Frågor Kapitel 6 Flashcards
Vad betyder homeostas, och vad innebär det?
Homeostas är kroppens förmåga att hålla sig stabilt omkring ett visst tillstånd trots förändringar i miljön. Kommer från grekiskan och betyder ”att vara oförändrad”
Exempel reglerar homeostas kroppens:
temperatur
salthalt
vattenhalt
pH
blodsockerhalt
med mera
Berätta om några system i kroppen som bevarar jämvikt och hur det går till.
I kroppen finns flera områden som arbetar för att upprätthålla jämvikt, eller homeostas. Exempel inkluderar:
1. Temperaturreglering: Huden och hypotalamus i hjärnan övervakar kroppstemperaturen och anpassar svettproduktionen eller värmeproduktionen för att hålla temperaturen inom en optimal nivå.
2. Blodsockernivåer: Bukspottkörteln frisätter insulin för att sänka blodsockernivån när den är för hög och glukagon för att höja den när den är för låg.
3. Vätskebalans: Njurarna reglerar vätskenivåerna i kroppen genom att filtrera blodet och justera urinproduktionen beroende på vätskeintaget.
Vilka funktioner har bakterierna för kroppen?
Bakterier har flera viktiga funktioner för kroppen:
1. Matsmältning: Vissa bakterier i tarmen bryter ner matrester och fibrer som inte kan brytas ner av kroppens enzymer, vilket underlättar matsmältningen och absorptionen av näringsämnen.
2. Immunsystem: Bakterier i tarmen hjälper till att stimulera immunförsvaret och skyddar mot patogena mikroorganismer genom att konkurrera om näringsämnen och skapa ett ogynnsamt miljöförhållande för skadliga bakterier.
3. Syntes av vitaminer: Vissa bakterier i tarmen producerar vitaminer som B-vitaminer och K-vitamin, vilka är viktiga för kroppens funktioner och hälsa.
4. Skydd mot infektioner: De normala bakteriepopulationerna på hud och slemhinnor kan förhindra tillväxten av patogena bakterier genom konkurrens om resurser och produktion av antibakteriella ämnen.
Vad är en vävnad, ett organ och ett organsystem? Beskriv och exemplifiera.
En vävnad är en grupp av likartade celler som arbetar tillsammans för att utföra en specifik funktion i kroppen. Exempel på vävnader inkluderar muskelvävnad, nervvävnad och epitelvävnad.
Ett organ är en struktur som består av olika typer av vävnader som arbetar tillsammans för att utföra en specifik uppgift eller funktion i kroppen. Exempel på organ inkluderar hjärta, lungor, lever och njurar.
Ett organsystem är en grupp av organ som arbetar tillsammans för att utföra komplexa funktioner och upprätthålla kroppens homeostas. Exempel på organsystem inkluderar matsmältningssystemet, andningssystemet, cirkulationssystemet och nervsystemet.
Vad innebär peristaltik?
Peristaltik betyder sammandragande. Peristaltiska muskelrörelser är en beteckning på muskelsammandragning som sker på ett rytmiskt sätt.
Vilken funktion har tarmens veckning?
Tarmens veckning, även kallad tarmvilli, ökar ytan för näringsupptag genom att skapa veck och utskott längs tarmväggen. Detta ökar effektiviteten i näringsupptaget genom att öka kontaktytan mellan födan och tarmväggen, vilket möjliggör en ökad absorption av näringsämnen och vätska från maten.
Beskriv vad som händer med födan i matspjälkningskanalens olika delar. -
När födan passerar genom matspjälkningskanalen genomgår den olika faser av bearbetning och nedbrytning.
- Munnen: Maten bryts ner mekaniskt genom tuggning med tänderna. Samtidigt utsöndrar spottkörtlar i munnen saliv som innehåller enzymet amylas. Amylas börjar sönderdela kolhydrater (stärkelse) i maten till enklare sockerarter.
- Matstrupen (esofagus): Efter att maten är tuggad och blandad med saliv sväljer vi den. Den förs genom matstrupen till magsäcken genom en serie av muskelkontraktioner som kallas peristaltik.
- Magsäcken: När maten når magsäcken utsöndrar dess slemhinna magsaft, som innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Saltsyran hjälper till att lösa upp maten och pepsin bryter ner proteiner till mindre peptider.
- Tolvfingertarmen (duodenum): Maten lämnar magsäcken och når tolvfingertarmen, där den blandas med galla från levern och enzymer från bukspottkörteln. Gallan emulgerar fett i mindre droppar för att enzymer, såsom lipas, ska kunna bryta ner fettet till fettsyror och glycerol. Enzymer från bukspottkörteln, såsom amylas, lipas och proteaser, bryter ner kolhydrater, fetter och proteiner till mindre molekyler som kan absorberas.
