Formativ Bedömning 2. Motivation Flashcards
Vad är målteori?
Denna motivationsteori fokuserar på vilka typer av mål eleverna har. Den behandlar inte sociala mål utan fokuserar på två olika typer av mål: mastery goals och performance goals.
Vad är mastery goals?
När en elev har mastery goals är målet är att lära sig något, och en elevs utvärdering av i vilken utsträckning målen uppnås sker i förhållande till den kunskap eleven vill tillägna sig (”kan jag det jag vill kunna om det här?”) eller i förhållande till elevens tidigare kompetensnivå (”har jag blivit bättre på det här än vad jag var tidigare?”).
Vad är performance goals?
När en elev i stället har performance goals är målet att prestera bättre än andra (eller att undvika att prestera sämre än andra - jämför idrottare som i avgörande situationer kan ha tankar om att vinna eller tankar om att undvika att förlora). Utvärderingen av den egna kompetensen sker alltså i relation till andra (”är jag bättre än NN?”). Målet är då ofta att framstå som kompetent i andras ögon, snarare än kunskapsutvecklingen i sig. Men forskning har också visat att det även finns elever som har performance goals för att de gillar själva tävlingsmomentet.
Målteori: För att hjälpa elever lyckas nå mastery goals… - och nyckelstrategi 1 (klargöra, delge och skapa förståelse)
För att hjälpa elever till mastery goals kan man som lärare utveckla ett klassrumsklimat där det inte är viktigt att vara bättre än någon annan, utan viktigare att hjälpa varandra att lära sig.
Feedback fokuserar påatt det är bra att visa vad man förstår och inte förstår, och fokus ligger på den kunskap man vill hjälpa eleverna att förvärva. Feedbacken till eleverna kan också visa på den utveckling de gör mot mer kunskap.
Då blir det viktigt med nyckelstrategi 1 så att lärare och elever har en gemensam uppfattning om vad det innebär att nåmålen, och att man som lärare genom sitt agerande hjälper eleverna att känna att kunskap är något som byggs upp och utvecklas och som inte bestäms av någon som avgör om man är smart eller inte. Att göra fel är en bra start för att lära sig mer.
Varför är det viktigt att förstå elevernas motivation?
Motivation är ett ämne som är viktigt i sig själv eftersom det påverkar hur mycket och på vilket sätt eleverna lär sig. Men det är också viktigt för att förstå en del av de strategier och tekniker vi använder i formativ bedömning.
Med kunskap om vad som påverkar en människas motivation står vi än bättre rustade för att kunna hjälpa eleverna. Om denna kunskap är explicit och framskriven (till skillnad från tyst kunskap) har vi bättre möjligheter att själva strukturera vårt tänkande och vårt stöd till eleverna, men också att hjälpa varandra när vi har ett gemensamt språk och struktur att föra diskussionerna på.
Vad är Förväntans-värdesteorin?
Denna teori beskriver att två huvudfaktorer är avgörande för vilken grad av motivation en människa har för att genomföra en handling.
Dessa två faktorer är i vilken utsträckning man tror att man kommer att klara av handlingen (förväntan av framgång, expectancy of success), och vilket värde man bedömer att handlingen kan ge (value).
Tro på att klara uppgiften (förväntan att nå framgång, expectancy of success)
Om jag tror att jag kommer att lyckas med en uppgift eller att lära mig något så kommer jag att vara mer motiverad att försöka mig på uppgiften. Exempel: bilen man kör slutar att fungera. Om man inte känner sig kunnig på bilmotorer, och inte tror att man har någon chans att lista ut vad som är fel, så kommer man inte ens att öppna motorhuven för att göra ett försök att laga bilen.
En annan term som handlar om ungefär samma sak är self-efficacy. Den beskriver också en elevs tro på om hen kommer att klara av en uppgift eller inte. Forskning kring self-efficacy (och expectancy of success) visar att den största påverkansfaktorn på elevens tro att klara en uppgift är egna upplevda erfarenheter av att klara av liknande uppgifter. Denna tilltro till sig själv har också visat sig öka om eleven får hjälp att koppla ihop framgång med att man har ansträngt sig. Att hjälpa elever att sätta närliggande mål (t ex mål för lektionen) har också visat sig öka tron på att de kan lära sig en viss sak mer än om de sätter mer avlägsna mål (längre bort i tid).
Att uppnå målen oftare ger mer belägg för ökande kapacitet. Detta är centralt för hur vi kan tänka när vi funderar påhur vi ska göra när vi vill hjälpa elever till högre motivation. Den faktor som har näst mest inflytande på elevernas tro att klara uppgifter är andras erfarenheter.
Uppfattat värde av att klara uppgiften (value)
Att eleven bedömer att det finns något värde av att klara uppgiften, eller lära sig ett visst innehåll, är den andra huvudfaktorn som påverkar motivationen. Här finns det olika typer av värde. En elev kan tycka att aktiviteten är rolig att genomföra i sig själv, tro att jag kan ha användning av kunskapen senare, eller av något annat skäl tycka att det är viktigt att klara uppgiften eller tillägna mig den nya kunskapen (t ex att eleven tycker om att vara en person som kan mycket). Det finns ocksåett möjligt negativt värde eller en kostnad.
En elev kan tycka att det är jobbigt, tar mycket tid, eller bedöma att det finns sociala nackdelar med att jobba hårt med en uppgift. Högt uppfattat positiv värde och låg kostnad leder till högre motivation.
Vad är Självbestämmandeteorin (Self-determination theory)?
Enligt denna teori har människor tre medfödda psykologiska behov. Behoven är att få uppleva en känsla av
1. kompetens
2. autonomi (någon form av kontroll över sitt liv)
3. tillhörighet
Vad är Kompetens i relation till Självbestämmandeteorin?
Alla människor har ett behov av att känna att man är kompetent och att man behärskar sitt liv. Vi kommer därför att vara motiverade att göra sådana saker som gör att vi känner oss kompetenta och som vi tror att vi kan klara av, och vi kommer alltså inte att vara motiverade att göra saker där vi tror att vi kommer att känna oss okunniga eller dåliga.
Vad är Autonomi i relation till Självbestämmandeteorin?
Vi har ett behov av att känna att vi har en viss kontroll över vårt liv, och kan styra det. Exempel: när tre olika grupper skulle utföra en uppgift under tre olika förutsättningar. I två av fallen fanns ett starkt och störande ljud i bakgrunden. Den första gruppen kunde inte göra något åt detta. Den andra gruppen hade möjlighet att gå ut och stänga av ljudet, men ombads att inte göra det om de kunde stå ut med ljudet. Den tredje gruppen hade inget störande ljud i bakgrunden. Det visade sig att grupp 2 som kunde stänga av ljudet inte gjorde det, men de presterade ändå lika bra som gruppen som inte hade något ljud i bakgrunden. De upplevde inte heller ljudet som så störande. Den första gruppen, som inte hade någon möjlighet att påverka ljudet, presterade sämre och upplevde ljudet som mer störande.
Behovet av en viss autonomi får som konsekvens att människor ofta kommer att vara motiverade att delta i, må bättre av att delta i, och prestera bättre i aktiviteter där de har ett visst utrymme för att vara med och påverka sin aktivitet.
Vad är Tillhörighet/Samhörighet i relation till Självbestämmandeteorin?
Det tredje behovet är att alla människor i viss utsträckning vill tillhöra en grupp av något slag. Det kan vara en familj, kompisgäng, klass eller annat. Vi kommer därför att dras till aktiviteter där vi kan få detta behov uppfyllt (vilket inte betyder att man inte vill vara för sig själv ibland – när man själv väljer det).
Om elevens värderingar och normer överensstämmer med gruppens så kommer eleven känna sig mer autonom, dvs fri att agera efter egna värderingar och normer, än om gruppen tycker och tänker annorlunda kring saker. Behovet av tillhörighet kan driva eleven att förändra sina normer och värderingar i riktning mot gruppens, under förutsättning att eleven vill tillhöra den. I skolan innebär detta att en lärare som kan skapa en god relation med sina elever också har större möjligheter att få eleverna att tycka att ämnet är intressant och viktigt (jag förutsätter att läraren tycker detta…) än om eleven tycker att läraren tillhör ”en annan” grupp än den som eleven vill känna samhörighet med.
Inre motivation (Självbestämmandeteorin)?
En människa har en inre motivation när man utför en aktivitet av skälet att den upplevs som rolig, spännande eller på annat sätt positiv i sig själv. Man drivs av behovet att känna sig kompetent och självbestämmande i relation till omgivningen. Vi kan alltså stödja elever mot denna typ av motivation genom att stödja elevers behov av känsla av kompetens och autonomi.
Men inre motivation uppstår bara i aktiviteter för vilka eleverna har ett intresse för – sådana som har en lockelse av nyhet, lagom utmaning, eller estetiskt värde för eleven. Denna typ av motivation är fördelaktig eftersom den är intimt sammankopplad med att eleverna känner sig kunniga, och uppskattar aktiviteten/ämnet. Detta leder till att de både mår bra, vill lära sig mer, och faktiskt lär sig mer.
Yttre motivation (Självbestämmandeteorin)?
Yttre motivation handlar om att engagera sig i en aktivitet som ett medel för att uppnå ett mål. Man kan t ex välja att arbeta med uppgifter i en tro att det ger resultat i form av önskade utfall som belöning, beröm, eller undvikande av straff. Detta är också en viktig typ av motivation eftersom alla aktiviteter i skolan inte kan vara sådana att alla elever har ett intresse för dem och vill göra dem för att de är roliga i sig (inre motivation).
Elever behöver alltså ibland göra saker även om de inte tycker att de är roliga i sig själv. Men om de nu ska göra det av andra skäl och alltså vara yttre motiverade är det väldigt viktigt att det är en bra form av yttre motivation de har, och vi kan behöva stödja eleverna att uppnå det.
Yttre motivation skiljer sig åt när det gäller i vilken utsträckning de upplever att skälen till deras agerande kommer inifrån sig själva, det vill säga i vilken utsträckning de är autonoma eller självbestämmande. Om en elev har yttre motivation så betyder det att hen engagerar sig i en aktivitet av skälet att den förväntas ge någon form av önskat utfall annat än att aktiviteten upplevs som rolig i sig själv. Om en elev inte redan bedömer att aktiviteten kommer att ge något positivt utfall (eller att aktiviteten är rolig i sig själv) så kommer hen inte att ha någon motivation att göra aktiviteten (vilket vi kallar amotivation).
Yttre motivation: externt reglerad (Självbestämmandeteorin)?
Lärare får eleven att göra en aktivitet, trots saknaden av inre motivation, ändå för att vi tror att den leder till lärande, vilket vi tycker är bra för eleven. Denna värdering som vi har vill vi att även eleven ska ha. Vi kan då försöka påverka eleven till att göra aktiviteten genom att t ex sätta upp en belöning eller att hota med att bli arg om aktiviteten inte görs. I detta fall kommer elevens skäl till att utföra aktiviteten att kännas som att det kommer helt utifrån, och inte vara något som kommer inifrån eleven själv. Vi säger då att skälen till att eleven utför aktiviteten är externt reglerade. Detta är den sämsta formen av motivation.
