Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K6 Njure Föreläsningar > Föreläsning Kronisk njursvikt > Flashcards

Föreläsning Kronisk njursvikt Flashcards

1
Q

Vad innebär predialytiskt arbete?

A
  1. Tidig upptäckt av kronisk njursvikt
  2. Identifiering av riskfaktorer
    • Åtgärder som förhindrar progress
    • Förhindrande av uremiska komplikationer
    • Behandling av komorbiditet
    • Förberedelse inför aktiv uremivård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är uremi?

A

Uremi, även kallat urinförgiftning
= giftigt resultat av njursvikt

Förgiftningstillstånd med ansamling av 100-tals olika toxiner, ffa från kvävemetabolismen

Urea kan ej utsöndras, och därmed ökar konc. urea i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är njurens funktioner?

A

Reglera vätskebalans

Reglera elektrolytbalans

Filtrera bort slaggprodukter

Reglera kroppens pH

Delta i reglering av skelettmetabolism

Delta i reglering av BT

Producera blodbildande hormon: EPO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är vanligaste symtomen av uremi?

A

Trötthet, koncentrationssvårigheter

Klåda

Nedsatt aptit och illamående/ kräkningar

Viktnedgång

Övervätskning => svullen & andfådd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka sjukdomar kan orsaka kronisk njursvikt?

A

Primära njursjukdomar

  • Glomerulonefrit
  • Interstitiell nefrit
  • Polycystisk njursjukdom

Sekundära njursjukdomar

  • Diabetes mellitus
  • Hypertoni
  • Systemsjukdomar/ vaskulit
  • Amyloidos
  • Myelom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur delas kronisk njursjukdom in?

A

Stadie 1: Normal njurfunktion
= GFR > 90

Stadie 2: Lätt nedsatt njurfunktion
= GFR 60-89

Stadie 3: Måttligt nedsatt njurfunktion
= GFR 30-59

Stadie 4: Gravt nedsatt njurfunktion
= GFR <30

  1. Terminal njursvikt
    = GFR <15
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan man bestämma njurfunktion?

A

Kreatinin

GFR/ Clearance

Cystatin C, Cystatin C GFR

MDRD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan sägas om kreatinin?

A

Beror på:

  • Ålder
  • Kön
  • Muskelmassa
  • Intag av protein
  • Fysisk aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan sägas om Cystatin C?

A

Ideal markör för GFR

Konstant frisättning till blodbanan

Oberoende av kön, ålder, kroppsstorlek

Filtreras fritt och fullständigt i glomeruli

Ingen reabsorption eller sekretion

Elimination bara via njuren 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan påverka cystatin c?

A

Högdos kortikosteroider
=> Cystatin C stiger

Tyreoidearubbningar
=> hypertyreos = högt cystatin c
=> hypotyreos = lågt cystatin c

Maligna tumörer
=> ev. högre värden vid metastaserande tumörer

Cytostatika påverkar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur utvecklar sig GFR med åldern?

A

GFR sjunker med ökande ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är riskfaktorer för progress av njursvikt?

A

Blodtryck

Proteinuri

Aktivering av RAAS

Rökning

Övervikt
= korrelerar till mikroalbuminuri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka icke-påverkbara orsaker finns till förlust av njurfunktion?

A

Ålder

Kön

Etnisk härkomst

Hereditet

Bakomliggande njursjukdom

  • Polycystisk njursjukdom
  • Diabetes
  • Fokal segmentell glomeruloskleros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka åtgärder kan man göra för att förhindra progress av njursjukdom?

A

Blodtryckskontroll

Lipidsänkning

Fosfatsänkning

Acidoskorrektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur förhindrar blodtryckskontroll progress av njursjukdom?

A

Blodtryckskontroll
= mål-BT hos högriskpopulation: <130/80

pga. minska proteinuri

Hos pat. med proteinuri = förstahandsvalet:

  • ACE-hämmare
  • ARB (angiotensin-rec. blockerare)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur förhindrar lipidsänkning progress av njursjukdom?

A

Lipidsänkning!

Lipidrubbning som ses vid njursvikt utgör risk för progress av njurinsuff. som hjärt- kärlsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Är det vanligt med lipidrubbningar hos pat. med kronisk njurinsuff. (ex. nefrotiskt syndrom)?

