Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Mikroekonomi > Föreläsning 1 - Introduktion + Utbud & Efterfrågan > Flashcards

Föreläsning 1 - Introduktion + Utbud & Efterfrågan Flashcards

1
Q

Nationalekonomi

A

studien om hur individer och samhällen fattar beslut om hur det ska använda knappa resurser och tillgångar för att tillfredsställa sina behov och begär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge exempel på några knappa resurser och tillgångar

A
  • Pengar
  • Tid
  • Kompetens
  • Energi
  • Land
  • Befolkning
  • Naturtillgångar
  • Teknologi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Behov

A

“grejer” vi måste ha för att överleva generellt. Ex.

  • Mat
  • Kläder
  • Boende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Begär

A

“grejer” vi gärna vill ha. Ex.

  • God mat
  • Snygga kläder
  • Fina bilar
  • Smycken
  • Utlandssemestrar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka typer av beslut hör till makroekonomin?

A

Beslut av instiutioner, riksdagen, riksbanken m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer av beslut hör till mikroekonomin?

A

Individuella, företagsmässiga m.m

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn några beslut & begär inom makroekonomin

A
  • Ekonomisk tillväxt
  • Sysselsättning
  • Välstånd
  • Folkhälsan
  • Trygghet
  • Finansiell stabilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några beslut & begär inom mikroekonomin

A

Individer:

  • Mat
  • Hus
  • Hälsa
  • Respekt
  • Välstånd

Företag:

  • VInst
  • TIllväxt
  • Samhällsutveckling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Trade-off

A

Avvägningar som beror på knapphet av resurser & tillgångar vilket gör att individer/företag/insitutioner ständigt måste fatta beslut om hur dessa ska anvndas för att på bästa möjliga sätt tillfredställa sina behov & begär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge exempel på trade-offs för individer

A

Ska jag gå på föreläsningen idag?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ge exempel på trade-offs för staten

A

Ska vi stänga ner samhället under pandemin eller inte?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Alternativkostnad + exempel på mikro- och makronivå

A

Värdet av nästbästa alternativet, en typ av avvägning.

Ex. mikronivå

  • Gå på föreläsningen istället för gymmet –> alt.kostnaden = de goda hälsoeffekterna gymmet skulle haft
  • Sitta uppe och studera istället för att sova –> alt. kostnaden = att sova

Ex. makronivå
- Staten bestämde sig för att stänga ner samhället helt/delvis –> alt.kostnad = den itllväxt, sysselsättning och produktivitet vi hade haft utan nedstängning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Marginalbegreppet

A

Beskriver att vi fortsätter så länge fördelarna är större än nackdelarna och slutar innan nackdelarna överväger fördelarna.

Vi stävar efter en situation där vi maximerar vår tillfredsställelse, när fördelarna och nackdelarna på marginalen är lika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Optimeringsprincipen

A

Att fatta bästa möjliga beslut givet förutsättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Jämviktsprincipen

A

Att befinna sig i ett balanserat tillstånd eller en stabil situation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför har nationalekonomer blivit så förtjusta i fomaliserade (matematiska) modeller?

A

För att det genererar tydliga utsagor - matematiska formulerade teorier lämnar inte utrymme för missförstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Utbud

A

Den totala mängden (aggregerade mängden) av en vara/tjänst som alla producenter på en marknad är villiga att sälja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Efterfrågan

A

Den totala mängden av en vara/tjänst som alla konsumenter på en marknad är villiga att köpa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Definiera en marknad

A

Tre saker:
1. en specifik vara/tjänst

  1. en specifik plats
  2. en tidpunkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka antaganden gör modellen för utbud och efterfrågan?

A
  1. Enskild marknad
  2. Identiska produkter
  3. Samma pris
  4. Samma information
  5. Många producenter
  6. Många konsumenter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bestämningsfaktorer: Vilka faktorer påverkar efterfrågan på en produkt?

A
  1. Priset
  2. Antalet konsumenter
  3. Konsumenters inkomst & tillgångar
  4. Konsumenters preferenser
  5. Priser på andra relaterade varor (komplementvaror och substitutvaror)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Komplementvaror

A

Varor som konsumeras tillsammans. t.ex. kaffe & bulle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Substitutvaror

A

Varor vi betraktar som identiska. t.ex. pepsi och cola.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Efterfrågekurvan + vad den matematiska formeln beskriver

A

Beskriver sambandet mellan den kvantitet konsumenter efterfrågar av en produkt och produktens pris. Ofta pris på vertikala axeln och kvantitet på horisontella axeln.

Efterfrågad kvantitet som en funktion av priset.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Q^D (efterfrågekurvan)

A

Efterfrågad kvantitet av varan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

P (efterfrågekurvan)

A

Priset på varan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Inversa efterfrågekurvan

A

Beskriver priset som en funktion av kvantiteten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad innebär en förändring av efterfrågad kvantitet på efterfrågekurvan?

A

En rörelse längs efterfrågekurvan, vilket uppkommer som ett resultat av en prisförändring för produkten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad innebär en förändring i efterfrågan på efterfrågekurvan?

A

En flytt/rörelse av hela efterfrågekurvan, vilket uppkommer pga förändring av andra bestämningsfaktorer än produktens egna pris.

Ex. inkomst eller priset på relaterade varor.

Minskad efterfrågan –> flytt mot orgio

Ökad efterfåga –> flytt ut från origo

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Faktorer som påverkar utbudet

A
  1. Priset
  2. Produktonskostnader
    • Tillverkningsprocessen
    • Distribution
    • Försäljning
  3. Antalet säljare
  4. Säljarens andra möjligheter
    • Komplement
    • