Föreläsning med Röjde 13/1 Flashcards
Vad styr valet av metod? (Hur ska jag undersöka det jag vill veta?)
- Problemområdet
- Mitt syfte och mina frågeställningar
- Min syn på vetenskap och kunskap
- Resurser (tid och pengar)
Vilken strategi används för att besvara frågan: “Hur upplever dessa ungdomar sin ohälsa?”
Kvalitativ forskningsstrategi (hermeneutiskt präglad).
Vilken strategi används för att besvara frågan: “Hur vanligt är det med ohälsa hos ungdomar?”
Kvantitativ forskningsstrategi (positivistiskt präglad).
Vad innebär validitet? Förklara inre respektive yttre validitet.
Att man faktiskt mäter det man avser att mäta.
Inre validitet:
- kommunikativ validitet (använda begripligt språk i intervjuer t ex)
- deltagarkontroll
- triangulering
Yttre validitet:
- Förenklat kan man säga att i en studie med kvantitativ ansats är det forskaren/författaren som definierar generaliserbarheten. Läsaren kan sedan avgöra om de håller med författaren eller ej. I en kvalitativ studie definierar inte forskaren/författaren generaliserbarheten utan presenterar vägen och de fynd som gjordes vid slutet av vägen. Läsaren avgör sedan generaliserbarheten.
(Inre validitet berör de som deltar i studien, yttre berör de som sedan läser studien, ungefär)
Vad är reliabilitet?
Pålitlighet/rimlighet. Inom kvalitativa studier bedömer man kvaliteten på forskaren och den tekniska utrustningen. I kvantitativa sammanhang handlar det ofta om “måttband”, skalor osv.
Hur hänger reliabilitet och validitet samman?
Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet.
Hög validitet förutsätter hög reliabilitet.
(Ex: Antag att jag vill mäta graden av övervikt hos människor. Att då mäta fotstorlek hos varje individ gör mig sannolikt inte klokare. Det hjälper inte att hävda att jag gjorde mina mätningar mycket noggrant. Hög reliabilitet är alltså ingen garanti för att vi får hög validitet. Antag att vi istället hade mätt längd och vikt för att räkna ut body mass index (BMI). Då mäter vi något som är mer relevant i sammanhanget än skostorlek. Antag vidare att vi gör vår mätning genom att hastigt titta på individen och sedan skatta längd och vikt. Vår mätning görs då med låg tillförlitlighet (låg reliabilitet). Även om vi då mätte rätt sak så blev den så dåligt mätt att vi inte fick ett bra mått på övervikt. Låg reliabilitet medför alltså alltid låg validitet.)
Förklara vad som menas med objektivitet.
Bekräftelsebarhet. Med detta menas forskarens förmåga/ideal att vara neutral och inte färga data med sin egen förförståelse.
Beskriv målpopulation, rampopulation, urval och bortfall.
(Här kommer lite gott och blandat)
Målpopulationen: En avgränsad grupp av enheter/individer som ska undersökas och som är bestämd på förhand.
Urvalsram (rampopulation)
dvs. en lista över alla enheterna. Från listan
väljs (slumpmässigt) ett antal enheter ut för ”
mätning”.
Målpopulation: den grupp undersökningen strävar efter att gälla för, dvs den grupp den generella slutsatsen strävar efter att gälla för. Målpopulationen är den grupp man vill undersöka (hela populationen med hjärtsvikt t ex) men som i praktiken inte går att undersöka. Utifrån målpopulationen gör man avgränsning (ar) för att komma åt en grupp som går att undersöka (bara de som finns registrerade som vårdade på sjukhus går att komma åt). Med avgränsning får man fram en rampopulation, och utifrån den bestämmer man urvalet genom att man genom sin urvalsmetodik gör ett stickprov. Stickprov=urval. Urvalet är de som slutligen undersöks. Skickar man då exempelvis ut en enkät så får man två grupper: svarande och icke svarande. De icke svarande går direkt till bortfallet, men utifrån de svarande kan ytterligare bortfall tillkomma. Det kan hända att en del av de svarande inte passar in i ramen för
undersökningen eller att de gett felaktiga svar på frågorna.
Vad är sannolikhetsurval/slumpmässigt urval?
ALLA i urvalsramen har samma möjlighet
att komma med i urvalet.