A

Ja, mycket vanligt

Leder till ateroskleros och till mesangiecells- proliferation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur förhindrar fosfatsänkning progress av njursjukdom?

A

Fosfatsänkning!

Progress av njurskada genom inlagring av kalk-fosfat i njurens interstitium
=> leder till inflammation

Vinsterna med proteinreduktion i urinen kan vara kopplade till just fosfatminskning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken vitamin kan behöva ge till någon med försämrad njurfunktion?

A

VitD bildas i huden, ombildas i levern till kalcidiol och slutaktivering sker i njuren till aktivt vitD (kalcitriol)

Aktivt vitD stimulerar i sin tur upptag av kalcium (och fosfat) från tarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad händer med vitD vid nedsatt njurfunktion?

A
  1. Nedsatt njurfunktion leder till minskad bildning av aktivt vitD
  2. Aktivt vitD krävs för adekvat upptag av kalcium
  3. Kalciumnivå sjunker => stimulerar paratyreoidea att bilda PTH för att öka kalciumnivån
  4. Sekundär hyperparatyreoidism
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur leder acidoskorrektion till förhindrad progress av njursjukdom?

A

Vid progressiv glomerulär skada ökar utsöndring av syra (ammonium) i det enskilda nefronet => tubulointerstitiell skada

22
Q

Hur diagnostiserar man proteinuri?

A

Urinsticka

U-albumin

U-albumin/ krea-kvot

24h-urinsamling

tU-albumin

U-proteinprofil

23
Q

Var går gränserna för proteinuri?

A

Protein i urin:

Normalt: <30 mg/ d

Mikroalbuminuri: 30-300 mg/d

Makroalbuminuri: >300 mg/d

Nefrotiskt proteinuri: >3g/d

24
Q

Vad kan sägas om albumin/ krea-kvot?

A

Enkelt: kan göras på varje urinprov

Säkrast på morgonprov

Bra för att mäta förlopp

Vid beställning U-albumin får man svar på albumin/ kreatininuvot

25
Q

Vad är mål för proteinuri?

A

Albuminutsöndring på 0,5g/d

eller

Albumin/kreatinin-kvot <50mg/ mmol

26
Q

Hur många av alla med kronisk njursvikt har hypertension?

A

80-85%

kronisk njursvikt har starkt samband med volymbelastning

27
Q

Vad är målet för blodtrycket vid olika grader av proteinuri?

A

Om proteinuri < 1g/d: 130/80 mmHg

Om proteinuri > 1g/d: 120/ 70 mmHg

28
Q

Vad är förstahandsbehandling av hypertension vid nefros?

A

ACE-hämmare/ angiotensinrec. blockad (ARB)

I kombo. med loop-diuretika (furosemid)

29
Q

När är thiazider inte längre effektiva?

A

Thiazider ej effektiva vid GFR lägre än 20ml/ min

30
Q

Hur ska man tänka vid insättning av RAAS-blockad?

A

Börja låg dos, och öka sen successivt

Kontroll av p-kalium & p-kreatinin 4-7 dgr efter insättning av ACE-hämmare och efter 1-2v om ARB

Ta bort (seponera) tillfälligt vid samtidig sjukdom som orsakar dehydrering/ eller akut njurfunktionsförsämring

31
Q

Vad kan sägas om typ 2 diabetes och njurfunktion?

A

30-40% med typ 2 utvecklar njurpåverkan under sin livstid

32
Q

Vilka faser finns vid diabetesnefropati?

A

Fas 1 = inga kliniska symtom

Fas 2

Fas 3 = mikroalbuminuri

Fas 4 = diabetesnefropati

Fas 5 = njursvikt

33
Q

Vad sker vid fas 1 av diabetesnefropatin?

A

Ökad njurstlk
- pga. hypertrofiska glomeruli

Ökad glomerulärt filtrationstryck

Hyperfiltration: 20-50%

Diskret albuminuri

Normalt BT

34
Q

Vad sker vid fas 2 av diabetesnefropatin?

A

Hyperfiltration: 15-20%

Förtjockning av GBM

Mesangial expansion

Normal albuminutsöndring

Normalt BT

35
Q

Vad sker vid fas 3 (mikroalbuminuri) av diabetesnefropatin?

A

Ökade histologis förändringar

Mikroalbuminuri: 2-20 g/mol

Minskad hyperfiltration = normalt GFR

Ökat BT

36
Q

Vad sker vid fas 4 (diabetesnefropati) av diabetesnefropatin?

A

Makroalbuminuri >20g/mol

Normalt till sänkt GFR

Hyperlipidemi

Hypertoni

37
Q

Vad sker vid fas 5 (njursvikt) av diabetesnefropatin?

A

Stigande p-kreatinin

Fallande GFR: 1 ml/ min per månad

Minskade albuminuri

Uremiska symtom

38
Q

Vad händer med den ateroklerotiska processen vid njursjukdom?

A

Vid kronisk njursjukdom accelereras den aterosklerotiska processen

39
Q

Hur korrelerar hjärt- och njursjukdom?

A

Vid kronisk njursjukdom sker:

Ökad incidens plackrupturer i kranskärl

Ökad kalcifiering i blodkärl och försämrad systolisk/ diastolisk hjärtfunktion

Ökad förkalkning av hjärtats klaffar

Ökad förekomst av arytmier och plötslig död

40
Q

Vad kan man säga om risken för kardiovaskulär sjukdom i förhållande till njurfunktion?

A

Risk för kardiovaskulär sjukdom ökar med sjunkande GFR

41
Q

När ska man göra vad?

A

Progressförebyggande behandling:

  • GFR 80: Blodtryckskontroll i form av RAAS-blockad

Förhindrande av bremiska komplikationer:

  • GFR 50-20: VitD, fosfatbindare, acidoskorrektion, EPO

Förberedelse inför aktiv uremivård:

  • GFR 10: Dialysstart, transplantationsutredning
42
Q

Vad ska man tänka på när njurfunktionen blir sämre?

A

Värdera GFR

Se över lm-lista (pat. förändras)

  • Justera lm-doser
  • Byte av lm.

Kalk-fosfat-balans

Acidos-standardbikarbonat

43
Q

Vilka lm. kan man ge vid uremi?

A

Hypertoni: mål-BT: 130/80

  • ACE-hämmare
  • Angiotensinrec. blockerare (ARB)
  • Diuretika (furosemid)
  • Kalciumantagonist
  • Betablockerare
  • Alfablockerare

Kalk-fosformetabiolismen

  • Kalciumkarbonat
  • Antavcida
  • D-vit

Acidos
- Na-bikarbonat

44
Q

Vilka lm. kan man ge vid uremi fortsättning?

A

Ödem

  • Salt- vätskerestriktion
  • Furosemid

Hyperkalemi
- Dietråd

Klåda

  • Antihistamin
  • UV-ljus

Anemi

  • Erytropoietin
  • Järn
45
Q

Vad finns det för olika uremivård?

A

Hemodialys

Plasmadialys

Transplantaion

46
Q

Vad består dialys av?

A

Två separata processer:

Borttagande av toxiner: dialys

Borttagande av vatten: ultrafiltration

47
Q

Hur får man “dialysaccess”?

A

AV-fistel

Central venkateter

48
Q

Vad är en AV-fistel?

A

En AV-fistel anläggs genom att en ven sys ihop med en artär.

Blod pumpas då med högt tryck genom
venen från artären, vilket gör att venen blir större och tillräckligt stark att användas för dialys efter
cirka 4 - 8 veckor.

En AV-fistel kan fungera i många år och är att föredra om artärer och vener i
armen passar för ändamålet.

49
Q

Vilka faktorer har betydelse för dialyseffekt?

A

Behandlingens längd (3-5h)

Blodflödet genom filtratet

Dialysatflödet

Filtrets yta

Membranets egenskaper

50
Q

Vad kan sägas om peritonealdialys?

A

Vid peritonealdialys utgör bukhinnan dialysfiltret

51
Q

Vad är en akut indikation för dialys?

A

Hotande lungödem

Svår hyperkalemi

Svår hyperkalcemi

Grav acidos

Uremisk perikardit

Förgiftning av dialyserna substans
- Ex. litium

K6 Njure Föreläsningar (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions