Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Ekologi > Ekologi > Flashcards

Ekologi Flashcards

1
Q

Vad ingår i ett ekosystem

A

Miljöfaktorer (pH-värde, luftfuktighet mm) och levande organismer (de som bord där, insekter, människor mm).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Biosfär

A

Alla ekosystem på jorden tillsammans. Ekosystemen hör ihop på olika sätt och är beroende av varandra.
Slutet system för materia och öppet system för energier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Inget försvinner

A

Energin kan inte skapas eller förintas bara omvandlas från en form till en annan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Grundämnen

A

består av en sorts atomer, kan aldrig ta slut utan de cirkulerar i kretslopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är energi?

A

Förmågan att kunna utföra ett arbete (rörelse).
-Rörelseenergi
-Värmeenergi
-Kärnenergi
-Lägesenergi
-Kemisk energi
-Elektrisk energi
-Strålningsenergi
vid varje omvandling omvandlas en del av energin till värme som har en låg energikvalité.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kemisk energi

A

Energi som finns i atomer och molekyler.
Ex. ved som är en kolförening = organiska ämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Organiskt ämne

A

Organiskt ämne + syre -> koldioxid + vatten + energi
(cellandning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Energi principen

A

Energi går varken att förstöra eller att nyskapa utan kan endast omvandlas mellan olika energiformer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är förbränning?

A

Förbränning innebär att ett ämne, oftast ett bränsle så som kol, ved eller bensin reagerar med syre och frigör energi i form av värme och ljus. under förbränningen bryts bränslet ner och bildar ofta koldioxid, vatten och ibland andra gaser som föroreningar som exempelvis svaveldioxid om bränslet innehåller svavel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Cellandning

A

= Respiration
Mitokondrierna (cellernas kraftverk) finns hos både växt, djur och svampceller. Här sker cellandningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fotosyntesen

A

Sker i växtcellens kloroplaster.
Växter kan tillverka sin egen energirika näring.
Kloroplasterna innehåller det gröna färgämnet klorofyll.
klorofyllet fångar in solenergi av rätt våglängd.
Koldioxid tas upp via bladens klyvöppningar. Klyvöppningarna finns på bladets undersida.
Fotosyntesen sker endast då det är ljust.
Koldioxid + vatten + solenergi = druvsocker + syre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Klorofyll

A

De ämne som gör växterna gröna.
Klorofyllet fångar upp blått och rött ljus bäst. Kvar blir det gröna ljuset. Därför blir växterna gröna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Klorofyllmolekylen

A

-Magnesium i mitten
-Omges av 4 kväveatomer.
Växter behöver mycket kväve. Kväve är en bristvara i naturen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Olika färgämnen

A

Klorofyll, karoteonoider och antocyaner.
På hösten när klorofyllet bryts ner blir de gula och röda färgerna synliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad händer med druvsockret från fotosyntesen?

A

Alla levande celler behöver energi och del av druvsockret som växten producerar använder den för att utvinna energi genom cellandningen.
Resten av druvsockret används för att bygga upp andra organiska föreningar.
Ex. stärkelse och cellulosa.
Samt som föda för växtätande djur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Näringskedja

A

Allt startar med en växt för att få in energi.
Producent - organismer som kan tillverka sin egen energirika näring genom fotosyntesen.
Konsument - organismer som inte kan bilda energirik näring ur fotosyntesen. de är beroende av producenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Producent

A

Organismer som kan tillverka sin egen energirika näring genom fotosyntesen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Konsument

A

organismer som inte kan bilda energirik näring ur fotosyntesen. de är beroende av producenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Näringsväv

A

-Visar på samband i naturen.
-Ju mer komplex desto stabilare.
-Organismer väljer flera olika typer av föda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Näringsämnen

A

Förutom energi behöver organismer näringsämnen = det vill säga byggstenar.
Alla växter behöver förutom koldioxid och vatten även ett antal grundämnen.
-Kväve - för proteiner, DNA
-Fosfor - för DNA
-Svavel - för proteiner
-Kalsium
-Kalium
-Magnesium - för klorofyll
-Järn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Varför tar inte näringsämnena i marken slut?

