Fraser 2

Question 1

1. Käräjäoikeus on ensimmäinen oikeusaste, jonka kansalainen kohtaa rikosasiassa.

Answer 1

Tingsrätten är den första instans(en) som en medborgare/medborgaren möter i brottmål.

Question 2

2. Sen lisäksi käräjäoikeudet käsittelevät riitajuttuja ja hakemusasioita.

Answer 2

Därtill/Dessutom/Ytterligare behandlar tingsrätterna tvistemål/civilmål och ansökningsärenden.

Question 3

3. Paitsi tuomareita käräjäoikeudessa on myös maallikkojäseniä.

Answer 3

Förutom domare finns det också/även lekmannamedlemmar i tingsrätten.

Question 4

4. Asiat käsitellään ja ratkaistaan joko istunnossa, johon jutun osapuolet kutsutaan, tai
   kansliamenettelyssä.

Answer 4

Ärenden behandlas och avgörs antingen i ett sammanträde dit parterna i målet sammankallas eller i kansliförfarande.

Question 5

5. Haastehakemuksessaan kantaja esittää, mitä hän vaatii ja millä perusteella

Answer 5

I sin stämningsansökan anför käranden vad hen yrkar (på) och på vilka grunder.

Question 6

6. Tutkittuaan hakemuksen käräjäoikeus laatii haasteen, joka lähetetään vastaajalle.

Answer 6

Efter att ha undersökt/gått igenom ansökan utarbetar/upprättar tingsrätten en stämning som skickas till svaranden.

Question 7

7. Jos riidan osapuolet ovat erimielisiä, asia etenee suulliseen esikäsittelyyn.

Answer 7

Om parterna i tvistemålet inte är eniga/är oeniga går målet vidare till muntlig förhandling.

Question 8

8. Jos riitaa ei pystytä sovittelemaan, asia siirtyy pääkäsittelyyn.

Answer 8

Om tvisten inte kan jämkas, går målet till huvudförhandling.

Question 9

9. Siinä kuullaan osapuolten käsityksiä, käydään läpi todisteet ja kuullaan todistajia.

Answer 9

Där hörs parternas uppfattningar och man genomgår bevisen och hör vittnen.

Question 10

10. Riitajutun ratkaisua kutsutaan tuomioksi

Answer 10

Avgörandet av tvistemål kallas (för) en dom/heter en dom.

Question 11

Medborgarinitiativ i Finland

Answer 11

50 000 röstberättigade finska medborgare kan lägga fram ett initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas.

Ett medborgarinitiativ får väckas av en eller flera röstberättigade finska medborgare.

initiativet ska innehålla ett lagförslag eller ett förslag om att lagberedning ska inledas samt motivering till förslaget

initiativet ska ha en titel som beskriver dess innehåll

initiativet ska dateras och samma initiativ får inte innehålla olika slags ärenden

initiativet ska gälla ett ärende om vilket det kan föreskrivas genom en lag.

Justitieministeriet har inrättat en nättjänst för votering via nätet.

Question 12

Lagstiftning EU

Answer 12

Tre institutioner stiftar tillsammans EU:s lagar  Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och EU-kommissionen
Det ordinarie lagstiftningsförfarandet

Förordningar (bindande för alla EU-länder)
Direktiv (bindande, men medlemsländerna får bestämma hur det ska gå till)
Beslut (bindande för dem som det riktar sig till)

Question 13

EU-domstolen = Europeiska unionens domstol

Answer 13

EU-domstolen = Europeiska unionens domstol

Grundades år 1952
Ligger i Luxemburg
Domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder
Obs! Europadomstolen (för de mänskliga rättigheterna) ska inte förväxlas med EU-domstolen!

Question 14

Europeiska unionen

Answer 14

Europeiska unionen (EU) är en union som bestårav 28 medlemsländer

Europeiska unionen har sju egentliga institutioner med egna specifika uppgifter.

Europeiska rådet består av medlemsstaternas regerings- och statschefer och kallas också EU:s toppmöte.
Europeiska unionens rådet är den EU institution där företrädarna för medlemsstaternas regeringar möts, dvs. samtliga medlemsstaters ministrar med ansvar för ett visst område.

Europaparlamentet företräder unionens medborgare. Parlamentet beslutar om unionens lagar och budget tillsammans med ministerrådet.
Europeiska kommissionen är en institution som är oberoende av medlemsstaterna. Kommissionen har exklusiv rätt att lägga fram lagförslag.

Primärrätten: Grundfördragen

Europeiska unionens lagstiftning är indelad i primärrätt och sekundärrätt.

Primärrätten är EU:s primära rättskälla (oikeuslähde). Den befinner sig högst upp i den europeiska rättsordningen.
Primärrätten är EU:s grundläggande rätt, vilket betyder att den gäller framför all annan gemenskapsrätt.

