Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Massa- och pappersteknik > Föreläsning 9 - Kalandrering > Flashcards

Föreläsning 9 - Kalandrering Flashcards

1
Q

Hur stor diameter har en Yankeecylinder?

A

6m

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur fungerar en Yankeecylinder?

A

Den upphettas av ånga och har en spegelblank stålyta. När pappersbanan (innehållande 40% fukt) kommer till ytan torkas den genom de roterande cylindrarna tills fukthalten är
otillräcklig för att bibehålla vidhäftningen. Pappret lämnar sedan cylindern, bibehåller den höga jämnhetsgrad som det polerade stålet ger och fortsätter torkprocessen på mindre cylindrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad ger Yankeecylindermetoden för egenskaper?

A

Metoden ger en slät yta utan förlust av tjocklek, goda styvhetsegenskaper bibehålls för det angivna utbytet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med “surface sizing”?

A

Surface sizing syftar till att förhindra att vätskor tränger in i arket och kan göras genom internal sizing och surface sizing

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad bidrar surface sizing med?

A

Surface har den extra funktionaliteten att förbättra arkets utskriftsbarhet och ytegenskaper som ytstyrka och invändig bindning, vilket blir särskilt viktigt för kvaliteter som obelagd friark. Idealt fyller ytstorleken som appliceras på ett basark porerna på ytan och förseglar arket, vilket förhindrar att andra vätskor tränger in i arket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför behöver man försegla obestruket papper?

A

För att reducera pressföroreningar (fiber, skräp osv.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad använder man för sizing för obestrukna papper?

A

Stärkelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ge exempel på vad man kan använda för stärkelse till obestrukna papper?

A 
Majs
Potatis
Etylerad stärkelse
Katjonisk stärkelse
Oxiderad stärkelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

På vilken sida vill man tillämpa sizing?

A

På båda sidor om arket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Tas allt av sizingen upp av arket?

A

En del absorberas av arket, men överflödet tas bort genom nypet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur appliceras stärkelsen till arket?

A

Genom en bestrykningsanordning som är lokaliserad mellan två torksektioner i pappersmaskinen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad finns det för olika Size Press konfigurationer?

A
  • Vertikal (enklast att köra arket, men ojämn applikation på olika sidor)
  • Horisontell (Körbarhet motsatt vertikal)
  • ## Lutande (Kompromiss med vertikal och horisontell konfiguration)Konventionell storlekspress
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en Film size press?

A

Två beläggningshuvuden matas med en stärkelselösning som förblir i kontinuerlig cirkulation.
En stärkelsefilm appliceras på nypvalsar genom att mäta räfflade stavar enligt processkraven.
I nypet överförs stärkelsefilmen som appliceras på rullytan till arkpapperet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är kalandrering?

A

En kalender är en serie tryckvalsar som används för att släta och glansa ett materialark som papper, tyg eller plastfilm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka är viktiga parametrar i kalandrering?

A
  • Pappersegenskaper

- Kalandern själv med rullande kontakt mot pappersytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad har kalandrering för effekt på pappersegenskaper?

A
  • Replikering av rulleytmönster
  • Papperskomprimering
  • Partikelorientering
  • Flöde av beläggning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka parametrar är viktiga för kontroll av tryckfördelning?

A
  • Cylindermaterial
  • Tryckvariation i CD
  • Antal av kalandernyp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka typer av cylindernyp finns det?

A
  • Hård-Hård
  • Mjuk-Hård
  • Mjuk-Mjuk
  • Borste (gammalt material från kartong)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur många cylindernyp finns det?

A
  • Singelnyp

- Flera nyp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka är de kontrollerande parametrarna för nyptryckprofil?

A
  • Front load
  • Backload
  • Kronböjning, som påverkar bromsoksprofilen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kontrollerar man nyptryckprofilen Kronböjning?

A

Om båda kanterna är mjuka vid rullen, eftersom bromsoket är lågt på kanterna.
Genom att öka valsavböjningen ökar bromsoket i båda kanterna utan att nypa lasten.
Men om båda rullkanterna är hårda kan rullböjningen minskas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

När används mjuk kalandrering?

