Formativ Bedömning 1 Flashcards
Den ursprungliga, bokstavliga betydelsen av det engelska ordet formative är enligt Merriam-Websters Online Dictionary (2017) “kapabel till förändring genom växande och utveckling”. Det antyder att…
Att formativ bedömning formar undervisning – våra formativa erfarenheter är de som har format våra nuvarande jag.
All undervisning består i korthet av tre nyckelprocesser och involverar tre slags roller.
Processerna är: 1) att ta reda på vart eleverna är på väg, 2) att identifiera var de befinner sig i sitt lärande och 3) att bestämma hur de ska göra för att nå sitt mål. Rollerna är 1) lärare, 2) kamrat och 3) elev.
De fem nyckelstrategierna i formativ bedömning är…
NYCKELSTRAETGI 1: 1 Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framgång.
NYCKELSTRAETGI 2: Få fram belägg som visar att lärande har skett.
NYCKELSTRAETGI 3: Ge återkoppling som för lärandet framåt.
NYCKELSTRAETGI 4: Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra.
NYCKELSTRAETGI 5: Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande.
Lärarens arbete är inte att överföra kunskap eller att förenkla lärande. Det är…
Det är att skapa effektiva lärmiljöer för eleverna. De viktigaste kännetecknen på effektiva lärmiljöer är att de skapar engagemang hos eleverna och gör att lärare, elever och deras kamrater blir förvissade om att lärandet går i avsedd riktning. Den enda vägen att nå dit är genom bedömning.
Innan läraren kommunicerar lärandemål åt elever måste hen först…
När vi kommunicerar lärandemål till elever måste vi därför först avgöra om vi, med Polanyis språk, ger regler eller maximer.
Vad indikerar om elevens uppfyllt lärandemålet?
Om eleven kan överföra och tilllämpa kunskapen i ett annat sammanhang. Eleven tillämpar kunskapen bortom lärandets sammanhang.
Vad är kontraproduktivt med bedömningsmatriser?
Om man i detalj anger vad eleverna ska lära sig, då lär de sig antagligen exakt det – men förmodligen lär de sig bara det.
En annan fördel som uppstår när eleven uppnått lärandemål…
En annan fördel med att skilja lärandemålen från lärandets sammanhang är att det blir mycket lättare att differentiera undervisningen utan att skapa en klassrumsmiljö där olika elever strävar mot olika mål. Alla elever kan arbeta mot samma lärandemål; differentieringen kommer med kriterierna för framgång. Ett särskilt effektivt sätt att differentiera dessa kriterier är att se hur långt eleverna kan gå i att överföra sitt lärande till nya sammanhang. Alla elever bör kunna överföra vad de har lärt sig till mycket likartade sammanhang, medan andra kan visa hur långt de kan överföra vad de har lärt sig.
Vi måste alltså kunna skilja mellan avsedda lärandemål och de undervisningsaktiviteter som vi hoppas ska leda till målen, och det är en distinktion som många lärare har svårt att göra. Jag frågar ofta lärare “Vilka är dina lärandemål för den här lektionen?” Många gånger svarar lärarna genom att säga någonting som “Jag tänker låta eleverna …” och sedan nämner de en aktivitet. När jag följer upp med att fråga vad läraren väntar sig att eleverna ska lära sig genom aktiviteten, möts jag ofta av en tom blick, som om frågan är meningslös eller banal.
Vilken problematik finnns med fråga-och-svara undervisning?
De elever som deltar blir klokare, medan de som undviker att engagera sig avstår från möjligheten att öka sin förmåga. Lärarna kan emellertid använda några tekniker för att uppmuntra elever att delta och hålla sig engagerade. De flesta teknikerna handlar om att välja ut elever slumpvis och att införa regeln “inga händer upp”.
Tekniker för att uppmuntra elever att delta, 1)
Välja elev slumpmässigt. Många lärare använder numera regeln “händer upp bara för att fråga” i sina klassrum (Leahy m.fl., 2005). Läraren ställer en fråga och väljer slumpvis ut en elev. En grundskollärare från Greenwich i sydöstra London beskriver tekniken som fråga–paus–nedslag–studs. Hon ställer en fråga, väntar minst fem sekunder (som hjälp för att hålla tiden mumlar hon ibland tyst för sig själv “ett, två, tre, vem ska jag frågan ge”), väljer slumpvis ut en elev som ska svara, och “studsar” den elevens svar till en annan slumpvis vald elev och frågar: “Vad tycker du om det svaret?”
Tekniker för att uppmuntra elever att delta, 2)
Diskutera frågan med sin granne. Eleverna har nog inte lika lätt för att få tunghäfta om de får några få minuter på sig att tänka igenom svaret på frågan och diskutera det med en bänkgranne, innan läraren väljer vem som ska svara. Att kräva att elever ska prata med en granne har två fördelar: det ger eleverna tillfälle att samla sina tankar och att repetera det ordförråd som de kan använda i svaret. Ett annat bra sätt att sänka ribban när elever väljs ut slumpmässigt är att inte be dem säga vad de själva trodde om svaret, utan att be dem berätta vad deras kamrat sa. Det är inte så känslomässigt laddat eftersom eleverna kan luta sig mot vad någon annan har sagt, och detta har förstås dessutom den fördelen att eleverna därmed lyssnar på varandra.
Beskriv hur du som lärare kan hjälpa dina elever att utveckla deras förmåga att utföra kamratbedömning och kamratfeedback på ett bra och utvecklande sätt.
.
Reflekterande bedömning & utveckla kriterier för framgång: under en serie aktiviteter individuellt och i liten grupp blev eleverna upplysta om de nio bedömningskriterierna (alla bedömdes på en fempunktsskala) som lärarna skulle använda för att utvärdera deras arbete. Efter varje episod inom en modul skulle eleverna bedöma sin prestation mot två av kriterierna.
När hela modulen var avslutad fick eleverna bedöma sin prestation mot alla nio kriterierna. För varje bedömning skulle de skriva en kort redogörelse för vilka aspekter av deras arbete som låg till grund för deras poängsättning. Efter varje modul visade eleverna sitt arbete för klassen, och deras kamrater använde kriterierna för att ge dem återkoppling.
Fördelen med att utveckla kriterier för framgång tillsammans med eleverna är att det skapar en mekanism genom vilken elever kan diskutera och tillägna sig lärandemålen och framgångskriterierna, så att de på ett bättre sätt kan tillämpa dem i sitt eget arbete.
Vad är lärandemål?
En god egenskap, vad elever förväntas “kunna, förstå och kunna göra” efter en avslutad studieperiod.
Men vad både Polanyi och Pirsig påpekade var att vi ibland använder lärandemål som om de vore definitioner av kvalitet, när de i själva verket är efterrationaliseringar av kvalitet – nog så bekanta för dem som vet vad de gör men inte till hjälp för dem som ännu inte nått så långt.
Framgångkriterier?
Framgångskriterier hjälper eleven att förstå hur lärandemålen ska nås i praktiken. De beskriver vilka aspekter läraren kommer att leta efter i elevens arbete för att bedöma dess kvalitet.
Bedömningsmatris?
I en bedömningsmatris uttrycks förväntningar på elevuppgifter genom kriterier och beskrivningar av kvalitativa nivåer. De kan används som bedömningsstöd av läraren när komplexa uppgifter skall bedömas men de kan även användas av eleverna i arbetet med uppgiften.