- Tunntarmen: Tunntarmen är där huvuddelen av näringsupptaget sker. Här absorberas näringsämnena genom tarmväggens villi och tas upp i blodet och lymfan. Kolhydrater bryts ner till monosackarider, proteiner till aminosyror och fetter till fettsyror och glycerol.
- Tjocktarmen: I tjocktarmen absorberas vatten och vissa mineraler från det som återstår av maten. Tarmbakterier bryter ner en del fibrer och annan omsättbar näring. De producerar också vissa vitaminer, som vitamin K och B-vitaminer. Det som återstår är främst rester och fiber, vilket bildar avföring.
- Ändtarmen: I ändtarmen lagras avföringen tills den är redo att utsöndras genom anus vid tarmrörelser.
Genom denna process bryts maten ner till dess minsta beståndsdelar, som sedan kan tas upp av kroppen för näring och energi.
Beskriv blodets väg genom det lilla respektive stora kretsloppet.
Blodets väg genom det lilla kretsloppet (lungkretsloppet) börjar när syrefattigt blod från kroppen pumpas från höger kammare i hjärtat till lungorna via lungartärerna. I lungorna sker gasutbytet, där syre tas upp och koldioxid avges från blodet. Det syrerika blodet återvänder sedan till vänster förmak genom lungvenerna och fortsätter sedan till vänster kammare, redo att pumpas ut i kroppen igen.
I det stora kretsloppet (systemkretsloppet) pumpas syrerikt blod från vänster kammare ut i kroppen genom aorta, kroppens största artär. Blodet förs sedan genom artärer till olika delar av kroppen, där det avger syre och näringsämnen till vävnaderna. Syrefattigt blod återvänder genom venerna till höger förmak i hjärtat och fortsätter sedan till höger kammare för att pumpas ut i lungorna och starta om det lilla kretsloppet.
Berätta om hjärtats delar och blodets väg genom dem.
Hjärtat består av fyra huvuddelar: höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare. Blodets väg genom hjärtat går enligt följande:
1. Syrefattigt blod från kroppen strömmar in i höger förmak genom de övre och nedre hålvenerna (vena cava superior och vena cava inferior).
2. Från höger förmak pressas blodet genom trikuspidalklaffen till höger kammare.
3. Höger kammare pumpar syrefattigt blod genom lungartären (pulmonalis) till lungorna för syresättning.
4. Syrerikt blod från lungorna strömmar in i vänster förmak genom lungvenerna (pulmonalvenerna).
5. Från vänster förmak pressas syrerikt blod genom mitralisklaffen till vänster kammare.
6. Vänster kammare pumpar syrerikt blod genom aortaklaffen ut i kroppens artärer, vilket distribuerar syrerikt blod till alla delar av kroppen.
Detta cirkulära flöde av blod genom hjärtat säkerställer att syre och näringsämnen transporteras till kroppens vävnader samtidigt som koldioxid och andra avfallsprodukter transporteras bort för bortskaffande.
I figurerna som visar blodomloppet och hjärtat är lungvenen rödfärgad medan alla andra vener är blåfärgade. Vad beror det på
Färgkodningen i dessa diagram används för att återspegla syresättningen av blodet. Vanligtvis är syrerikt blod, som kommer från lungorna och transporteras till hjärtat genom lungvenen, rött i färgen. Däremot är det syrefattiga blodet som pumpas från hjärtat till lungorna via lungartären vanligtvis blått i färgen. Detta är en konventionell färgkodning för att tydligt visa skillnaden mellan syrerikt och syrefattigt blod i cirkulationssystemet.
Vilka är de huvudsakliga beståndsdelarna av vårt blod och vilka funktioner har de?
Vårt blod består huvudsakligen av tre typer av celler och en vätska som kallas plasma:
1. Röda blodkroppar (erytrocyter): Dessa celler är ansvariga för att transportera syre från lungorna till vävnader och organ i kroppen och för att transportera koldioxid tillbaka till lungorna för att andas ut.
2. Vita blodkroppar (leukocyter): Dessa celler utgör kroppens immunsystem och är ansvariga för att bekämpa infektioner och sjukdomar. De kan attackera och förstöra bakterier, virus och andra främmande ämnen som kan skada kroppen.
3. Blodplättar (trombocyter): Dessa fragmenterade celler spelar en avgörande roll i blodets koagulering, vilket är processen där blodet bildar en blodpropp för att stoppa blödning vid skador på blodkärl.
4. Plasma: Detta är den vätska som utgör den övervägande delen av blodet och består huvudsakligen av vatten, men innehåller också proteiner, elektrolyter, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter. Plasma transporterar näringsämnen, syre och hormoner till cellerna i kroppen och tar bort avfallsprodukter och koldioxid från dem.
