frågor till tentan Flashcards

1
Q

Visa talet 269 med mayafolkets talsystem och i egyptiernas talsystem.

A

Maya : 400= 0, 20= 2 pinnar 3 majskorn, 1= 1 pinne 4 majskorn Egyptierna: 200= två snurror, 60= sex ur svängar, 9= nio pinnar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förklara begreppen Grundtal/kardinaltal, ordningstal och Identitet/beteckning.

A

Grundtal/ kardinaltal

Det sista uppräknade räkneordet anger hur många det är. Kardinaltal kan delas upp i två huvudgrupper. Ett grundtal eller kardinaltal anger summan av en mängd.

Kardinaltal som anger objekt.

Kardinaltal som anger antal måttenheter.

Ordningstal

Tal som anger ordning t.ex. första, andra, tredje. Har en speciell läsriktning.

Räkneord som bekräftar Identitet/Beteckning

Namn utan numerisk innebörd, tex siffran 10 på en fotbollsspelares tröja.
Kan också beskrivas som siffra/siffror som anger ett föremåls identitet, t.ex. en bil har ett registreringsnummer, en spårvagn har ett vagnsnummer etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Lös uppgiften 13-7 på tre olika sätt, med hjälp av (3p) huvudräkningsstrategierna, inverterad addition och lika tillägg. Visa alla dina steg. Skriv tydligt vilken strategi du använt.

A

Inverterad addition: uppräkning från 7 till 13, subtraktionen ses som en skillnad. 7 + 3= 10, 10+3= 13, 7 + 6= 13 Lika tillägg: Skillnaden på talet förendras inte om båda termerna minskar eller ökar lika mycket. 7 + 3 = 10, 13 + 3= 16, lättare att se hur många steg det är mellan 10-16 än 7-13

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv vad som menas med ”dubbelräkning” med fingrar, Förklara även när och varför dubbelräkning som strategi kan vara en svårighet.

A

Dubbelräkning är när en elev ska räkna tex 5 + 4 = 9 Eleven behöver då börja från 4 och räkna upp till 9 och samtidigt hålla koll på hur många steg det är upp till nio (behöver räkna stegen), eleven går då en dubbelräkning. Dubbelräkning är en svårighet när elever ska räkna fler steg, lätt att det blir fel när eleverna räknar på detta sättet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Skriv en textbaserad rutinuppgift (kontext) till varje situation: jämföra och ha från början, öka

A

Jämföra: My har 3 burkar. Liam har 2 fler. Hur många burkar har Liam?
Ha från början: Du får 3 burkar av mig. Nu har jag 2 kvar. Hur många hade jag från början?
Öka: Jag har samlat 3 burkar och hittar 2 till. Hur många har jag nu?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Utför subtraktionen 734 - 386 med en utfyllnadsmetoden (standardalgoritmen/uppställning). Använd ett förklarande språk och beskriv steg för steg hur du går tillväga så tydligt att en elev i årskurs 3 förstår alla steg.
A

Uträkning i häftet, Steg 1: Ställ upp talen i en uppställning med de största talet överst. 2: Kolla om entalet i den ävre termen går att subtrahera med entalet i den nedre termen–> detta “går” en eftersom vi inte har tillräckligt ned ental i den övre termen. 3: Växla ett tiotal från 734 till 10 ental och anteckna detta över entalen. 4: Subtahera 10 med 6 = 4 för att sedan 4 med 4 för att få svaret 8. 5: Gör på samma sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Utgå från uppgiften 5 · 3. a. Skriv en textbaserad rutinuppgift (kontext) till varje situation: Lika grupper och area. b. Illustrera varje situation med en bild.

A

Gustav har 5 påsar med 3 godisbitar i varje påse hur många godisbitar har gustav?

Plastfickor med pokémon kort med 5 rader och 3 kolumner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är en god taluppfattning?

A

En god taluppfattning innebär att en person har en övergripande förståelse för tal och talens uppbyggnad. Man kan bruka tal i olika operationer och använda sin förmåga för att fatta beslut som vilar på en förståelse. Man har även en känsla gällande tals relationer till andra tal och besitter förmågan att reflektera kring det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är skillnaden mekkan siffra, tal och antal?

A

Siffra: Symbolerna 0-9 utan värde.