A

Nedbrytarna får energi och näring genom att äta döda organismer. På så sätt bryts döda växter och djur ner och näringsämnen frigörs. Nedbrytarna har cellandning och vid förbränning förbrukar de syre.
Enligt formeln (döda organismer + syre -> koldioxid + vatten + energi och mineraler frigörs). Där klodioxiden, vattnet, kommer tillbaka till atmosfären och börjar om sitt kretslopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nedbrytare

A

Bakterier, svampar och småkryp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Varför är havet salt?

A

Vatten från land utsöndrar saltsalter från marken som förs med vattnet ut i havet. Vattnet avdunstar medans salterna stannar kvar.
Brackvatten är mindre salt än saltvatten men har mer salt än sötvatten. Brackvatten består av sötvatten som har en lägre densitet och lägger sig vid ytan. medans saltvattnet har en högre densitet och lägger sig längre ner. Språngskiktet förhindrar omblandning av vattnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Varför finns det färre arter på västkusten?

A

Mainorganismer har tvingats anpassa sig till ett liv i brackvatten. Det kostar energi att hålla salthalten i cellerna på rätt nivå. Därför växer de långsammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Alger - havets producenter
-Flercelliga alger. Ex. grönalger -Planktonalger. Ex. kiselalger Har inga rötter och tar upp näring direkt från omgivande vatten. De behöver solljus.
26
Kompensationsnivå
Det vattendjup där cellandningen överstiger fotosyntesen. Under kompensationsnivån kan alger inte leva.
27
Exempel på näringskedja i sjö
Producent: växtplankton 1:a handskonsument: djurplankton 2:a handskonsument: mört Toppkonsument: gädda
28
Energipyramid
Vid varje omvandling blir en del av energin till värme. Endast 10% av energin går vidare till nästa pyramidnivå medans 90% av energin avgår till värme.
29
Vilket är det vanligaste saltet i havet?
Natriumklorid
30
Övergödning av havet
Då människan släpper ut mer kväve och nitrat genom jordbruk, skogsbruk, avlopp och biltrafik ökar tillväxten av alger vilket leder till algblomning. När algerna dör sjunker de till botten där nedbrytarnas cellandning omvandlar dött organiskt material + syre -> koldioxid + vatten + energi. Nedbrytarna förbrukar syret på botten vilket leder till en syrefattig botten = bottendöd (inget syre). Bakterierna bildar giftigt svavelväte vid syrebrist, botten levande djur dör.
31
Våtmarker
Naturens egna reningsverk. I våtmarker stannar vattnet upp en stud innan de rinner vidare, där sker denitrifikation där bakterier omvandlar nitrat kväve till kvävgas. Detta sker med hjälp av växtligheten i vattnet och hindrar att det kommer ut så mycket nitratkväve i vattnet.
32
Försurning av havet
Ett ökade problem. Havet försuras av koldioxid då det löser sig vatten och bildar kolsyra, detta sänker pH värdet. Som i sin tur gör att organismer med kalkhaltiga skal får svårt att överleva (skalen vittrar sönder).
33
Ekologisk nisch
Varje art i naturen har sitt eget livsutrymme som inte delas med någon annan art eftersom konkurrensen är mycket hård. Inkluderar dess interaktioner med andra organismer samt de fysiska och biologiska resurser den använder. Omfattar alla aspekter av artens liv ex. föda, boplats, gömställen och tid.
34
Fundamental nisch
Den fulla potensial av resurser en art skulle kunna använda i avsaknad av konkurans och andre begränsande faktorer.
35
Realiserad nisch
Den del av den fundamentala nischen som arten faktiskt använder i ett naturligt ekosystem, där den konkurrera med andra arter och påverkas av miljöförhållanden.
36
Biotiska miljöfaktorer som påverkar arterna i naturen
Predation, ex. om det finns många vargar ett område så kommer det bli färre rådjur. Parasiter, ex. om sjukdommar sprids av parasiter kan vissa djur eller arter minska. Konkurens Mutualism
37
Abiotiska miljöfaktorer som påverkar arterna i naturen
Klimat Nederbörd Vind pH Jordmån Genom dessa faktorer bildas ett toleransområde (det intervall avseende ex. temperatur, fuktighet eller ljus inom vilken en viss organism kan överleva) blir ekologisk nisch.
38
Biotiska faktorer
Naturlig reglering Rovdjuren, bytesdjuren och parasiterna reglerar varandras antal.
39
Invasiva arter
Främmande arter som breder ut sig i sin nya miljö på bekostnad av de inhemska arterna. När de gäller djur saknar de ofta naturliga fiender i sin nya miljö ex på djur. spansk skogssnigel, signalkräfta och mårdhund. ex på växter. parkslide och jätte björnloka.
40
Biotiska interaktioner
Predation, när en organism äter en annan. Parasitism, en levande organism lever av en annan organism men tar inte död på den, i alla fall inte direkt. Mutualism, två arter lever ihop och båda gynnas.
41
Olika levnadssätt (svampar)
Svampar saknar fotosyntes och måste få energirika föreningar på annat sätt. -Parasiter, kan var tickor, tar energi och näring från andra levande organismer. -Saprofyt (nedbrytare), tar energi och näring från dött organiskt material. -Mutualism (symbios), organismer lever ihop och gynnar varandra.
42
Gymnospermer
Barrträden - eftersom att fröna inte utvecklas i speciella frukter (är nakenfröiga).
43
Angiospermer
Lövträden - genomfröiga, fruktämnen som skyddar fröerna från uttorkning.
44
Reseliens
Förmågan till återhämtning. Mycket stor i tempererade områden. Mycket dålig i tropisk regnskog.
45
Regnskog
Varmt och fuktigt, jättesnabb nedbrytning -> näringsämnen och mineraler frigörs -> snabb tillväxt -> växterna tar upp alla näringsämnen ur marken vilket gör marken näringsfattig. näringen är bunden i växtligheten.
46
Olika typer av skog
Tropisk regnskog - snabb nedbrytning, subtropisk och tempererad regnskog. Mangrove - träd och buskar som lever i tropiska eller subtropiska kustregioner med tidvatten. Tempererade lövskogsbältet - ganska stor artrikedom, tydliga årstider. Taigan - barrskogsbälte i tempererat klimat artfattig men täcker stora arealer.
47
Biologisk mångfald
Variation av olika landskapstyper Variation av olika arter i ett område Variation inom arten Vi hittar mest mångfald i en blandskog
48
Skydd av natur
Reservat, anpassad användning, restaurera, slutna kretslopp
49
De 4 E skälen (motiv till att människor eller organisationer göra miljömedvetna eller hållbara val)
Etiska skäl Ekologiska skäl Ekonomiska skäl Estetiska skäl
50
pionjärarter (träd)
etablerar sig snabbt och växer till efter att ett ekosystem har utsatts för en störning. pionjärarter gynnas av störningar i naturen. relativt ljuskrävande träd som lätt växer upp på öppen mark med som oftast förlorar mot mer skuggtålig trädslag i konkurrensen om ljus
51
Zonering i sjöar
Ljustillgång - hur djupt ner ljuset når beror på mängden plankton och vattnets färg. Temperaturen påverkar cirkulationen.
52
Näringsfattiga sjöar
Skogssjöar har lågt pH-värde (mellan 5,0-5,5) Lite djur och växter i sjöarna Typiska djur är skräddare, abborre, gädda Olika typer av näringsfattiga sjöar. -Brunvattensjö får humus från myrmarker, litet siktdjup, få olika arter småkryp, vitmossa i kanten, ofta dy på kanten. -Klarvattensjön finns mest i fjällen, stort siktdjup, nattsländor trivs men inte så mycket andra småkryp.
53
Näringsrika sjöar
I jordbruksmark eller nära tätorter. Högre pH.värde (mellan 6-7) och mycket mineral närings ämnen. Tät och artrik växtlighet i strandzonen, många djur, gyttjebotten. Ibland syrebrist (luktar ruttet ägg), mycket plankton, litet siktdjup, vass och kaveldun (typiska strandväxter), braxen, sutare, iglar och sothöna (typiska djur)
54
växthuseffekten (den naturliga)
Atmosfären släpper igenom solstrålning (UV-ljus och synligt ljus), som omvandlas till värmestrålning (IR- strålning) när den reflekteras tillbaka från jordytan. IR-strålningen absorberas av växthusgaser som börjar vibrera Värme = atomers och molekylers vibrationer. Värmen hålls kvar i atmosfären. Temperaturen höjs
55
global uppvärmning (förstärkt växthuseffekt)
växthuseffekten har ökat. Människans förbränning av kol, olja och naturgas ökar koldioxidhalten, liksom röjning av skog. Mer ir-stråling (värmestrålning) stannar kvar i atmosfären
56
climate tipping points
brytpunkter som när de inträffar inte går att återställa till sitt ursprung
57
ozonskiktet
bildas av att uv-strålning omvandlar syrgas till ozon. ozonskiktet skyddar oss mot solens uv-strålning. Inget ozonskikt - inget liv på land är möjligt. Ozonet filtrerar bort UV strålning från jorden. Människan har förstört ozonsiktet pga av utsläpp av freoner.
58
arv, miljö och urval
Arvsanlagen, generna ger förutsättningar och sätter gränser för olika organismer. Miljön och arvsanlagen tillsammans avgör vilka egenskaper en organism har. Darwin; “Survival of the fittest”
59
DNA
Varje cell i vår kropp innehåller 23 par kromosomer= 46 st. Samma uppsättning DNA finns lagrat i varenda cell i hela organismen. Om en kromosom vecklas ut = en DNA molekyl. En gen motsvarar ett specifikt avsnitt på Dna-molekylen och innehåller information för att bygga ett visst protein. Våra gener bestämmer våra egenskaper genom de proteiner som tillverkas.
60
Mutation
Plötslig och slumpvis förändring av en gen, Sällan gynnsamma- nödvändiga för utveckling Mutationer ger upphov till variation av gener och egenskaper inom en art - de nya egenskaperna ärvs till nästa generation
61
Selektion - naturens val
Egenskaper testas och gallras Bra egenskaper sprids till nästa generation
62
Evolutionens drivkraft
mutation: Ger upphov till variation av gener och egenskaper inom en art + Selektion: Naturligt urval (naturen väljer) - de individer med gener som ger bäst egenskaper för att överleva i en viss miljö, kommer att ha större chans att fortplanta sig och föra sina gener vidare till nästa generation. Gener/egenskaper testas och gallras.
63
Samevolution
Olika organismer triggar varandra att utvecklas, till exempel; Rovdjur och bytesdjur. ex blir rovdjuret snabbare kommer även bytesdjuret att bli snabbare med tiden men även Insekters pollinering av blommor eller Kamouflage
64
Artificiell selektion
Människan väljer ut de exemplar som har de efterfrågade egenskaperna och avlar/korsar, exempelvis; avla på Kossor som ger stor mjölkproduktion - bättre mjölkproduktion hos den nya kossan
65
hybrid- DNA
Är om man sammanfogar Dna-molekyler (gener) från olika arter med varandra. En gen med önskade egenskaper kan klippas ut från arvsmassan DNA:t hos en organism och klistras in i arvsmassan DNA:t hos en annan organism.
66
Genmodifierade organismer - (har hybrid DNA)
ex på GMO där man klippt in hybrid-dna i en risplanta då stora jordområden kan inte odlas på för att marken är för salt, eller för att vädret är torrt eller svalt. Men nu har forskare skapat en risplanta som samtidigt tål både kyla, torka och salt.
67
livets mångfald - indelning
bakterier - encelliga, saknar cellkärna växter - har cellkärna och fotosyntes svampar - har cellkärna, saknar fotosyntes djur - har cellkärna, saknar fotosyntes
68
Hur förökar sig fröväxter?
Fröväxten har två problem. Den måste först sprida sitt pollen (hanceller) så att en honblomma befruktas. Vid befruktningen bildas frön som sedan ska spridas.
69
ståndare och pistill
ståndare - sprider sitt pollen eller hanceller till honblommans pistill som då blir befruktad. Då bildas frön som ska spridas.
70
jordbrukets historia
De första människorna levde som jägare och samlare För cirka 10 000 år sedan började människan odla marken Bofasta – på grund av att man började odla (jordbruk) Selektion av önskade gräs=sädesslag
71
modernt jordbruk
Mycket mindre åkerarealer Konstgödning innehåller kväve, fosfor och kalium (NPK) Ängen är försvunnen Kulvert och utdikning Maskiner Mer produktion- färre och större jordbrukare Genteknik- GMO
72
Mykorrhitza
det som händer när svampens mycel och trädets rottrådar växer ihop.
73
Hållbar utveckling
Att jordens resurser inte utarmas på ett sätt som gör tt kommande generationer får sämre förutsättningar att försörja sig än vår.

Ekologi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions