Föreläsning 2 Flashcards
Vad menas med population
Kan vara geografiskt definierade populationer, åldersmässigapopulationer, eller olika specifika grupper av människor
Målpopulation
De definierade enheter/individer som ska undersökas
Urvalsram
En lista över alla enheter i målpopulationen
Undertäckning
När man missar personer som man vill ha med i sin undersökning
Övertäckning
När man får med personer som inte ska vara med
Vilka olika typer av icke slumpmässiga urval finns?
- Snöbollsurval. En respondent tipsar om en annan respondent
- Kvoturval. Urvalet ska uppfylla vissa i förväg uppställda mål, ex könsfördelningen ska vara 60/40
- Bekvämlighetsurval. Man tar respondenter som är lättillgängliga ex andra studenter
Vilka olika typer av slumpmässiga urval finns?
- OSU (obundet slumpmässigt urval). Varje individ i populationen har samma chans att bli vald.
- Systematiskt urval. Ex var sjätte eller var sjunde på en lista.
- Klusterurval/flerstegsurval. Dela in populationen i grupper (kluster) som vi sedan slumpmässigt väljer några ut av. Ex olika skolklasser, läkare på ett sjukhus osv
- Stratifierat urval. OSU för olika grupper, tex boendetyp 33% i vill, 33% i bostadsrätt, 33% i hyresrätt.
Vad är urvalsförfarande och varför är det viktigt?
- Man tar ut en del av populationen. Det är viktigt för att man eftersträvar en representativitet (stickprovet ska vara representativt för målpopulationen)
Vad innebär externt bortfall?
- Att individer som ska vara med inte vill eller kan vara med i undersökningen.
Vad innebär internt bortfall?
- Att individer som är med inte kan eller vill svara på vissa frågor.
Vad menas med systematiskt bortfall?
- Att individer/grupper med specifika attribut/egenskaper som är mer benägna än andra att inte kunna/vilja/få delta. Detta kan påverka representativiteten i studien och bli till ett stort problem. Om man vill studera missbrukare och inte får med missbrukare i studien så finns ingen validitet.
Vilka olika typer av skalnivåer finns
- Nominal. Har ingen inbördes rangordning eller ekvidistans. Ex Kön, bostadsort
- Ordinal. Har inbördes rangordning men ingen ekvidistans. Ex betyg, utbildningsnivå, självskattad hälsa
- Intervall/kvot. Har inbördes rangordning och ekvidistans. Ex Längd, ålder, lön
Förklara normalfördelning
- Det är en beskrivning av hur våra data varierar.
- Toppen av kurvan indikerar vart medelvärdet ligger.
- Den är alltid symmetrisk, svansen till höger alt vänster motsvarar hälften av observationerna.
- Ju bredare kurvan är, ju större är spridningen på observationerna
Förklara standardavvikelse
Standardavvikelsen är ett mått på den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet (ett spridningsmått)
- 68% av alla observationer ryms inom -1 och +1 standardavvikelse från medelvärdet
- 95% av alla observationer ryms inom -2 och +2 standardavvikelser.
- nästan 100% av alla observationer ryms inom -3 och +3 standardavvikelser
Skeva fördelningar (asymetriska)
- Om skevheten är positiv så är den högra svansen längre. Det kan ex vara sjukhusvistelser, VAB-dagar hos föräldrar, inkomst
- Om skevheten är negativ så är den vänstra svansen längre. Ex vid ett lätt prov där många får bra poäng så är det få som misslyckas.
Vad är ett centralmått och hur används det?
- Ett sammanfattande mått på tyngdpunkten i en fördelning.
- Svara på frågan: vad är genomsnittet på undersökningsvariabeln?
- Val av lämpligt centralmått hänger ihop med variabelns skalnivå
Vilka typer av centralmått finns och när används de?
- Medelvärde (mean) - Det genomsnittliga värdet. Används på: Ordinal och intervall/kvot skalnivå
- Typvärde (mode) - Det vanligast förekommande värdet. Används på alla skalnivåer.
- Median - Det mittersta värdet i en fördelning. Används på Ordinal och intervall/kvot skalnivå.
Vad innebär validitet?
- ## Att man mäter det man avser att mäta. Det finns en tydlig koppling till design och urvalsförfarande om man vill han en hög validitet.
Vad menas med intern validitet?
- Kausalitet, hur säkra kan vi vara på att det som undersöks orsakar ett visst utfall.
Vad menas med extern validitet?
- Generaliserbarhet, i vilken utsträckning kan resultaten generaliseras till den population som urvalet gjorts ifrån? Eller kan det generaliseras till andra populationer/sammanhang?
Vad menas med reliabilitet?
- Handlar om upprebarhet/stabilitet. Kan en undersökning göras om av andra personer och få ett likadant resultat (test-retest-reliabilitet).
- Interbedömarreliabilitet. Är mätningen fri från bias/skevhet= Detta kan prövas genom att andra personer leda ett test utöver forskaren och sedan jämföra hur de olika mätningarna stämmer överrens. Ex jämför självskattning/föräldraskattning
- Transparens. Läsaren ska kunna se hur alla delar av studien gått till, vilka överväganden som gjorts och varför, hur olika variabler tillkommit och mätts, vilka utgångspunkterna varit, begränsningar osv
Hög validitet förutsätter hög reliabilitet, men hög reliabilitet är inte en garanti för hög validitet.