Primärrätten utgörs huvudsakligen av EU:s grundfördrag.

Sekundärrätten:Förordningar

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet.
En förordning som har trätt i kraft gäller direkt och likadant i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen.
Det brukar kallas för att en förordning är direkt tillämplig = ett medlemsland, efter att en förordning har antagits, inte behöver göra någonting mer för att den ska gälla i medlemslandet
Om det visar sig att ett medlemslands nationella regler säger någonting annat än vad som sägs i en förordning är det förordningen som gäller.

Sekundärrätten:Direktiv

Ett direktiv sätter upp vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men lämnar åt medlemsländerna att avgöra exakt hur.
Ett direktiv ger därför varje medlemsland handlingsutrymme.
Om landet redan har de regler som föreskrivs i direktivet behöver det inte göra någonting utan kan hänvisa till de befintliga reglerna.
I direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

Sekundärrätten:Beslut

Ett beslut är bindande för dem som det riktar sig till (t.ex. ett enskilt medlemsland eller företag) och är direkt tillämpligt.
Eftersom beslut kan rikta sig specifikt till en eller flera fysiska och juridiska personer lämpar de sig särskilt för mer administrativa ändamål eller för att tillämpa gällande lagar.
Beslut används till exempel ofta inom EU:s konkurrenslagstiftning.

Sekundärrätten:Rekommendationer och yttranden

Rekommendationer och yttranden är inte bindande rättsakter.
Att de inte är bindande innebär att medlemsländerna inte är skyldiga att följa en rekommendation eller ett yttrande.
Däremot kan de ha vissa indirekta effekter, till exempel att EU-domstolen använder dem som stöd vid tolkning av EU-rätten, eller att de kan anses binda den institution som har antagit dem.

Europeiska unionens domstol

Unionens domstol har i uppgift att övervaka att EU:s lagstiftning tolkas (tulkitaan) och tillämpas (sovelletaan) på samma sätt i samtliga medlemsstater.
Domstolen säkerställer också att unionens medlemsstater och institutioner sköter sina lagstadgade uppgifter.
Domstolen har befogenhet att döma i tvister där parterna är medlemsstater, EU:s institutioner, företag och enskilda personer.
EU-domstolen består av unionens domstol, tribunalen och personaldomstolen.
EU-domstolens rättspraxis har fått en central betydelse för EU-rätten därför att unionens grundläggande fördrag är allmänt.

Question 15

Hej, hur mår ni?

Answer 15

bra, inget speciellt

Question 16

de är ganska vindikgt ut

Answer 16

men solen skiner?

Question 17

olika typer av mål

Answer 17

1. ansökningsärenden (t.ex. skilsmässa, adoption, bodelning, konkurs) (hakemusasiat)

Sökanden lämnar in, skickar eller faxar sin ansökan med bilagor till tingsrättens kansli.

2. tvistemål (=civilmål):

en kärande

ett svaromål en stämning; väcka talan > ett käromål+ett

yrkande

en svarande

3. brottmål: en polisanmälan (= en anmälan om brott) (ej: brottsanmälan) > en
   förundersökning (polisutredning, polisförhör)
   den misstänkte
   olika tvångsmedel
   -gripande (> den gripne), anhållande (> den anhållne), häktning (> den häktade),
   reseförbud, utlämning till / från Finland, kroppsvisitation, kroppsbesiktning,
   skingringsförbud, kvarstad, beslag, husrannsakan

en åklagare + en målsägande > väcka åtal (om åtalsrätten inte är preskriberad eller om man inte
beslutar om åtalseftergift) > den åtalade

Question 18

brottmål förlopp

Answer 18

Behandlingen av brottmålet börjar med att åklagaren framställer sina yrkanden mot svaranden och grunderna för dem. Målsäganden kan ha begärt att åklagaren även för fram hans yrkanden i saken. Framställer målsäganden själv sitt krav på ersättning, får han ordet efter åklagaren.

Därefter hörs svaranden, som antingen kan medge eller bestrida den gärning som åklagaren påstår att han har begått. Svaranden skall även meddela om han går med på att betala den ersättning som målsäganden kräver.

Sedan motiverar åklagaren och målsäganden närmare sina ståndpunkter. Svarandena framför sin synpunkt på det som anförts i rätten.

Nästa steg är att vittnen hörs. Även målsäganden och svaranden kan förhöras i bevissyfte. Vittnenas berättelser bandas. Rätten kan också godkänna annan bevisföring, till exempel skriftliga bevis.

Slutligen framlägger parterna sin uppfattning om hur saken bör avgöras.

Kan behandlingen av ett brottmål inte slutföras inom en dag, fortsätter behandlingen i allmänhet genast nästa dag.

