Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Ekologi > Ekologi > Flashcards

Ekologi Flashcards

1
Q

Vad ingår i ett ekosystem

A

Miljöfaktorer (pH-värde, luftfuktighet mm) och levande organismer (de som bord där, insekter, människor mm).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Biosfär

A

Alla ekosystem på jorden tillsammans. Ekosystemen hör ihop på olika sätt och är beroende av varandra.
Slutet system för materia och öppet system för energier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Inget försvinner

A

Energin kan inte skapas eller förintas bara omvandlas från en form till en annan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Grundämnen

A

består av en sorts atomer, kan aldrig ta slut utan de cirkulerar i kretslopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är energi?

A

Förmågan att kunna utföra ett arbete (rörelse).
-Rörelseenergi
-Värmeenergi
-Kärnenergi
-Lägesenergi
-Kemisk energi
-Elektrisk energi
-Strålningsenergi
vid varje omvandling omvandlas en del av energin till värme som har en låg energikvalité.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kemisk energi

A

Energi som finns i atomer och molekyler.
Ex. ved som är en kolförening = organiska ämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Organiskt ämne

A

Organiskt ämne + syre -> koldioxid + vatten + energi
(cellandning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Energi principen

A

Energi går varken att förstöra eller att nyskapa utan kan endast omvandlas mellan olika energiformer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är förbränning?

A

Förbränning innebär att ett ämne, oftast ett bränsle så som kol, ved eller bensin reagerar med syre och frigör energi i form av värme och ljus. under förbränningen bryts bränslet ner och bildar ofta koldioxid, vatten och ibland andra gaser som föroreningar som exempelvis svaveldioxid om bränslet innehåller svavel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Cellandning

A

= Respiration
Mitokondrierna (cellernas kraftverk) finns hos både växt, djur och svampceller. Här sker cellandningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fotosyntesen

A

Sker i växtcellens kloroplaster.
Växter kan tillverka sin egen energirika näring.
Kloroplasterna innehåller det gröna färgämnet klorofyll.
klorofyllet fångar in solenergi av rätt våglängd.
Koldioxid tas upp via bladens klyvöppningar. Klyvöppningarna finns på bladets undersida.
Fotosyntesen sker endast då det är ljust.
Koldioxid + vatten + solenergi = druvsocker + syre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Klorofyll

A

De ämne som gör växterna gröna.
Klorofyllet fångar upp blått och rött ljus bäst. Kvar blir det gröna ljuset. Därför blir växterna gröna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Klorofyllmolekylen

A

-Magnesium i mitten
-Omges av 4 kväveatomer.
Växter behöver mycket kväve. Kväve är en bristvara i naturen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Olika färgämnen

A

Klorofyll, karoteonoider och antocyaner.
På hösten när klorofyllet bryts ner blir de gula och röda färgerna synliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad händer med druvsockret från fotosyntesen?

A

Alla levande celler behöver energi och del av druvsockret som växten producerar använder den för att utvinna energi genom cellandningen.
Resten av druvsockret används för att bygga upp andra organiska föreningar.
Ex. stärkelse och cellulosa.
Samt som föda för växtätande djur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Näringskedja

A

Allt startar med en växt för att få in energi.
Producent - organismer som kan tillverka sin egen energirika näring genom fotosyntesen.
Konsument - organismer som inte kan bilda energirik näring ur fotosyntesen. de är beroende av producenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Producent

A

Organismer som kan tillverka sin egen energirika näring genom fotosyntesen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Konsument

A

organismer som inte kan bilda energirik näring ur fotosyntesen. de är beroende av producenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Näringsväv

A

-Visar på samband i naturen.
-Ju mer komplex desto stabilare.
-Organismer väljer flera olika typer av föda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Näringsämnen

A

Förutom energi behöver organismer näringsämnen = det vill säga byggstenar.
Alla växter behöver förutom koldioxid och vatten även ett antal grundämnen.
-Kväve - för proteiner, DNA
-Fosfor - för DNA
-Svavel - för proteiner
-Kalsium
-Kalium
-Magnesium - för klorofyll
-Järn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Varför tar inte näringsämnena i marken slut?

A

Nedbrytarna får energi och näring genom att äta döda organismer. På så sätt bryts döda växter och djur ner och näringsämnen frigörs. Nedbrytarna har cellandning och vid förbränning förbrukar de syre.
Enligt formeln (döda organismer + syre -> koldioxid + vatten + energi och mineraler frigörs). Där klodioxiden, vattnet, kommer tillbaka till atmosfären och börjar om sitt kretslopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nedbrytare

A

Bakterier, svampar och småkryp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Varför är havet salt?

