Föreläsning 4 - Malning, mäldberedning och papperskemi Flashcards

1
Q

Vad används mest som returfiber idag?

A

Återvunnet cellulosafiber från returpapper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur mycket returneras i världen totalt idag?

A

ca 72%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ange några anledningar till att använda returfiber? (4 st)

A
  • Tillgänglighet (inte så mycket skog i södra europa)
  • Ekonomi (kan vara billigare med returfiber)
  • Kundkrav (krav på miljövänlighet från kund)
  • Miljöhänsyn (en vilja att vara miljövänlig)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det för nackdelar med returfiber?

A
  • Svårt att garantera renheten (ingen livsmedelskontakt)
  • Olika basmaterial över tid (ingen kontinuitet i egenskaperna)
  • Fiberns styrka och förmåga att binda till andra fibrer försämras
  • För varje återvinningscykel blir det större effekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på vad för typ av föroreningar som måste tas bort i returfiber.

A
  • Pennor, gem osv.
  • Beläggninsmaterial som lera, latex bl.a
  • Klister på kuvert
  • Tryckfärger
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på mekaniska reningsmetoder.

A
  • Upplösare
  • Silar
  • Hydrocykloner
  • Dispergering/konditionering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på kemiska reningsmetoder.

A
  • Flotation
  • Tvättning
  • Blekning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns det för 2 huvudsakliga anledningar till att kemikalier tillsätts till mälden?

A
  1. Förbättra maskinens drift

2. Förbättra produktens egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka 3 grupper tillhör de vanligaste tillsatskemikalierna?

A
  1. Retentionsmedel
  2. Hydrofobiseringsmedel
  3. Styrkemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad gör ett retentionsmedel?

A

Retentionsmedel gör så att finmaterialet stannar kvar i pappret till större del. Oftast genom att laddningen på fiberns eller partikelns yta ändras.
Ökar även avvattningshastigheten genom att binda fast partiklar som annars kan hindra vatten att passera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad gör ett hydrofobiseringsmedel/limning?

A

Det justerar ytspänningen mellan vattnet och fibrerna/pappret och gör de mer hydrofobt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När är ett bra tillfälle att tillsätta ett hydrofobiseringsmedel?

A

I mäldberedningen eller efter att pappret torkats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vid vilka pH kan man använda ett hydrofobiseringsmedel?

A
  • Surt pH (hartslimning)

* Neutralt pH (neutrallimning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När kan man inte använda kalciumkarbonat som fyllmedel i mälden?

A

När vi har sura förhållanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör ett styrkemedel?

A

Den ökar styrkan på den torra pappersprodukten genom att öka antalet fiber-fiberbindningar i nätverket. Alltså ökar den aktiva bindningsarean.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför tillsätta ett styrkemedel?

A

Antingen för att få en extra starkt produkt som är viktig i vissa applikationer, eller för att exempelvis undvika damning vid tryckning.

17
Q

Vad har traditionellt använts som styrkemedel?

A

Stärkelse och karboximetylcellulosa (CMC)

18
Q

Vad är målet med malning?

A

Att öka styrkan genom att göra fibrerna mer flexibla genom att rugga upp fibrernas yta.
Formationen förbättras genom att delvis klippa fiberlängden och skapa en mer homogen fibersamling.

19
Q

Vad sker vid extremt hög malning?

A

Det kan skapa barriärer på grund av att arket blir väldigt tätt, exempelvis för Grease-Proof papper.

20
Q

Vad har det använts för råvaror genom tiderna till att tillverka “papper”?

A
  • Pergament (hudmaterial)
  • Papyrus (vassliknande växter)
  • Lump (trasor och kläder)
  • Slipmassa
  • Mekanisk massa
  • Kemisk massa
  • Returfiber
  • Modiferade kemiska massor
  • Nanocellulosa
21
Q

Vad var det vanligaste råmaterialet för papperstillverkning långt in på 1800-talet?

A

Återvunnet material som ex. lump, bomull- och linfiber.

22
Q

Hur mycket av Sveriges totala råvaror till papperstillverkning 2002 bestod av returpapper?

A

ca 14%.

Mycket mer idag.

23
Q

Spelar det för roll vilken typ av returfiber man använder till vad?

A

Ja, det varierar mycket mellan olika pappersprodukter eftersom kravet på fibrernas egenskaper skiljer sig.

24
Q

Vad händer med fiberstyrkan och bindningsstyrkan efter flera återvinningscykler?

A

De sjunker.

25
Q

Vad sker det för steg i en returfiberanläggning?

A
  1. Pappersbalar
  2. Upplösare
  3. Grovrening
  4. Finrening
  5. Tvättning
  6. Flotation
  7. Konditionering/Dispergering
  8. Blekning
  9. Återvunnen pappersmassa
26
Q

Vad är ett finmaterial?

A

Fiberfragment, fyllmedel, nanocellulosa.

27
Q

Vad kan ett retentionsmedel motverka för bieffekt?

A

Flockulering

28
Q

Vad kan även ett hydrofobiseringsmedel kallas?

A

Limning (sizing)

29
Q

Vad består hartlimning av och hur går den till?

A

Hartsyra och Alun (Al2(SO4)3) där Alun bildar aluminiumhydroxider som sedan reagerar med syran under torkning som bildar en hydrofob yta.

30
Q

Ge exempel på hydrofobiseringmedel man kan använda vid neutrala förhållanden.

A
  • Alkyletendimer (AKD)
  • Alkylbärnstensyraanydrid (ASA)
    Dessa reagerar på linknade sätt som Alun och ger hydrofoba ytor vid torkning.
31
Q

Vad är positivt med malning?

A
  • Ökad flexibilitet hos fibrerna
  • Fibrillerad yta på fibrer
  • Större aktiv area för bindning mellan fibrer
32
Q

Vad är negativt med malning?

A
  • Våldsam mekanisk påverkan
  • Kostar mycket energi
  • Gör massan mer svår att avvattna