrott. Det krävs en sluten krets för att elektroner ska kunna röra sig och skapa elektrisk ström.
54
spänning
en elektronisk potentialskillnad mellan två punkter i en elektrisk krets. Den är drivkraften som gör att elektroner rör sig genom en ledare och därmed skapar elektrisk ström. Ett batteri har en viss spänning, till exempel 1,5 V(volt) . Det betyder att batteriet har en kraft som driver elektroner från den negativa polen till den positiva.
55
ström
Flödet av elektriska laddningar (elektroner) genom en ledare. Mått på antal elektroner som rör sig genom en ledare per sekund. Elektroner flödar i en riktning genom en krets, och strömmen beskriver hur intensivt detta flöde är
56
ledare
material som leder elektrisk ström effektivt eftersom den har fria elektroner som kan röra sig genom materialet. Det används i elektriska system för att transportera ström från en plats till en annan. Exempelvis, koppar, silver och aluminium. Metaller är bra elektriska ledare eftersom deras atomstruktur med elektronmoln. vilket möjliggör ett snabbt och effektivt flöde av elektrisk ström
57
Ledningsförmåga
ett mått på ett materials förmåga att leda elektrisk ström. Det är den elektriska egenskap som beskriver hur väl ett material kan transportera elektriska laddningar.
58
isolator
ett material som inte leder elektrisk ström eller leder den mycket dålig. Det används för att hindra elektrisk ström från att passera genom föremål eller mellan olika elektriska komponenter. Exempelvis plast, gummi och glas.
59
kortslutning
ett elektriskt fel som uppstår när en strömledning oavsiktligt får direkt kontakt med en annan ledning eller jord, vilket leder till att strömmen följer en oväntat kort väg med låg resistans. Detta orsakar att en mycket hög ström kan flöda genom kretsen, vilket kan skada elektriska komponenter eller skapa brandrisk.
60
magnet
ett föremål som har en inneboende förmåga att attrahera eller repulsiva vissa metaller, såsom järn, nickel och kobolt. Magnetism är en kraft som uppstår från rörelsen av elektroner och deras magnetiska fält.
61
kompass
En magnet är ett föremål som har ett magnetfält, vilket innebär att det kan attrahera eller repellera andra magnetiska material, som järn eller nickel. Magneter har två poler: en nordpol och en sydpol. Om du delar en magnet på mitten, får du två nya magneter, var och en med en nordpol och en sydpol. Detta beror på att magnetismen är resultatet av elektronernas rörelse och spinn inom materialet, ofta i form av en kristallstruktur där de magnetiska fälten från atomerna är inriktade i samma riktning.
62