A

Vatten från land utsöndrar saltsalter från marken som förs med vattnet ut i havet. Vattnet avdunstar medans salterna stannar kvar.
Brackvatten är mindre salt än saltvatten men har mer salt än sötvatten. Brackvatten består av sötvatten som har en lägre densitet och lägger sig vid ytan. medans saltvattnet har en högre densitet och lägger sig längre ner. Språngskiktet förhindrar omblandning av vattnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Varför finns det färre arter på västkusten?

A

Mainorganismer har tvingats anpassa sig till ett liv i brackvatten. Det kostar energi att hålla salthalten i cellerna på rätt nivå. Därför växer de långsammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Alger - havets producenter

A

-Flercelliga alger. Ex. grönalger
-Planktonalger. Ex. kiselalger
Har inga rötter och tar upp näring direkt från omgivande vatten. De behöver solljus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Kompensationsnivå

A

Det vattendjup där cellandningen överstiger fotosyntesen. Under kompensationsnivån kan alger inte leva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Exempel på näringskedja i sjö

A

Producent: växtplankton
1:a handskonsument: djurplankton
2:a handskonsument: mört
Toppkonsument: gädda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Energipyramid

A

Vid varje omvandling blir en del av energin till värme.
Endast 10% av energin går vidare till nästa pyramidnivå medans 90% av energin avgår till värme.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilket är det vanligaste saltet i havet?

A

Natriumklorid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Övergödning av havet

A

Då människan släpper ut mer kväve och nitrat genom jordbruk, skogsbruk, avlopp och biltrafik ökar tillväxten av alger vilket leder till algblomning.
När algerna dör sjunker de till botten där nedbrytarnas cellandning omvandlar dött organiskt material + syre -> koldioxid + vatten + energi.
Nedbrytarna förbrukar syret på botten vilket leder till en syrefattig botten = bottendöd (inget syre). Bakterierna bildar giftigt svavelväte vid syrebrist, botten levande djur dör.

31
Q

Våtmarker

A

Naturens egna reningsverk. I våtmarker stannar vattnet upp en stud innan de rinner vidare, där sker denitrifikation där bakterier omvandlar nitrat kväve till kvävgas. Detta sker med hjälp av växtligheten i vattnet och hindrar att det kommer ut så mycket nitratkväve i vattnet.

32
Q

Försurning av havet

A

Ett ökade problem. Havet försuras av koldioxid då det löser sig vatten och bildar kolsyra, detta sänker pH värdet. Som i sin tur gör att organismer med kalkhaltiga skal får svårt att överleva (skalen vittrar sönder).

33
Q

Ekologisk nisch

A

Varje art i naturen har sitt eget livsutrymme som inte delas med någon annan art eftersom konkurrensen är mycket hård. Inkluderar dess interaktioner med andra organismer samt de fysiska och biologiska resurser den använder. Omfattar alla aspekter av artens liv ex. föda, boplats, gömställen och tid.

34
Q

Fundamental nisch

A

Den fulla potensial av resurser en art skulle kunna använda i avsaknad av konkurans och andre begränsande faktorer.

35
Q

Realiserad nisch

A

Den del av den fundamentala nischen som arten faktiskt använder i ett naturligt ekosystem, där den konkurrera med andra arter och påverkas av miljöförhållanden.

36
Q

Biotiska miljöfaktorer som påverkar arterna i naturen

A

Predation, ex. om det finns många vargar ett område så kommer det bli färre rådjur.
Parasiter, ex. om sjukdommar sprids av parasiter kan vissa djur eller arter minska.
Konkurens
Mutualism

37
Q

Abiotiska miljöfaktorer som påverkar arterna i naturen

A

Klimat
Nederbörd
Vind
pH
Jordmån
Genom dessa faktorer bildas ett toleransområde (det intervall avseende ex. temperatur, fuktighet eller ljus inom vilken en viss organism kan överleva) blir ekologisk nisch.

38
Q

Biotiska faktorer

A

Naturlig reglering
Rovdjuren, bytesdjuren och parasiterna reglerar varandras antal.

39
Q

Invasiva arter

A

Främmande arter som breder ut sig i sin nya miljö på bekostnad av de inhemska arterna. När de gäller djur saknar de ofta naturliga fiender i sin nya miljö ex på djur. spansk skogssnigel, signalkräfta och mårdhund. ex på växter. parkslide och jätte björnloka.