A

Mjuk kalandrering (mjuk och metallcylinder) används för kalandring av förpackningspappersmaterial (för att bibehålla en viss nivå av böjningsstyvhet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ge exempel på konventionell kalandring.

A
  • Maskinkalandering (hårdvals, MF)
  • Borstkalander (gammal metod för kartong)
  • Mjuk kalandring dvs ett nyp per mjukrulle
  • Kalandrering med flera nypar inklusive mjukvals (ar)
  • Bred nypskokalandering
  • Kalandrering av het metallbälte
  • Vattenkylning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är en superkalender?

A

En superkalender är en vertikal alternerande stapel av hårdpolerat stål och mjuka polymer / bomull (eller annat elastiskt material) rullar. Genom vilka papper matas för att öka densiteten, jämnheten och glansen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Till vilka kvaliteter används superkalandrering?

A

Används för WFC-, LWC- och SC-kvaliteter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad påverkar manipulieringen av linjelast och kalandertemperaturen i kalandrering?

A

De påverkar hur mycket papper / kartong kommer att komprimeras och slätas.
Detta påverkar främst porerna mellan fibrer (fibernät)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Tryckbelastningen och ”belastningstiden” (kontakttiden) bestäms av cylinderns hårdhet. Vad händer om cylindern är hård eller mjuk?

A

Hårdare → högre tryckbelastning och kortare kontakttid

Mjukare → lägre tryckbelastning och längre kontakttid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad finns det för positiva effekter av kalandrering? (6st)

A
  • Släthet (upp)
  • Glans (upp)
  • Absorption och porositet (ner)
  • Luddningstendens (ner)
  • Bromsok kontroll
  • Dubbelsidighetskontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad finns det för negativa effekter av kalandrering?

A
  • Bulk och styvhet (ner)
  • Styrkaegenskaper (ner)
  • Ljusspridning (ner)
  • Opacitet och ljusstyrka (ner)
  • Blackening, marmor (upp)
  • Spärr (upp)
  • Rynkor och kalandersnitt (upp)
  • Körbarhet (ner)
  • Kostnader (upp)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad finns det för vanliga mål för pigmentbestrykning av papper och kartong?

A
  • Att erhålla en jämn, slät och homogen yta
  • Förbättrad tryckbarhet
  • Förbättrade optiska egenskaper
  • Estetiska skäl
  • Barriäregenskaper (förpackningsmaterial)
  • Ge nya funktioneraliteter till papperet (tex självkopiernade papper)
  • Speciella applikationer hos slutanvändarna (tex bestrykning av silikonpappret vid tillverkning
  • (Som en sidoeffekt, men inte målet, kan en ökad styvhet erhåller. Jämförs obestruktna och bestrukna papper vid samma ytvikt har dock det obestryktna högre styvhet.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur går den schematiska översikten för bestrykningsprocessen till?

A

Baspapper/Smet → Applicering → Utmätning → Torkning → Kalandrering

32
Q

Hur kan bestryknings- och torkstationer vara installerade?

A
  • On-line (som en del av pappersmaskinen)

- Off-line (installerade som en separat maskin)

33
Q

Vad består en bestrykningsstation av?

A
  • En appliceringsenhet och en doseringsenhet (blad eller stav) där överskott tas bort
  • En fördoseringsenhet och en appliceringsenhet (dvs alls som appliceras kommer finnas i den bestrukna produkten)
34
Q

Vad är kvaliteten hos bestrukna produkter känsliga mot?

A

Stora aggregat av sammanklumpade bestrykningskomponenter eller luft i bestrykningssmeten.

35
Q

Vad händer med bestrykningssmeten om det skapas överskott?

A

Den återcirkuleras i systemet.

36
Q

Vad finns det för delar i en bestrykningsmaskin?

A
  1. Avrullning
  2. Förkalandrering
  3. Bestrykningsstation
  4. IR-tork
  5. Luftkåpor (torkning)
  6. Cylindertork
  7. Bestrykningsstation
  8. Upprullning
37
Q

Ge exempel på olika bestrykningstekniker.

A
  • Metered Size Press (MSP) eller Film Press för tvåsidig bestrykning (stav bestrykare)
  • Luftkniv bestrykare
  • Bladbestrykning med höghastighets jetapplicering
  • Short Dwell-Time Application (SDTA)
  • Ridåbestrykning
  • Spraybestrykning för tvåsidig bestrykning
38
Q

Vad finns det för olika blad- och stavdoseringsstystem?

A
  • Högvinkel bladbestrykning (bladvinkel >= 30 grader) (stiff blade, rigid blade, bevelled blade)
  • Lågvinkel bladbestrykning (bladvinkel 0-15 grader) (bent blade)
  • Stavbestrykning (Staven roterar med ca 40-300 rpm i motsatt riktning som pappersbanan. Smutspartiklar och lösa fibrer tvättas då bort. Typisk stavdiameter är 10-12 mm.
39
Q

Vad händer med styva blad med ökande tryck?

A

För styva blad minskar pälsvikten med ökande tryck medan det motsatta gäller för böjt blad

40
Q

Ge exempel på tre olika appliceringssystem vid bladbestrykning.

A
  • Roll application Autoblade
  • Jet application OptiCoat Jet
  • OptiBlade
41
Q

Vad står SDTA för?

A

Short Dwell Time Applicatior

42
Q

Vad är SDTA för något?

A

En förbättrad modell med flödesmodifierare (en perforerad platta som placeras i kammaren) som förhindrar uppkomsten av virvlar.

43
Q

Vad gör ett sealing blade?

A
  • Tätar luft från kammaren
  • Konstant coating färgaccelereringsavstånd → jämn impuls
  • Kontrollerad enhetlig vätningslinje
44
Q

Vad kan filmpressning få problem med?

A

Filament vid utgående nyp vid höga hastigheter.

När dessa filament brister ger de upphov till en smetdimma (s.k. misting) och till en ojämn yta (s.k. orange peel).

45
Q

Ge exempel på en modern valsbestrykare.

A

Filmpress

46
Q

Vad har filmbestrykaren TWIN Sizer, HSM för egenskaper?

A
  • Volumetrisk överföring av smet genom att en trådlindad vals används.
  • Valsdiameter ca 300mm
  • Ger höga pålägg också vid låga maskinhastigheter
47
Q

Vad har filmbestrykaren TWIN Sizer Gravure för egenskaper?

A
  • Denna MSP har kapacitet att arbeta vid höga torrhalter. även vi låga
  • Pålägg kan appliceras vid höga torrhalter. Överskott av smet tas bort ned
  • Ett mjukt doseringsblad. Pålägg justeras med valshastighet eller bladtryck
48
Q

Vad är ABC-systemet?

A

Ett “tip loading system”

49
Q

Vad är BILLBLADE för något?

A

Ett koncept som möjliggjorde samtidigt 2-sidig bestrykning. Billblade används över hela världen.
Idag är BILLBLADE kopplat till ABC-systemet för kontroll av bladtryck och bladvinkel samt till HSM eller till fördosering med gravyrvals för att uppnå högre maskinhastigheter och ökas frihet vad gäller smetformulering.

50
Q

Beskriv en luftknivs bestrykare.

A
  • Låga maskinhastigheter (max 400m/min)
  • Låg torrhalt (ca 45%)
  • Konturbestrykning - bra fibertäckning
51
Q

Beskriv en Ridåbestrykare.

A
  • Industriell bestrykning upp till 10 skikt
  • Låg torrhalt (ca 45%)
  • Konturbestrykning - bra fibertäckning
52
Q

Det finns generellt två skilda typer av fördelning av smeten på baspapprets yta, vilka?

A

Spackling och Kontur

53
Q

Vad fås för egenskaper vid spackling?

A
  • Jämn yta men ojämnt masspålägg
  • Dålig fibertäckning
  • Fås med bladsbestrykning
  • Lämpligt för papper som skall tryckas i djuptryck
54
Q

Vad fås för egenskaper vid kontur?

