Föreläsning 4 & 5 - Ekologi, naturvård och landmiljöer Flashcards
Brandnäva
Art som blommar efter planterad brand
Lungmossa
En mycket konkurrenssvag art som behöver öppen mark för att blomma. Brandfält är därför mycket gynnsamt dör denna
Fröbank
Olika arter kräver olika stimuli för att blomma ut. Innan dess finns fröna i en fröbank som bevaras i jorden
Föryngringsfaktorer
Process genom vilken nya individer av en art bildas och etableras i en population eller ett ekosystem
Kalavverkning
Alla träd inom ett specifikt område avverkas samtidigt, vilket skapar ett helt öppet fält och kal mark
Heterogeniteten
Variation eller olikhet inom ett system eller en population
Trädålderssammansättning
Fördelningen av träd av olika åldrar inom ett skogsområde
Trädartssammansättning
Den specifika uppsättningen av olika trädarter som finns i ett skogsområde
Rumslighet
Hur olika arter och ekosystem är fördelade i landskapet
Kontinuiteten
Stabiliteten hos ett ekosystem över tid. Det handlar om hur arter och miljöfaktorer interagerar och hur dessa relationer upprätthålls trots förändringar. Ekosystem med hög kontinuitet kan återhämta sig snabbare efter störningar
Jordmån
Markens översta skikt och så långt ner som organismer och klimatet når (några meter ner i jorden). Dock finns det vissa rötter och organismer som når längre. Består av mineraler, organiskt material, vatten och luft
Sediment
En finkornig jordart med homogen partikelstorlek som ur olika moräner sorterats ut av vatten. Detta är en näringsrik jordart eftersom liten partikelstorlek gör att fler joner kan binda in till aktiva ytor på jordpartiklarna
Jordart
Storlekssammansättning på markpartiklarna, de olika typer av material som utgör jordens struktur, inklusive mineraler, organiskt material, vatten och luft
Morän
Den absolut vanligaste jordarten i Sverige. Partiklarna är i blandad storlek och namnges utifrån vilken partikelstorlek det viktmässigt finns mest av. Detta är ofta en näringsfattig jordart, särskilt de som är ursvallade (de mindre partikelstorlekarna har sorterats ut. Kvar blir stora partiklar)
Podsol
Dominerande jordart i boreal skog, tydliga och många skikt. Järnpodsol - mycket tydligt blekjordsskikt och tydlig rostjord. Barr (sura) från träden hamnar på marken och bryts ned –> lågt pH i marken som skapar skikt
Förna
Det absolut översta lagret, det vi går på. Hit kommer organiskt material för att brytas ned ex. löv, barr, lågor, döda djur
Förmultningsskikt
Förnan fylls hela tiden på med nytt organiskt material. Under detta bryts det ner och förmultnar, därav namnet. Här går det till viss del att urskilja organismer
Mår
Måren är ett humuslager där olika organismer inte går att särskilja och ses som svart jord
Blekjord
Under måren kommer ett skikt av blekjord som till synes är vit/ofärgad. Vattnet tar med sig metalljoner härifrån och jorden urlakas då och får sin bleka färg
Rostjord
Under blekjorden kommer ett lager av rödfärgad jord. Här släpps de metalljoner som med vatten förts från blekjordsskiktet
Blåbärsbarrskog
Kraftigt trädskikt, kraftigt buskskikt, kraftigt fältskikt (stor del blåbärsris), kraftigt bottenskikt (olika mossor), det finns mer frukt pga. de kan perkolera ner i marken och avdunstar inte lika snabbt, mer näring - mer förna -> mer nedbrytning -> mer omsättning av näringsämnen -> näringsrikt
Hällmarkstallskog
Växer på urberget (en typ av berggrund med bergart granit), finns bara under HK (spolades rena av vattnet som kom pga inlandsisen), gles växtlighet, inget buskskikt, fältskiktet domineras av renlav, vitmossa i dalarna där det ofta är blött (vattnet som inte evaporerar eller transpirerar färdas dit), mycket tall - tjockare bark och barr (kan hålla vatten bättre), tallar tål eld bättre (i förhållande till gran)
Herbivorer
Växtätande djur som huvudsakligen lever av växtmaterial såsom blad, gräs, frukter, blommor och bark
Betestryck
Ett mått på hur mycket vegetation som betas av djur per ytenhet inom ett specifikt område under en viss tid
Liten kardborre
Växtart som gynnas av betestryck, fastnar i päls och förs till nya platser (effektivt då betesdjur ofta rör sig på stora ytor)
Gullviva
Blomma som har majoriteten av sin biomassa nära marken -> blir inte av med särskilt mycket om blomman betas av, utan kan växa upp igen
Brunjord
Vanligaste jordmånen i nemoral skog, inga skiljaktiga lager som podsolen har, mycket daggmaskar (en anledning till att jordmånen inte har skiktningar) som blandar om jorden, vanligaste mineraliseringen är bakterier och det är därför man hittar färre svampar (nedbrytare) här än i podsol
Brunjord: förna
Övre skikt där döda organismer hamnar
Brunjord: mull
Ett tjockare humuslager
Brunjord: Underlag
Ofta näringsrik och lättvittrade sedimentbergarter