40
Q

Biotiska interaktioner

A

Predation, när en organism äter en annan.
Parasitism, en levande organism lever av en annan organism men tar inte död på den, i alla fall inte direkt.
Mutualism, två arter lever ihop och båda gynnas.

41
Q

Olika levnadssätt (svampar)

A

Svampar saknar fotosyntes och måste få energirika föreningar på annat sätt.
-Parasiter, kan var tickor, tar energi och näring från andra levande organismer.
-Saprofyt (nedbrytare), tar energi och näring från dött organiskt material.
-Mutualism (symbios), organismer lever ihop och gynnar varandra.

42
Q

Gymnospermer

A

Barrträden - eftersom att fröna inte utvecklas i speciella frukter (är nakenfröiga).

43
Q

Angiospermer

A

Lövträden - genomfröiga, fruktämnen som skyddar fröerna från uttorkning.

44
Q

Reseliens

A

Förmågan till återhämtning. Mycket stor i tempererade områden. Mycket dålig i tropisk regnskog.

45
Q

Regnskog

A

Varmt och fuktigt, jättesnabb nedbrytning -> näringsämnen och mineraler frigörs -> snabb tillväxt -> växterna tar upp alla näringsämnen ur marken vilket gör marken näringsfattig. näringen är bunden i växtligheten.

46
Q

Olika typer av skog

A

Tropisk regnskog - snabb nedbrytning, subtropisk och tempererad regnskog.
Mangrove - träd och buskar som lever i tropiska eller subtropiska kustregioner med tidvatten.
Tempererade lövskogsbältet - ganska stor artrikedom, tydliga årstider.
Taigan - barrskogsbälte i tempererat klimat artfattig men täcker stora arealer.

47
Q

Biologisk mångfald

A

Variation av olika landskapstyper
Variation av olika arter i ett område
Variation inom arten
Vi hittar mest mångfald i en blandskog

48
Q

Skydd av natur

A

Reservat, anpassad användning, restaurera, slutna kretslopp

49
Q

De 4 E skälen (motiv till att människor eller organisationer göra miljömedvetna eller hållbara val)

A

Etiska skäl
Ekologiska skäl
Ekonomiska skäl
Estetiska skäl

50
Q

pionjärarter (träd)

A

etablerar sig snabbt och växer till efter att ett ekosystem har utsatts för en störning.
pionjärarter gynnas av störningar i naturen.
relativt ljuskrävande träd som lätt växer upp på öppen mark med som oftast förlorar mot mer skuggtålig trädslag i konkurrensen om ljus

51
Q

Zonering i sjöar

A

Ljustillgång - hur djupt ner ljuset når beror på mängden plankton och vattnets färg. Temperaturen påverkar cirkulationen.

52
Q

Näringsfattiga sjöar

A

Skogssjöar har lågt pH-värde (mellan 5,0-5,5)
Lite djur och växter i sjöarna
Typiska djur är skräddare, abborre, gädda
Olika typer av näringsfattiga sjöar.
-Brunvattensjö får humus från myrmarker, litet siktdjup, få olika arter småkryp, vitmossa i kanten, ofta dy på kanten.
-Klarvattensjön finns mest i fjällen, stort siktdjup, nattsländor trivs men inte så mycket andra småkryp.

53
Q

Näringsrika sjöar

A

I jordbruksmark eller nära tätorter. Högre pH.värde (mellan 6-7) och mycket mineral närings ämnen. Tät och artrik växtlighet i strandzonen, många djur, gyttjebotten. Ibland syrebrist (luktar ruttet ägg), mycket plankton, litet siktdjup, vass och kaveldun (typiska strandväxter), braxen, sutare, iglar och sothöna (typiska djur)

54
Q

växthuseffekten (den naturliga)

A

Atmosfären släpper igenom solstrålning (UV-ljus och
synligt ljus), som omvandlas till värmestrålning (IR-
strålning) när den reflekteras tillbaka från jordytan.
IR-strålningen absorberas av växthusgaser som börjar
vibrera
Värme = atomers och molekylers vibrationer.
Värmen hålls kvar i atmosfären. Temperaturen höjs

55
Q

global uppvärmning (förstärkt växthuseffekt)

A

växthuseffekten har ökat. Människans förbränning av kol, olja och naturgas ökar koldioxidhalten, liksom röjning av skog. Mer ir-stråling (värmestrålning) stannar kvar i atmosfären

56
Q

climate tipping points

A

brytpunkter som när de inträffar inte går att återställa till sitt ursprung

57
Q

ozonskiktet

A

bildas av att uv-strålning omvandlar syrgas till ozon. ozonskiktet skyddar oss mot solens uv-strålning. Inget ozonskikt - inget liv på land är möjligt. Ozonet filtrerar bort UV strålning från jorden. Människan har förstört ozonsiktet pga av utsläpp av freoner.

58
Q

arv, miljö och urval

A

Arvsanlagen, generna ger förutsättningar och sätter gränser för olika organismer.
Miljön och arvsanlagen tillsammans avgör vilka egenskaper en organism har.
Darwin; “Survival of the fittest”

59
Q

DNA

A

Varje cell i vår kropp innehåller 23 par kromosomer= 46 st.
Samma uppsättning DNA finns lagrat i varenda cell i hela organismen.
Om en kromosom vecklas ut = en DNA molekyl.
En gen motsvarar ett specifikt avsnitt på Dna-molekylen och innehåller information för att bygga ett visst protein.
Våra gener bestämmer våra egenskaper genom de proteiner som tillverkas.

60
Q

Mutation

A

Plötslig och slumpvis förändring av en gen,
Sällan gynnsamma- nödvändiga för utveckling
Mutationer ger upphov till variation av gener och egenskaper inom en art - de nya egenskaperna ärvs till nästa generation

61
Q

Selektion - naturens val

A

Egenskaper testas och gallras
Bra egenskaper sprids till nästa generation

62
Q

Evolutionens drivkraft

A

mutation: Ger upphov till variation av gener och egenskaper inom en art + Selektion: Naturligt urval (naturen väljer) - de individer med gener som ger bäst egenskaper för att överleva i en viss miljö, kommer att ha större chans att fortplanta sig och föra sina gener vidare till nästa generation. Gener/egenskaper testas och gallras.

63
Q

Samevolution

A

Olika organismer triggar varandra att utvecklas, till exempel;
Rovdjur och bytesdjur. ex blir rovdjuret snabbare kommer även bytesdjuret att bli snabbare med tiden
men även Insekters pollinering av blommor eller Kamouflage

64
Q

Artificiell selektion

A

Människan väljer ut de exemplar som har de efterfrågade egenskaperna och avlar/korsar, exempelvis; avla på Kossor som ger stor mjölkproduktion - bättre mjölkproduktion hos den nya kossan

65
Q

hybrid- DNA

A

Är om man sammanfogar Dna-molekyler (gener) från olika arter med varandra. En gen med önskade egenskaper kan klippas ut från arvsmassan DNA:t hos en organism och klistras in i arvsmassan DNA:t hos en annan organism.

66
Q

Genmodifierade organismer - (har hybrid DNA)

A

ex på GMO där man klippt in hybrid-dna i en risplanta då stora jordområden kan inte odlas på för att marken är för salt, eller för att vädret är torrt eller svalt. Men nu har forskare skapat en risplanta som samtidigt tål både
kyla, torka och salt.

67
Q

livets mångfald - indelning

A

bakterier - encelliga, saknar cellkärna
växter - har cellkärna och fotosyntes
svampar - har cellkärna, saknar fotosyntes
djur - har cellkärna, saknar fotosyntes

68
Q

Hur förökar sig fröväxter?

A

Fröväxten har två problem. Den måste först sprida sitt pollen (hanceller) så att en honblomma befruktas. Vid befruktningen bildas frön som sedan ska spridas.

69
Q

ståndare och pistill

A

ståndare - sprider sitt pollen eller hanceller till honblommans pistill som då blir befruktad. Då bildas frön som ska spridas.

70
Q

jordbrukets historia

A

De första människorna levde som jägare och samlare
För cirka 10 000 år sedan började människan odla marken
Bofasta – på grund av att man började odla (jordbruk)
Selektion av önskade gräs=sädesslag

71
Q

modernt jordbruk

A

Mycket mindre åkerarealer
Konstgödning innehåller kväve, fosfor och kalium (NPK)
Ängen är försvunnen
Kulvert och utdikning
Maskiner
Mer produktion- färre och större jordbrukare
Genteknik- GMO

72
Q

Mykorrhitza

A

det som händer när svampens mycel och trädets rottrådar växer ihop.

73
Q

Hållbar utveckling

A

Att jordens resurser inte utarmas på ett sätt som gör tt kommande generationer får sämre förutsättningar att försörja sig än vår.

Ekologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions