Ebbas föreläsningar VT-22 Flashcards
F1 Vetenskap är ett system, och en process,
för att utveckla ny kunskap
Empiriska observationer och rationella resonemang
• Kritiskt förhållningssätt till egna och andras teorier
(skepticism)
• Systematiska metoder och analyser
• Kommunikation och öppenhet (andra
forskare ska kunna förstå och kontrollera)
• Vetenskaplig kunskap utvecklas med
ny kunskap (fallibilism)
F1 Teori ❤️🔥
Teori
Formella påståenden som förklarar hur
och varför fenomen hänger ihop (utifrån
teorin kan man skapa specifika hypoteser)
Ex. ”self-perception theory” (se kap 15)
beteende → attityder, dvs. attityder formas
genom att vi ”läser av” vårt eget beteende
och drar slutsatser om vad vi tycker osv.
F1 Hypotes ❤️🔥
En förutsägelse (prediktion) om ett fenomen, som kan prövas empiriskt Ex. om personer får skriva en uppsats som argumenterar för (vs. mot) en viss ståndpunkt. kommer deras attityder i frågan bli mer positiva (vs. negativa)
F1 Prediktioner ❤️🔥
Inom vetenskapen strävar man ofta efter
att förutsäga resultat, utifrån kunskaper
från tidigare observationer eller teorier
• Förklaringar som ges ”post hoc”
(i efterhand) behöver testas i en ny studie
• Många olika resultat kan ges rimliga
förklaringar i efterhand,
efterhandskonstruktioner
F1
Metod och statistik ❤️🔥
Vetenskaplig metod är ett sätt att undersöka saker på ett systematiskt sätt för att få kunskap • Statistik är ett verktyg för att samla in, utvärdera och presentera kvantitativa data
F1 Metod och statistik inom psykologi
Kunskap är alltid begränsad av de metoder
som används, och frågornas fokus
• Förstå hur psykologisk kunskap utvecklas,
för att ta till sig information inom ämnet på
ett kunnigt och kritiskt sätt
• Kunna ta ställning till och granska andras
påståenden och forskning
• Genomföra utvärderingar och
undersökningar, och analysera och
presentera resultaten
• Förstå hur olika felkällor påverkar olika
aspekter av kunskapens kvalitet, och hur
de hanteras inom psykologisk vetenskap
• Utveckla ”epistemiskt omdöme”
F1 Olika forskningsmetoder, designer
• Kvalitativ studie ❤️🔥 1)
Hur kan det upplevas att ha en distansrelation?
(ex. fördjupade intervjuer, kvalitativa metoder)
• Survey, beskrivande studie ❤️🔥2)
Hur länge brukar par vara ifrån varandra?
(ex. frågeformulär i en enkätstudie, survey)
• Sambandstudie ❤️🔥 3) KORELATIONER
Finns det ett samband mellan ålder och
inställning/attityd till att ha en distansrelation?
(ex. korrelationsstudie)
• Experiment ❤️🔥 4) KAUSALITET
Gör partnerns frånvaro att andra personer
uppfattas som mer attraktiva? (ex. experimentell
design för att undersöka orsak, kausalitet)
F1 Hur mäter vi ? Vad och vad heter denna process?
❤️🔥 Variabel – en faktor som kan variera, t.ex.
längd, stress, intelligens, depression,
välbefinnande
Beroende v- den går ej att justera
Oberoende v - Kan manipuleras, för att mäta bv
❤️🔥 Operationalisering (operationell definition)
– översätter ett abstrakt begrepp till något
konkret (definierar en variabel i termer av
hur den mäts, observeras)
Notera på att en variabel kan
operationaliseras på flera olika sätt!
Ofta används olika sätt att mäta (i samma
studie, och i olika studier), för att täcka in
olika aspekter av det abstrakta begrepp
som man vill mäta
F1 Mätfel, av olika slag
Vi strävar efter att göra teoretiskt
rimliga, relevanta och tillförlitliga
observationer, mätningar
• Tyvärr är mätningar dock sällan felfria
• Ibland kan mätinstrumentens
egenskaper undersökas och redovisas
(ex. psykologiska test)
• Vi försöker alltid minimera olika mätfel,
och frågar oss kritiskt om mätningarna:
- Hur tillförlitliga, mätsäkra, reliabla?
- Hur giltiga, relevanta, valida?
• Vi pratar alltså om (olika aspekter av)
mätinstrumentens och mätningarnas
reliabilitet och validitet
Observera: ”fel” betyder här
inte att forskaren gör misstag.
Det handlar om begränsningar
som vi vill försöka minimera på
olika sätt med våra metoder
F1 Olika mätmetoder (5 Stycken)
❤️🔥 1) Observationer, i labb, eller naturlig miljö
❤️🔥 2) Arkivdata, ex. journaler, sjukskrivningar
❤️🔥 3) Självrapporter (och av andra) i intervju
eller via formulär, enkäter
❤️🔥4) Psykologiska test, för t.ex. personlighet,
kognitiva förmågor, intelligens osv.
❤️🔥5) Fysiologiska mått, t.ex. hjärtfrekvens,
hormonnivåer, hjärnprocesser osv.
F1 Mätmetodens validitet
Mätningarnas validitet hotas av ”bias” när mätvärdena påverkas systematiskt även av irrelevanta saker, dvs sådant vi inte vill mäta (just här) • Mätvärdena riskerar då att ”handla om” (delvis) något annat, vilket påverkar deras giltighet • Olika mätmetoder har olika begränsningar • Ofta används flera olika sätt att mäta (som då väntas ge liknande resultat) Holt tar upp detta på olika ställen: • att mäta variabler • lite under surveys • om counfounding of variables, demand characteristics och experimenter expectancy effects
F1 Etik i forskningen
APA ethical guidelines • Vetenskapsrådet CODEX • Principen om informerat samtycke • Försöksdeltagaren (fd) ska ges en fullständig beskrivning av proceduren • Fd ska informeras om ev. risker • Fd ska informeras att hen när som helst kan avbryta studien utan några påföljder • Anonymitet och konfidentialitet • Minimering av risker, även psykologiska och sociala • Ofta krävs etikansökan innan man påbörjar en studie • Generellt måste forskningens värde överväga möjliga risker
F1 Forskningsetik
Kompetens och ansvar, att forskaren är noggrann och kan det hon gör och inte gör saker hon inte kan • Forskaren är ärlig och uttalar sig korrekt om saker hon kan • Visar respekt för människors värdighet och rätt till självbestämmande
F2 Samband och kausalitet
En viktig begränsning med många studier av samband är att det är svårt att avgöra orsak och verkan (kausalitet) • Alltså – att det finns ett samband innebär inte att vi kan saga att det finns ett orsakssamband! Ofta vet vi inte vilken variabel som påverkar den andra, och det kan finnas andra varabler som påverkar sambandet på olika sätt • Men kunskap om samband kan användas tex för att förutsäga något, när man känner till ett samband som är praktiskt användbart
F2 Experiment
Det avgörande är att den enda systematiska
skillnaden mellan betingelserna ska vara
manipulationen av OV
Bara då kan en eventuell skillnad i utfall (på
BV, ex hälsa) antas vara orsakad av
manipulationen (av OV, ex motionerande)
• Viktigt är därför att kontrollera för olika
möjliga s.k. ovidkommande variabler
(eng. extraneous variables och confounding
variables), störvariabler
Vi vill därmed försöka utesluta att det finns
andra möjliga förklaringar av en effekt
Vi vill ju undersöka effekten av
manipulationen av OV, och inget annat
• Olika slags sk ovidkommande variabler är
därför hot mot studiens interna validitet
F2 Experiment och intern validitet
Det avgörande är att den enda systematiska
skillnaden mellan betingelserna ska vara
manipulationen av OV
Bara då kan en eventuell skillnad i utfall (på
BV, ex hälsa) antas vara orsakad av
manipulationen (av OV, ex motionerande)
• Viktigt är därför att kontrollera för olika
möjliga s.k. ovidkommande variabler
(eng. extraneous variables och confounding
variables), störvariabler
Vi vill därmed försöka utesluta att det finns
andra möjliga förklaringar av en effekt
Vi vill ju undersöka effekten av
manipulationen av OV, och inget annat
• Olika slags sk ovidkommande variabler är
därför hot mot studiens interna validitet
*Obs: sk ovidkommande variabler betyder något alldeles specifikt! De är ”ovidkommande” för vår fråga, och innebär hot mot studiens interna validitet
F2 Två experimentella upplägg (designer)
Olika deltagare i varje betingelse, grupp:
mellanindividdesign (between-subjects
design), mellangruppsdesign, oberoende
design
Ex. jämföra orosnivån efter terapi A och B
• Samma deltagare i de olika betingelserna:
inomindividdesign (within-subjects design),
upprepade mätningar (repeated
measures), inompersonsdesign,
beroende design
Ex. jämföra orosnivån före och efter terapi
Designerna innebär olika utmaningar, och
kräver olika sätt att kontrollera för sk
ovidkommande variabler