Tal: Byggs upp av siffror, används för att beskriva ett antal. ( har ett värde)

Antal: Beskriver mängd och kopplar till föremål. Besvarar frågan “hur många?”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är skillnaden mellan subitizing och unitizing?

A

Perceptuell - ser helhet

Konceptuell - ser del/grupperar eller jämför att se mängd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är skillnaden mellan Perceptuell Subitizing och Konceptuell Subitizning?

A

Perceptuell- som helhet Konceptuell - som delar, vid större mängder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka fem principer inehåller Gelman och Gallistels?

A

Abstrctionsprincipen ett till ett principen Principen om godtycklig ordning Principen om talens stabila ordning Antalsprincipen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär Abstractionsprincipen?

A

Barnet har förståelse för att det går att räkna antalet i en mängd, även om det inte syns eller går att ta på. Barnet behöver inte kunna räkna med måste förstå att det handlar om antal och inte föremålet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär ett till ett principen ?

A

Genom parbildning kan barnet jämföra om två mängder innehåller två olika mängder eller samma. Ett föremål bildar par med ett annat föremål i samma mängd.

Tex: fem fingrar fem bilar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad innebär Principen om godtycklig ordning?

A

Det spelar ingen roll vilken ordning man räknar föremålen i eller om man räknat åt olika håll, bara alla föremål blir räknade en gång (mängden är oberoende av i vilken ordning du räknar föremålen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär Principen om talens stabila ordning?

A

Räkneorden måste komma i en bestämd ordning. 1 kommer alltid innan 2.
För att kunna ange antal föremål behöver vi arbeta parvis mellan räkneord och föremål. Förstå att talraden inte bara är en ramsa utan en kedja av tal där varje siffra har ett värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär antalsprincipen?

A

Vid uppräkning av föremål, talar det sista räkneordet om hur många föremål det finns. (kräver träning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad krävs för att en elev ska kunna betämma tal?

A

de fem principerna, subitizing och herarkisk inkludering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka tre steg finns det för att ett barn ska förstå en räkneramsa?

A

Talramsa som en sträng bara ett långt ljud.

ses som en ramsa, förstås som separata ord, saknar koppling till föremål.

Talramsa som en obrytbar sträcka med olika ord men ändå bara en ramsa

startar på ett och räknar framåt, börjar peka på föremål och kan ibland koppla tal till antal.

Talramsa som en kedja som kan brytas där barnet kan räkna vidare på talraden framåt och bakåt. Startar från ett givet tal, kan koppla till annat tal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär begreppet herarkisk inkudering?

A

Förståelsen för att naturliga tal öka med med exakt en i taget och att antalet i föregående tal finns i nästkommande. Tex i talet 5 finns även 4,3,2 och 1. Talet innehåller alla de talen som ligger föregående.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är ett grundtal/kardinaltal?

A

Det sista uppräknade räkneordet anger hur många det är. Kardinaltal kan delas upp i två huvudgrupper. Ett grundtal eller kardinaltal anger summan av en mängd.

Kardinaltal som anger objekt.

Kardinaltal som anger antal måttenheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär begreppet ordningstal?

A

Tal som anger ordning t.ex. första, andra, tredje.

Har en speciell läsriktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär begreppet Identitet/beteckning?

A

Namn utan numerisk innebörd, tex siffran 10 på en fotbollsspelares tröja.
Kan också beskrivas som siffra/siffror som anger ett föremåls identitet, t.ex. en bil har ett registreringsnummer, en spårvagn har ett vagnsnummer etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur skriver man talet 1846 med Egyptiernas talsystem?

A

gör en uträkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur skriver man talet 468 med romarnas talsystem?

A

gör en uträkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur skriver man 7578 med maya folkets talsystem?

A

gör uppgiften

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka steg innehållet REM- Realistic Mathematics Education?

A

aktivt lärande realistiska situationer modeller av och för tänkande sammanfattning av olika innehåll matematiska samtal återupptäcka matematiken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

I REM vad innebär dteg 2. Realistiska situiationer?

A

Undervisningen startar i en “verklig/realistisk” kontext som ger möjlighet att utforska specifika matematiska ideer.

Något eleverna kan föreställa sig:

En verklig händelse.

En påhittad händelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

i REM vad innebär steg 3. Modeller av och för tänkande?