A
  • Ojämn yta men jämt masspålägg
  • Bra fibertäckning
  • Fås med luftkniv och ridåbestrykning, men viss tendens till detta fås även med MSP
  • Lämpligt för papper som skall tryckas i offset.
55
Q

Vad används för typ av bestrykning för att få spackling?

A

Bladbestrykning

56
Q

Vad används för typ av bestrykning för att få konturbestrykning?

A

Ridåbestrykning

57
Q

Vad finns det för komponenter i en bestrykningssmet?

A
  1. Pigment
  2. Bindmedel
  3. Additiv
  4. Vatten
58
Q

Ge exempel på vad pigment kan vara i en bestrykningssmet.

A

Främst lera och kalciumkarbonat (CaCO3)

59
Q

Ge exempel på vad bindmedel kan vara i en bestrykningssmet.

A

Dispersionsbindemedel: Latex bestående av styrenbutadien, akrylat eller polyvinylacetat

Vattenlösliga bindemedel: Stärkelse, karboxylmetylcellulosa CMC, PVOH, protein, alkalisvällbara förtjockare

60
Q

Ge exempel på vad additivs kan vara i en bestrykningssmet.

A

Dispergeringsmedel, viskositetsmodifierare, konserveringmedel, vitmedel, smörjmedel, skumdämpare, biocider…

61
Q

Hur anges alla recepturer?

A

Som vikts-% i förhållandet till mängden pigment.

62
Q

Hur påverkar det valda pigmentet skiktet?

A

Det har en stor inverkan på skiktets porositet.

63
Q

Hur påverkar pigmentets geometriska form deras packningsformåga?

A
  • Sfäriska pigmentpartiklar packas lättare än flakformade
  • Flakformiga pigmentpartiklar packas lättare än nålformiga.
  • Sfäriska pigment ger bättre barriär
64
Q

Varför har pigmentblandningar oftast en god packningsförmåga?

A

För de små pigmenten kan packas i mellanrummet mellan de stora.

65
Q

Vad ger det att använda sig av olika form av pigment?

A

En ökad porositet.

66
Q

Vad ger en hög packningsförmåga?

A

Låg porositet (bättre barriär) men de ger i sin tur en låg viskositet hos smeten.

67
Q

Hur kan man observera förhållandet mellan porositet och packningsförmåga allmänt?

A

Det är linjärt.

68
Q

Beskriv vad för- och toppbestrykning är.

A

Förbestrykning:
Används oftast recepturer som består uteslutande av CaCO3

Toppbestrykning:
Används oftast lerabaserade smeter eller smeter baserade på bladningar av fin CaCO3 och en ultrafin lera (s.k. ultrafine glossing kaolin).
Ett “tradionellt” recept för toppbestrykningen kan se ut som 85 delar fin CaCO3 och 15 delar ultrafin lera.

69
Q

Vad har ett bindmedel för tre huvudfunktioner?

A
  1. Bindemedel håller ihop pigment och binder den till pappersytan
  2. Fyller “tomrum” och förbättrar tryckbarhet
  3. Påverkar viskositet och vattenretention
70
Q

Vad består kaolin-lera huvudsakligen av?

A

Kaolinit, som är en hydratiserad aluminiumsilikat.

71
Q

Vad kan aspect ratio även kallas?

A

Formfaktor

72
Q

Bestrukna produkter delas upp efter fiberråvara och användningsområde, vilka?

A
  • Trähaltiga baspapper (mechanical base paper)
  • Träfritt baspapper (woodfree base paper)
  • Bestruken kartong (coated paperboard)
73
Q

Vilka pålägg är typiska för bestrukna produkter?

A
  • Enkelbestruket 8-16 g/m^2 per sida
  • Dubbelbestruket 14-26 g/m^2 per sida
  • Trippelbestruktet 24-40 g/m^2 per sida
74
Q

Vad brukar trähaltiga bestrukna papper delas upp i för produkter?

A
  • ULWC (ultralight weight coated)
  • LWC (light weight coated)
  • MWC (medium weight coated)
  • HWC (high weight coated)
75
Q

Hur ändras tryckkvaliteten med weight coated?

A

Ju högre tryckkvalite ju högre weight coated

Massa- och pappersteknik (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions