Forskningsmetod HT-22 Flashcards

1
Q

Vad är Open science?

A

Vetenskap vars mål att vara så transparent som möjligt…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Validitet för slutledning (inferens)

A

Gäller det vi mäter det vi avser att mäta?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

1)Extern vs 2)Intern validitet

A

1) Är detta allmängiltigt? Stämmer det för flera.

2)Var det OBV som stod för effekten i BV?
Isåfall har den intern validitet. Hot kan var OVV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hot mot intern validitet

A

Ex: Inomgruppsdesign
Mognad; det hinner hända mycket
“Carry on effekter”

Ex Mellangruppsdesign
Urval; kan man jämföra grupperna
Informationsutbyte; pratar deltagarna sig emellan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Regression mot medelvärdet

A

Extremvärden vid mätningar är osannolika. Därför sker regression mot medelvärdet.

1)Ex pilkastning “one of”

Regression mot medelvärdet är ett statistiskt fenomen som innebär att när man gör upprepade försök på något som påverkas av okontrollerbara, slumpmässiga variabler så kommer ett försök som ger resultat som avviker från medelvärdet ge resultat som ligger närmare medelvärdet om man upprepar försöket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Deltagar och försöksledareffekter

A

Förväntaneffekter/ Konfirmationsbias

-inte söker efter data som talar mot hypoteser
-inte anväder sådan data även om det finns tillgängligt

Skydd mot:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Modererande variabel

A

Påverkar relationen mellan OBV, BV

Rökning-Kyla-cancer?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

?Tentafråga: Gruber… men “memma”

A

?Faktoriell inomgruppsdesign.

Börja med betingelsen sen OBV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vetenskapsteori

A

Frågor om vetenskap, med olika angreppssätt
Om antaganden, förutsättningar, metoder osv.
Ex. deskriptivt (ex. vetenskapshistoria) och/eller
normativt (ex. Poppers falsifikationism)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Studiedesign

A

• Att bestämma sig för vilken studie som passar för
att besvara sin problemformulering.
– Dvs att planera en forskningsstudie

• Att öva på studiedesign
– Hitta på frågeställningar, gör problemformuleringar,
och fundera på hur olika designer kan tänkas
användas (verkliga problem, påhittade problem)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Icke-experimentell forskningsdesign

A

• Naturalistisk observation
• Arkivforskning
• Fallstudie
• Sambandsstudie
• Differentiell studie/Tvärsnittsstudie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fältforskning: Naturalistisk observation

A

• Observation och systematiskt inhämtande av
data som rör ”naturliga” händelser
• Passiv observation: hålla sig diskret i bakgrunden
• Deltagande observation: Forskaren deltar själv och kan
påverka det studerade händelseförloppet (vanligare vid
fallstudier)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Arkivforskning

A

• Datainsamling sker från förekommande (offentliga)
register och arkiv
• T.ex. register som rör skola, militärtjänst, trafik, civilstånd
m.m
• Samhällsstatistik tas fram av t.ex. SCB för forskning och
beslutsfattande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fallstudie

A

• Innebär en noggrann beskrivning av ett ”fall”, en person
eller en grupp
• Miljöer och studerade beteenden är mer avgränsade än
vid naturalistisk observation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Sambandsstudier:
Kausalitet & Korrelation

A

• Korrelation = systematiskt samband mellan två
variabler.

• Kausalitet = orsakssamband

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Spurious correlations

A

Orealistiska samband. Nicolas cage and people falling into a pool

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Differentiell metod

Tvärsnittsstudie

A

• Jämför två eller fler ”naturligt formade grupper, t ex kön, ålder,
psykiatridiagnos…
• Ingen manipulation av OBV
• Kan användas då experiment är omöjliga, oetiska, eller opraktiska att
göra.
• Sträva efter:
– Flera olika jämförelser
– Jämförelsegrupperna ska skilja sig åt på endast en variabel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Experimentell forskningsdesign

A

Experimentell forskningsdesign

• Experiment med mellangruppsdesign
• Experiment med inomgrupp eller matchad grupp design
• Experiment med faktoriell design

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Experiment

A

Experiment är den bästa metoden för att få skydd mot OVV.
Det finns olika metoder för att kontrollera för OVV.
• Man utgår från en hypotes om en kausal relation
• Denna testas empiriskt
• OBV manipuleras (gärna manipulationscheck)
• Innehåller någon form av kontrollprocedurer (t.ex.
kontrollgrupp eller kontrollbetingelser). Ett experiment
behöver göra en jämförelse mellan två eller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Randomisering

A

• Randomisering innebär att slumpmässigt fördela deltagare på
de olika experimentgrupperna:
– t.ex. experimentgrupp & kontrollgrupp; behandlingsmetod A, B, C
• Inte det samma som slumpmässigt urval.
– T ex att slumpmässigt ta deltagare från populationen.

21
Q

Konstanthållning

A

• Man kan skydda sig för påverkan från OVV genom att försöka
hålla dessa konstant mellan de olika betingelserna.
• T ex kan man ha:
– Samma bemötande, manus
– Samma miljö, temperatur
– Samma

22
Q

Mellangruppsdesign

A

• 1. Randomisering, eftertest, kontrollgrupp

23
Q

Urval och generalisering

A

Vi vill inte att resultatet från
vårt experiment bara
ska gälla för just det
stickprov som vi använt.
Vi vill kunna generalisera
resultatet tillbaka till
populationen, eller
åtminstone till den
delmängd av populationen
som vi är intresserade av.
Då måste stickprovet vara
representativt för populationen.

24
Q

Urvalsmetoder, 2 olika huvudindelningar.

A

• Obundet
– Varje försöksdeltagare (fd) dras helt
slumpmässigt.
• Bundet
– Första fd på en lista väljs slumpmässigt, sen
används ett system för urval (ex, var femte).
• Stratifierat
– Populationen delas upp i relevanta strata
(ex, män, kvinnor, unga, gamla) och sedan
dras slumpmässigt ur dessa grupper.
• Klusterurval
– Man drar grupper i stället för individer (ex,
skolklasser).

25
Q

Urvalsmetoder, 2 olika huvudindelningar.

A

• Bekvämlighetsurval
– Rekrytering bland de som råkar finnas
tillgängliga, eller råkar se en annons.
• Kvoturval
– Ett stratifierat urval, men inte slumpmässigt.
Som bekvämlighetsurval, men man ser till att
rekrytera folk ur olika strata
• Jasägarurval
– Man bjuder in alla att delta och använder de
som tackar ja.
• Snöbollsurval
– Hittar representanter till en grupp man vill
rekrytera från och så får dessa leta fram fler.

26
Q

Kontrollgrupper

A

• Den ideala kontrollgruppen är identisk med testgruppen i alla
hänseenden utom den som vi manipulerar
– Renodlad kontrollgrupp – ingen manipulation
– Placebo – verkningslös manipulation
– TAU – treatment as usual, ex en vanligt förkommande
behandlingsmetod som kontroll
• Fler kontrollgrupper för att separera effekterna av flera
variabler?

27
Q

Inomgruppsdesign

A

• Alla deltagare deltar samtliga betingelser
• Varje person utgör både test och kontrollgrupp
• Upptäcker lättare skillnader mellan betingelserna.

• Kallas också design med upprepad mätning.

28
Q

Inomgruppsdesign - problem

A

Problem med ordningseffekter: – Träningseffekter: blir ev bättre över betingelserna – Carry-over effekter: Det man utsätts för i en betingelse kan påverka
responserna i nästa betingelse – Motverkas genom motbalansering

29
Q

För- och nackdelar med mellan- och

inomgruppsdesign

A

• Mellangrupp:
+ Att delta i en betingelse
tar bort riskerna med
träningseffekt etc

– Svårt att få jämförelse-
grupperna lika

• Inomgrupp:
+ Ingen risk att
deltagarna skiljer sig åt
mellan betingelserna

– Fler betingelser i rad
kan påverka deltagarna

30
Q

Faktoriell design

A

• En experimentell design där man studerar effekten av två
eller flera OBV (faktorer) samtidigt.
• Man kan se effekten av var och en av OBV var för sig
(huvudeffekter) eller kombinationen av dem emellan
(interaktionseffekter)

31
Q

Faktoriell mellangruppsdesign

A

• Det finns en grupp deltagare för varje
betingelsekombination.

32
Q

Faktoriell design – effekter

A

Huvudeffekter är effekter av enstaka oberoende variabler.

Interaktionseffekter är effekter av kombinationer av oberoende
variabler.

Betingelser, eller betingelsekombinationer har inte effekter!

33
Q

Multipelregressionsanalys

A

Multipelregressionsanalys

34
Q

Powerberäkningar

A

Powerberäkningar

35
Q

LÄRAN OM KUNSKAP - EPISTEMOLOGI
PÅ VAD BASERAR VI VÅR KUNSKAP?

A

LÄRAN OM KUNSKAP - EPISTEMOLOGI
PÅ VAD BASERAR VI VÅR KUNSKAP? → Erfarenheter
- Intuition → kunskap baserad på känsloupplevelser,
- Auktoriteter → tro på läraren, eller på skrift (Under tidigare år, medeltiden osv)
- Empirism → kunskap genom observationer (Man lär sig genom sina
erfarenheter, detta har hänt, detta har vi sätt osv)
- Rationalism → resonera sig fram till kunskap COGITO ERGO SUM (detta
använder man sig ofta av inom matematiken, det finns regler som man följer
och accepterar)

36
Q

VAD ÄR VETENSKAP?

A

VAD ÄR VETENSKAP?
- Organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt
inhämtande av kunskap, man följer ett recept som är systematiskt. Här tänker
vi oss att vi ska använda både rationalism och empirism, såhär ser
vetenskapliga modeler ut idag.
- En kombination av rationalism och empirism: Logik och observation!
- Forskningsmetod är HUR vi hämtar in kunskap på ett systematiskt och
metodiskt sätt
→ Ibland jämställer man religion och vetenskap, men det är olika saker,
vetenskap i sig är ett recept på hur vi ska basera vår kunskap vilket religion
INTE är. Religion är inte vetenskap, den typen av diskussion är skiljbar.

37
Q

VARFÖR BEHÖVS KUNSKAP I FORSKNINGSMETOD?

A

VARFÖR BEHÖVS KUNSKAP I FORSKNINGSMETOD?
- Kunna bedöma vad som är vetenskap!
- Skilja på vetenskap och pseudovetenskap
- Kunna granska och värdera forskning
- Allmän förståelse för vad det innebär att dra generella slutsatser utifrån ett
mindre antal observationer. Undvika slutsatser från en observation

38
Q

VARFÖR BEHÖVS KUNSKAP I FORSKNINGSMETOD?

A

VARFÖR BEHÖVS KUNSKAP I FORSKNINGSMETOD?
- BOTOX GÖR DIG LYCKLIG
→ EX. Forskare vid uppsala universitet har visat att en enkel botox injektion
kan ta bort alla dystra miner!

→ Psykologi är populärt. Många resultatet får populärvetenskaplig spridning
och missförstås i media. Extra viktigt att kunna forskningsmetod.

39
Q

FORSKNINGSPROCESSEN

A

FORSKNINGSPROCESSEN
1. Initial idé
→ Forskning börjar alltid med en frågeställning
- Personlig nyfikenhet och egna observationer
- Undrar varför det blir så?
- Hur funkar det här egentlig?
→ Teorier och tidigare forskning
- Ifrågasätta, eller stärka, tidigare resultat
GRUNDFORSKNING - att söka ökad förståelse för ett visst fenomen
TILLÄMPAD FORSKNING - att söka lösningar på praktiska problem (ex.
behandling)

40
Q

Problemformulering

A

Problemformulering
→ Den inledande frågeställningen kan var vag och därför svår eller omöjlig att
besvara
→ Därför måste frågan avgränsas och preciseras så att den kan besvaras
med en forskningsstudie/experiment-
→ När den avgränsats så kan en hypotes formuleras.
→ Formulera HYPOTES
- En hypotes är ett påstående som kan vara sant eller falskt, ex. Behandling A
är bättre än behandling B, ex. Det finns en tekanna i solsystemets utkant som
snurrar runt solen
- En RIKTAD hypotes används när vi förväntar oss att ett resultat ska gå i en
viss riktning. (Behandling A är bättre än behandling B)
- En ORIKTAD hypotes används när vi inte har några skäl att förvänta oss att
resultatet ska gå i en speciell riktning. (Utfallet av behandling A skiljer sig från
utfallet av behandling B)

41
Q

→ OBEROENDE och BEROENDE variabler

A

→ OBEROENDE och BEROENDE variabler
- Problemformulering måste preciseras så att oberoende och beroende
variabler blir klart definierade
- OBEROENDE variabel = den variabel vars effekt man vill mäta
- BEROENDE variabel = den variabel vi mäter för att bedöma effekten av den
oberoende variabeln

42
Q

Procedur och design

A

Procedur och design
→ Detaljplanering om hur frågeställningen ska besvaras med en studie
- Vilken undersökningsmetod väljs?

  • Urval/rekrytering av försöksdeltagare?
  • Vilken utrustning/material används?
  • Hur går proceduren till?
  • Val av statistisk analys?
    → Noggrannhet krävs. Svårt att rätta till i efterhand.
    → Mycket av metodkursen handlar om denna fas!
  • Experimentell studie
  • Rekrytera studenter
  • INjicera botox i pannan på hälften och i kinderna på de andra
  • Exponera deltagarna för emotionellt laddade stimuli (positiva och negativa)
    och mäta deras skattning av intensiteten i upplevelsen.
  • Jämföra medelvärden med t-test.
43
Q

Datainsamling

A

Datainsamling
→ Under datainsamling så sker studiens observationer. Oftast någon form av
mätning.
→ Hur observationerna sker beror på vald design och procedur.
- I ett experiment inom beteendevetenskap så rekryteras försöksdeltagare
som sedan testats, observeras eller intervjuades.
- Som försöksledare krävs fokus och en medvetenhet att försöksledaren kan
påverka resultatet i studien. MInsta misstag kan förstöra del av data.
- Bemöta alla på samma sätt. Inte vara för glad eller för allvarlig.
- Tänka på att en omedveten kan önska vissa resultat.
- Tänka på att deltagare kan vilja hjälpa till i studien.

44
Q

Analys

A

Analys
→ Statistisk utvärdering av data för att förstå kvantitativ data som samlas in.
→ Kvalitativ utvärdering av intervjumaterial eller observationer för att förstå
kvalitativa data som samlats in.
→ Valet av statistiska test ska bestämmas innan datainsamlingen.

45
Q

Tolkning

A

Tolkning
→ vat betyder resultaten av de statistiska testen?
→ Vilka begrepp identifierar vi, och vilka framtida hypoteser kan vi skapa från
de kvalitativa data?
→ Vilka slutsatser kan vi dra och inte dra?
→ Hur förhåller såg våra resultat till teorier och tidigare forskning?

46
Q

Kommunikation

A

Kommunikation
→ Författa en vetenskapligt rapport, antingen som en artikel i vetenskaplig
tidskrift eller som ett bokkapitel.
→ presentera resultatet på en vetenskaplig konferens.

→ KOmmunicera med andra forskare inom fältet.
→ Allt ovan leder tillbaka till ny initial idé…
Saker som presenteras i media förenklas nästan alltid, man får fram preliminära
resultat i sin studie som sedan presenteras i media som BREAKING NEWS!

47
Q

KVANTITATIV OCH KVALITATIV FORSKNING

A

KVANTITATIV OCH KVALITATIV FORSKNING
- Forskningen kan delas in i kvantitativ och kvalitativ forskning
- Både kvantitativ och kvalitativ forskning är EMPIRISK FORSKNING, dvs. att
den genomförs genom MÄTNINGAR
- Den basala skillnaden är att i kvantitativ forskning så kvantifierar vi våra
mätningar med siffror.

48
Q

VAD ÄR BÄST? → EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR

A

VAD ÄR BÄST? → EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR
- Vilka motiv driver människor att delta i ideellt arbete? (Kvalitativ)
→ MÅL: Beskrivningar av kvalitativ egenskaper och variationer
→ Identifiering av begrepp, detta är svårt att göra med siffror…
- Vad innebär det att leva med en depression? (Kvalitativ)
→ MÅL: Förståelse av innebörden och mening.
→ Identifiering av begrepp. Hypotesgenerering för förändringsarbete
- Vilka behandlingar är bäst mot depression? (Kvantitativ)
→ MÅL: Att jämföra två behandlingar
→ Genom en väl kontrollerad studie kan vi jämföra två eller flera olika
behandlingsmetoder och få reda på vilken av dem som är bäst
- Hur upplever arbetssökande det bemötande de får av arbetsförmedlingen?
(Kvalitativ)
→ MÅL: Beskrivning och kartläggning av upplevelser
→ Identifiering, hypotesgenererande för förändringsarbete
- Hur påverkade företagets kick-off produktiviteten? (Kvantitativ)
→ MÅL: Att utvärder en manipulation
→ Vi genomför en studie, mäter produktiviteten innan kick-off och efter.
- Med kvantitativ forskning testar vi en hypotes och får, utifrån vår data, ett svar.