Sammanfattningsvis har de röda blodkropparna huvudsakligen en transportfunktion för syre och koldioxid, de vita blodkropparna skyddar kroppen mot infektioner, och blodplättarna hjälper till att stoppa blödning genom koagulering. Plasma fungerar som en transportvätska för näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter.
Vilka delar består andningsorganen av?
Andningsorganen består av följande delar:
1. Luftvägarna: Luftvägarna inkluderar näshålan, munhålan, struphuvudet, luftstrupen, bronkerna och bronkiolerna. Dessa strukturer är ansvariga för att leda luften från omgivningen till lungorna.
2. Lungorna: Lungorna är de primära organen för gasutbyte i kroppen. De består av miljontals små luftsäckar, kallade alveoler, där syre tas upp från inandad luft och koldioxid avges till utandad luft.
3. Brösthålan och mellangärdet: Brösthålan är det utrymme som omger lungorna och skyddar dem. Mellangärdet är en muskel som separerar brösthålan från bukhålan och hjälper till med andningen genom att expandera och kontraktera för att möjliggöra för lungorna att expandera och dra ihop sig.
4. Andningsmuskulaturen: Denna muskulatur inkluderar bland annat diafragman och de interkostala musklerna. Diafragman är den viktigaste andningsmuskel och den kontraheras vid inandning och avslappnas vid utandning för att reglera lufttrycket i lungorna.
Sammanfattningsvis består andningsorganen av luftvägarna som leder luften till lungorna, lungorna där gasutbytet sker, brösthålan och mellangärdet som skyddar lungorna och hjälper till med andningen, samt andningsmuskulaturen som är involverad i själva andningsprocessen.
Hur sker utbytet av syre mellan luft och blod?
Gasutbytet mellan luft och blod sker i lungorna genom diffusion. När vi andas in, fylls alveolerna (små luftsäckar i lungorna) med syrerik luft. Syret diffunderar från alveolerna till de tunna kapillärerna som omger dem. Samtidigt diffunderar koldioxid från blodet i kapillärerna till alveolerna för att sedan andas ut. Syret binds sedan till hemoglobin i de röda blodkropparna och transporteras via blodomloppet till kroppens vävnader där det avges för att användas i cellernas metaboliska processer.
Vilka funktioner har huden?
Huden har flera viktiga funktioner,
1. Skydd: Huden fungerar som en fysisk barriär som skyddar de inre organen från yttre hot och potentiella skador. Den förhindrar inträngning av patogener som bakterier, virus och svampar genom att fungera som en mekanisk barriär. Dessutom skyddar den inre organen från mekanisk påverkan såsom slag, stötar och friktion. Huden förhindrar också att kemikalier tränger in i kroppen genom att absorbera och neutralisera vissa skadliga ämnen.
2. Reglering av kroppstemperaturen: Huden är involverad i termoreglering genom två huvudprocesser: svettning och vasokonstriktion/dilatation. Vid höga temperaturer producerar svettkörtlarna svett, vilket avdunstar och kylar ner kroppen. Vid låga temperaturer drar huden ihop blodkärlen för att minimera värmeförlusten och bevara kroppsvärmen.
3. Sinnesuppfattning: Huden är rikligt försedd med sensoriska receptorer som reagerar på olika stimuli. Nervändarna i huden registrerar och överför information om beröring, tryck, vibrationer, temperatur och smärta till hjärnan, vilket ger oss förmågan att känna och svara på vår omgivning.
4. Eliminering av avfallsprodukter: Svettning är en viktig process för att eliminera avfallsprodukter och toxiner från kroppen. Genom svettning utsöndras ämnen som urea, mjölksyra och ammoniak, vilket bidrar till att rena kroppen och bibehålla en balanserad intern miljö.
5. Produktion av vitamin D: Huden är nödvändig för syntesen av vitamin D när den exponeras för ultraviolett (UV) strålning från solen. Denna vitamin är viktig för att upprätthålla hälsosamma ben och för att reglera kalciumnivåerna i kroppen.
6. Permeabilitet: Huden är inte helt tät utan tillåter vissa ämnen att passera genom, vilket är viktigt för att underlätta gasutbyte och absorption av vissa näringsämnen och mediciner.
Sammanfattningsvis spelar huden en avgörande roll för att skydda, reglera och upprätthålla kroppens funktioner och övergripande hälsa. Dess mångsidighet gör den till en av kroppens mest betydelsefulla organ.
Vad innehåller lymfa
Lymfan innehåller vatten, proteiner, lipider (fetter), vita blodkroppar, slaggprodukter och andra näringsämnen. Den fungerar som ett transportsystem som transporterar dessa substanser genom kroppen och spelar en viktig roll i immunförsvaret genom att bekämpa infektioner och sjukdomar.