Rättegången är muntlig. Inga skriftliga utsagor tillåts. Rättegången är vanligen offentlig, vilket innebär att vem som helst får följa den. Domstolen kan i vissa fall dock bestämma att målet skall avgöras inom stängda dörrar.

Question 19

DOMSTOLAR

Answer 19

DOMSTOLAR

allmänna förvaltningsdomstolar specialdomstolar

• tingsrätter -förvaltningsrätter -arbetsdomstolen
• hovrätter -Högsta förvaltningsd. -försäkringsdomstolen
• Högsta domstolen -marknadsdomstolen
• riksrätten

Question 20

domstolarna

Answer 20

Domstolarna utövar dömande makt, dvs. de avgör vad som är rätt i ett enskilt ärende. Domstolarna är oberoende: de binds endast av gällande rätt. Ingen utomstående instans kan ingripa i deras avgöranden. Domstolarnas oberoende garanteras i grundlagen (1).
Tingsrätterna (2) behandlar brottmål, tvistemål och ansökningsärenden.
Underrättens (3) avgörande kan i allmänhet underställas en högre (4)domstol för prövning.
Tingsrättens avgöranden överklagas i hovrätten (5).
Ändring i hovrättens avgörande kan i sin tur sökas i Högsta domstolen (6), om denna beviljar besvärsrätt (7).
Förvaltningsdomstolarna(8) behandlar besvär över myndigheternas beslut.
Förvaltningsdomstolens beslut överklagas i Högsta förvaltningsdomstolen (9).

Specialdomstolar är marknadsdomstolen, arbetsdomstolen, försäkringsdomstolen och riksrätten (10).

Question 21

Tvistemål och ansökningsärendenKombinera

Answer 21

anhängiggöra ett ärende
inleda ett ärende
lämna in en ansökan
avgöra ett ärende
väcka talan
yrka på skadestånd
bryta mot ett avtal
uppfylla sin skyldighet
ersätta en skada

Ärendet ska anhängiggöras med en ansökan.

2. Ärenden som gäller t.ex. vårdnad om barn är ansökningsärenden.
3. Om man önskar inleda ett ärende ska man lämna in en ansökan till tingsrätten.
4. Innan ärendet avgörs bör i saken delaktiga ges tillfälle att komma (in) med en utsaga.
5. Om käranden yrkar på skadestånd ska svaranden (åläggas att) ersätta skadan.
6. Om avtalsparten har gjort sig skyldig till bedrägeri kan avtalsbrottet vara straffbelagt

Question 22

Parterna i en rättegång

Answer 22

Brottmål

Åklagaren
Målsäganden
svaranden

Tvistemål

Käranden
svaranden

Ansöknings-ärenden

Sökanden
De i ärendet delaktiga

Question 23

Rättegången

Answer 23

Rättegångarna i Finland består av förberedelse och huvudförhandling.

Syftet med förberedelsen är göra ärendet klart för huvudförhandlingen.

När föreberedelsen är avslutad kallar rätten parterna till ett sammanträde som kallas huvudförhandling.

Civil- och brottmål kan avgöras i endomarsammansättning eller fulltalig sammansättning.

Ansökningsärenden avgörs vanligen i skriftligt förfarande.I brottmål och tvistemål avslutas rättegångnen med en dom, i ansökningsärenden med ett beslut.

När det är fråga om omfattande mål kan domstolen ge interismistiska förordnanden eller en deldom.
Käranden kan återkalla käromålet eller parterna kan låta bli att komma till rättegången. I dessa fall avskrivs målet.

Domstolen kan också avvisa målet. Detta innebär att parterna inte får något svar på sina yrkanden.

Efter prövningen kan domstolen antingen förkasta eller godkänna käromålet.

Question 24

Lagstiftningsprocessen i riksdagen

Answer 24

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar.

Lagar stiftas i plenum.

Ett lagförslag går till riksdagen antingen som en proposition från regeringen eller som en lagmotion från en riksdagsledamot

första där finns en proposition eller en lagmotion

• > remissdebatt
• > utskott

-> första behandlingen

-> andra behandlingen
! lagförslaget godkänns eller förkastas

Question 25

Arbetsintervju

Answer 25

Berätta om dig själv.
Varför söker du arbetet?

Har du referenser ifrån tidigare arbetsgivare?
Vad motiverar dig?

Jag söker arbete eftersom jag vill få arbetserfarenhet inom min bransch. Därför det är bra at jobba i en advokatbyrå. Så jag kan göra karriär.

Jag behöver inte en stor lön men jag skulle vilja ha en meningsfull arbete.

Jag tycker om distansarbete men jag är också en bra grupparbetare.

Jag tycker att flexible arbetstider är hjälpsam.

Jag är mycket flitig, energisk och stresstålig arbetare.