Föreläsning 1

Question 1

Vad är en variabel?

Answer 1

• Variabel är en egenskap som kan variera mellan observationer. Tex olika människor, kommuner, länder osv
• Oberoende variabel är en egenskap som PÅVERKAR en annan egenskap
• Beroende variabel är en egenskap som blir PÅVERKAD av en annan egenskap

Question 2

Vad är en experimentell design?

Answer 2

• En studie där en behandling/förfarande introduceras avsiktligt och ett resultat observeras
• Bra för att fastställa kausala effekter
• Man använder sig av en grupp som får behandling och en eller flera grupper som är kontrollgrupper
• Den oberoende variabeln blir vilken grupp man tillhör och den beroende variabeln blir utfallet på behandlingen

Question 3

Vad är en randomiserad kontrollerad studie (RCT)?

Answer 3

• Slumpen avgör vem som hamnar i experimentgrupp eller kontrollgrupp
• Bästa designen för att fastställa kausala samband
• Grupperna är i genomsnitt lika varandra ex ålder, kön och utbildning
• Kallas även för “Den gyllene standarden”
• Kan vara enkelblind (antingen deltagare eller forskare vet om vem som får behandlingen) eller dubbelblind (varken forskaren eller deltagaren vet vem som får behandling)

Question 4

Vad är en kvasi experimentell studie?

Answer 4

• Är som en RCT studie men deltagarna blir inte slumpmässigt indelade i grupper
• Nackdelen är att det kan uppstå en selektionsbias, där det finns systematiska skillnader mellan deltagarna i försöks och kontrollgruppen

Question 5

Vad innebär en icke experimentell design?

Answer 5

• Kallas för observationsstudier.
• Kan vara antingen prospektiv (man har inga mätdata utan börjar samla in de när studien börjar) eller retrospektiv ( mätdata finns sedan tidigare i ex olika databaser).
• Innehåller ej en kontrollgrupp
• svårare att fastställa kausala effekter
• Bra för att studera samband mellan variabler när det ex är oetiskt att göra experiment

Question 6

Vad menas med “Regression towards the mean”

Answer 6

• Värden som skiljer sig mycket från medelvärdet kan antas närma sig medelvärdet vid upprepade försök. Ex en skolklass med extra dåligt resultat jämfört med medelvärdet, kan vid nästa prov närma sig medelvärdet oavsett vilka insatser som görs.
• Gäller vid okontrollerade och slumpmässiga variabler

Question 7

Vad är en tvärsnittsstudie? och vad är bra med den?

Answer 7

• Samlar in data vid endast ett tillfälle
• Ex väljarundersökningar, skolundersökningar
• Bra för att beskriva olika egenskaper, x procent av den vuxna befolkningen trivs med sitt arbete
• Relativt billiga att genomföra
• Sämre på att mäta kausala samband

Question 8

Vad innebär longitudinella studier?

Answer 8

• Samlar in data vid minst två tillfällen. Ex upprepade tvärsnitt som följer människor över tid, tex elever från årskurs 9 med två års fördröjning

Question 9

Hur ser kohortstudier ut?

Answer 9

• Man följer en grupp människor över tid, ex en födelsekohort.
• Kan vara den sista länken i kedjan för att konfirmera ett samband mellan ex sjukdom och exponering

Question 10

Vad är ett skensamband?

Answer 10

• Ett samband mellan två variabler som inte alls behöver stämma, ex margarinkonsumtion och skilsmässotal i Maine
• Kallas även för Z variabel
• Kallas även för Omitted variable bias (OVB)

Question 11

Vad menas med evidens?

Answer 11

• Tillgänglig fakta eller information som indikerar om antaganden eller förespråkanden att något är giltigt

Question 12

Vad innebär Evidensbaserad praktik

Answer 12

• Den process där praktiker använder evidens i enskilda ärenden

Question 13

Vad innebär Evidensbaserad policy

Answer 13

• Den process där beslutsfattare använder sig av evidens som underlag för policybeslut

Question 14

Hur fungerar EBP som process?

Answer 14

• praktikern ska fatta beslut utifrån bästa tillgängliga evidens
• RCT:s och systematiska forskningsöversikter av RCT:S har ofta tillskrivits starkast evidensstatus.
• Evidensen ska sen integreras med den brukarens önskemål och den egna professionelles expertis
• I slutändan är det människorna som fattar besluten och inte evidensen

Question 15

Vilka olika steg finns i EBP?

Answer 15

1. Formulera en fråga - omvandla behovet av information (om prevention, diagnos, prognos, intervention) till en fråga som man kan besvara
2. Sök information/evidens - identifiera bästa möjliga evidens
3. Värdera informationen/evidensen - Kritisk värdering av evidensens validitet, effekt och tillämpbarhet
4. Välj och implementera insats utifrån den värderade evidensen tillsammans med egen expertis och brukarens preferenser - Integrera den kritiska bedömningen av evidensen med din professionella kunskap samt brukarens värderingar och situation
5. Utvärdera hur det gick - utvärdera även steg 1-4 och försök förbättra till nästa gång.

Question 16

EBP på olika nivåer

Answer 16

• På ärendenivå

- På verksamhetsnivå

Question 17

Vilka effektutvärderingar finns inom EBP

Answer 17

• Modellutvärderingar. Något som görs under ideala förhållanden, är ofta den teoretiska modellen.
• Verksamhetsutvärderingar. Något som görs i verkliga förhållanden, tex om en teori implementeras som arbetsmodell på ett socialkontor.
• Effektutvärderingar behöver inte vara viktigare än andra typer av evidens, men effekten spelar roll. Beslutsfattare och brukare vill ofta veta vad som fungerar och vad som inte fungerar. Goda intentioner kan ha dåliga utfall, ex scared straight programmet där unga människor som gjorde brott fick åka till fängelser för att träffa intagna.

Question 18

Vad innebär en systematisk forskningsöversikt?

Answer 18

• Forskningsresultatets demografi
• en form av forskning som följer grundläggande steg i forskningsprocessen
• Följer en fördefinierad forskningsplan
• Använder transparenta procedurer för att lokalisera, analysera och syntetisera resultat från alla tidigare studier och presentera dessa i ett standardiserat format
• Mindre känslig mot snedvridning, man eftersträvar att minimera bias i varje steg av översiktsprocessen

Question 19

Två ansatser inom EBP:

Answer 19

• EBP/Critical appraisal-modellen är en process som drivs av praktiker “Bottom-Up”. Här granskar praktikern själv vetenskaplig kunskap och väljer en insats efter det.
• I EBPs/riktlinjemodellen ligger det på en annan instans att leta upp lämplig vetenskaplig kunskap och praktikern får sen välja insatser utifrån en manual som fastställts av någon annan. “Top-Down”

Dessa modeller innehåller olika synsätt och står i kontrast till varandra. Kritiker mot EBP menar att det ställs orimligt höga krav på praktiker att hänga med i alla forskning och bedöma dess evidensgrad och relevans.
Kritik till EBPs menar att den riskerar att handlingsförlama socialarbetare och deproffessionalisera yrket, då praktiker bara behöver följa manualer.