A

Modeller hjälper oss att:

Organisera, strukturera och tolka, visualisera det matematiska innehållet för att underlätta kommunikationen i klassrummet. Här kan man synliggöra matematiken. Tallinje, tärningar, fingrar, mm. → Synliggöra elevernas strategier och visualiserar.

Läraren använder sig av tallinjen för att uppmärksamma matematik- när eleven använder sig av detta modellen används den FÖR eleven.

Konkreta/direkta- har vi kolor så visar vi kolor, har vi apelsiner visar vi detta.

Från ett till två går man mer och mer abstract.

Konkreta modeller - Antal/siffror

Både ett och två är konkreta ( det går att ta på)

Bilder/ teckningar (ritar)

Ikoner (ritar)

Höjer abstraktionsgraden

Symboler (största steget)

Progression inom olika matematiska modeller

Vi vill att de ska till en mer abstrakt matematisk modeller får modellerna visar sammanhängande enheter. (inte räkna en och en) Fem strukturen behöver eleverna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

i REM vad innebär steg 4. Sammanfattning av olika innehåll?

A

Textuppgifter/problem- Ska kunna lösas med hjälp av olika räknesätt.

Du kopplar ihop olika matematiska kompetenser

Tex Inom geometri gör du beräkningar med addition, subtraktion, multiplikation och division.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

I REM vad innebär steg 5. Matematiska samtal?

A

sant eller falskt

EPA- modellen

Eleverna ska ett undersökande tänka på matematiklektionerna som de sedan ska få utveckla och diskutera om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

I REM vad innebär steg 6. Återuppäcka matematiken?

A

Vad innebär det att återupptäcka matematiken?

– Få syn på matematiska idéer genom att undersöka och generalisera

– Gå från det informella till det formella 10 st 1 grupp

Vad innebär det för läraren?

  • Skapa undersökande miljöer med fokus på en matematisk idé
  • Lyssna och iaktta aktivt Vad innebär det för eleven?

–Undersöka och kommunicera med andra elever

–Dela med sig av strategier i olika matematiska samtal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka olika typer av konversationer finns det i klassrummet?

A

Hur utbyter läraren och eleverna konversation i klassrummet?

Perspektiv på lärande:

Behavioristiska perspektivet- talar om vad man ska göra, elever sitter tysta och lyssnar

Kognitiva och konstruktivistiska perspektivet- dialog, utbyte, kommunikation

Sociokulturella- dialog kors och tvärs, dialog med varandra, kommunikation åt alla håll, (tar nog till sig mest kunskap)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad innebär den kommunikativa lagen?

A

Den kommunikativa lagen innebär att termerna kan byta plats utan att det påverkar svaret av uppgiften

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilka verktyg för att synliggöra strategier finns det?

A

Centercuber, areamodellen, tallinje (även öppen), 10-ruta, reknrek mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad innebär dubbelräkning?

A

När en elev räknar på fingrarna och måste räka ut additionen plus hur mång steg eleven har hoppat, leder ofta till misstag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Att räkna på fingrarna förutom dubbelräkning vilka faror finns?

A

eleven fastnar i stategin att räkna på fingrarna och stannar i sin utveckling i matematiken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

del -del helhet hur ser man att det är subtraktion på modellen?

A

när su söker skillnaden

39
Q

del- del helhet hur ser du att du har en addition?

A

när helheten saknas

40
Q

varför er deö- del helhetsmodellen bra?

A

Hjälp för eleverna att välja räknesätt och tolka situationen.

41
Q

Varför är talkambrater bra?

A

Talkamrater är viktiga för hur barn ”ser tal” avgör vad de kommer att göra med tal när de t.ex. löser en uppgift. Om barn inte erfar tal som sammansatta enheter utan enbart som enstaka enheter kommer barnet använda ”enstegsräkning” för att lösa uppgiften.

42
Q

vad innebär att räkna med dubblor?

A

tal som tex 6+6

43
Q

Vad innebär att räkna med en algoritm?

A

En uppställning i addition, subtraktion (växling eller utfyllnadsmetoden) eller multiplikation. Finns både korta och långa, eleverna börjar med långa och sedan korta.

44
Q

Vad innebär det att räkna via tiotal?

A

Vi mellanlandar på 10 tal. Går även att göra med hundratal, bra tillsammans med en tallinje för att eleverna ska lätt kunna räkna tal där tiotalet ändar värde.

45
Q

vad innbär det när man räknar med inverterad addition?

A

Uppräkning från subtrahenden till minuenden, 13 - 7 = 6 räknas som 7 till 10 är det 3 från 10 till 13 är det tre, man räknar addition. Lämplig när skillnaden är liten i flersiffriga tal.

46
Q

Vad innebär det att räkna med lika tillägg?

A

avståndet mellan talen förändras inte om både subtrahenden och minuenden ökar eller minskar lika mycket. 17-9 = 18-10 = 8 eller 47-18 = 49-20 = 19

47
Q

Vad innebär det att räkna med kompensation?

A

Den ena termen minskas med lika mycket som den andra termen ökar med.

5 + 7 = 6 + 6 = 12

48
Q

Vilka huvudräkningsstategier finns det inom addition?

A

Hur vet vi att det ska vara en addition tex

Lägga ihop/öka

Jämföra

Ha från början

49
Q

Vilka huvudräkningsstategier finns det inom subtraktion?

A

Ta bort

Jämföra

Komplettera/lägga till

Uppdelning

50
Q

Formulera en situation med innehållsdivition och delningsdivition utifrån 15/3

A

Innehållsdivision: anna har 15 äpplen, anna lägger 3 äpplen i varje påse, Hur många påsar behöver anna? vi vill veta grupp Delningsdivision: anna har 15 äpplen anna delar äpplena i tre grupper hur många äpplen finns det i varje grupp?

51
Q

Förklara principerna ett-till-ett principen och antalsprincipen med hjälp av exempel.

A

.Genom parbildning kan barnet jämföra om två mängder innehåller två olika mängder eller samma. Ett föremål bildar par med ett annat föremål i samma mängd.

Tex: fem fingrar fem bilar

Vid uppräkning av föremål, talar det sista räkneordet om hur många föremål det finns. (kräver träning)

52
Q

Förklara begreppet unitizing och varför förståelsen av begreppet är grundläggande för att förstå positionssystemet.

A

unitizing: att simulant se grupp och mängd.

Unitizing är även förståelsen att mängder skapas eller delas upp i lika grupper och att dessa kan räknas.

Detta mäste en elev kunna för att förstå att talet 100 kan delas upp och därmed förstå positionssystemet.

53
Q

Beräkna 68-29 på tre olika sätt med hjälp av huvudräkningsstrategierna

fast differens/lika tillägg, stegvis beräkning-standard samt hoppa för långt.

Visa alla dina steg. Skriv tydligt vilken strategi du använt.

A

.

54
Q

Vilka tre olika förkunskaper behöver en elev ha för att behärska de olika stegen i

huvudräkningsstrategin gå via tiotal i subtraktion. Utgå från uppgiften 72-8 och beskriv

tydligt var de olika förkunskaperna är till hjälp för att lösa uppgiften

A

,

55
Q

Utgå från multiplikationen 14 ∙ 7. Visa multiplikationen med en areamodell och med en lång algoritm. Använd ett förklarande språk som passar den långa algoritmen

A

,

56
Q

Utgå från divisionsuppgiften 12/3.

a. Formulera två olika vardagssituationer – en som beskriver en delningssituation och en som beskriver en innehållssituation. Tänk dig att du formulerar detta för elever i åk 2. Ange vilken situation som är en delnings- respektive innehållsituation.

A

.

57
Q

Nämn alla huvudräkningsstategier som vi har pratat om

A

dubbor, algoritm, gå via tiotal, inverterad addition, lika tillägg, kompensation

58
Q

254 (sex) skriv till tio bas

A

254sex=106

59
Q

4325 (sex) skriv i tio bas

A

4325sex=989

60
Q

326 (tio) skriv till sex bas

A

326=1302sex

61
Q

1256 (tio) skriv i 6 bas

A

1256=5452sex

62
Q

123 + 322 (sex) räkna ut

A

445sex

63
Q

omvandl a till basen 10

1358tolv

A

1358tolv = 1 · 123 + 3 · 122 + 5 · 121 + 8 · 120 = 1 · 1728 + 3 · 144 + 5 · 12 + 8 · 1 = 1728 + 432 + 60 + 8 = 2228

64
Q

7 · 45 multiplicera med hjälp av den distrubetiva lagen

A

7 * 45= 7 * (40+5) = 7 * 40 + 7 * 5= 280 + 25 = 315

65
Q

Är något av talen 129, 135, 143 och 151 primtal?

A

151 är ett primtal

66
Q

multiplicera 112tre · 22tre

A

svar: 11011

67
Q

primtalsfakorisera 630

A

10 ( 2,5) kv ar 63 (3) 21 (3,7)

68
Q

Vad är delbarhetskriteriet för 2?

A

slutar på en jämn siffra

69
Q

Vad är delbarhetskriteriet för 4?

A

ed

70
Q

Vad är delbarhetskriteriet för 6?

A

s

71
Q

Vad är delbarhetskriteriet för 8?

A

s

72
Q

Vad är delbarhetskriteriet för 9?

A

m

73
Q

Förklara begereppet taluppfattning

A

Att ha förmångan att förstå och bruka tal i olika situationer och operationer.

74
Q

på det romerska talsystemet hur skriver men 4?

A

IV 1-5

75
Q

på det romerska talsystemet hur skriver man 11?

A

VI XI

76
Q

på romerska hur skriver man 9?

A

IX

77
Q

på romerska hur skriver man 14?

A

XIV

78
Q

på romerska jur skriver man 110?

A

CX

79
Q

vilka additionssituationer finna det?

A

lägg till, öka, jämföra

80
Q

vilka additionssituationer finna det?

A

lägg till, öka, jämföra

81
Q

Vilka subtraktionssituationer finns det?

A

ta bort, jämföra, kompletera, lägg till, uppdelning

82
Q

para ihop uppfiften med en additionssituation eller subtraktionssituartion

Skolan har 23 lärare anställda. Tre sägs upp p.g.a. dålig ekonomi. Hur många lärare finns det sedan på skolan?

A

helhet: 23
del: 3

Situation: Ta bort.

signalord: Sägs upp

83
Q

para ihop uppfiften med en additionssituation eller subtraktionssituartion

Ella har 35 kronor. Zeinab har 25 kronor. Hur många kronor har de tillsammans?

A

del: 35
del: 25

Situation: Lägga till/ komplettering sub

Signalord: tillsammans

84
Q

para ihop uppfiften med en additionssituation eller subtraktionssituartion

Barnen hade bakat 35 bullar till föräldramötet. Det kom 40 personer och alla ville ha bulle. Hur många bullar fattades?

A

Helheten:40

del: 35

Situation: lägga till/ Komplettering sub

85
Q

para ihop uppfiften med en additionssituation eller subtraktionssituartion

På vår förskola har vi 18 innebandyklubbor. Vårvindens förskola har bara 11. Hur många fler har vi?

A

helhet: 18
del: 11

Situation: sub Jämföra

86
Q

para ihop uppfiften med en additionssituation eller subtraktionssituartion

Lisa kan simma 75 meter. Paulina kan simma 25 meter längre. Hur många meter kan Paulina simma?

A

Helhet: 75

del: 25

Situation: Lägga ihop addition

87
Q

Vilka är de första primtalen:

A

2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19, 23, 29

88
Q

vad är definitionen av ett primtal?

A

Ett primtal är ett positivt heltal större än 1 som endast är delbart med 1 och sig självt.

89
Q

vad är definitionen av srtemitikens fundamentalsats?

A

Varje positivt heltal som är större än 1 har en unik uppdelning i primtalsfaktorer.

90
Q

vad är definitionen av en delare?

A

Ett heltal b är en delare till ett heltal a om det finns ett heltal c sådant att a = b ! c .

91
Q

vad är definitionen av SGD?

A

Den största gemensamma delaren till två heltal a och b (som inte båda är lika med 0) är det största heltal som är en delare till både a och b. Betecknas SGD(a,b) eller sgd(a,b)

92
Q

Vilet typ är det hindu-arabiska talsystemet?

A

multiplikativt och additativt

93
Q

Vilka svårigheter finns det med det hindu-arabiska talsystemet?

A

svårt att tänka sig en grupp av föremål som kan behandlas som en enhet och uttrycka med symbolen 1

tiotalsövergångar

byter plats på siffror som 41,14 –> svårigheter i positionsstemet

den osynliga nollan

94
Q

vilken typ är mayafolkets talssystem?

A

n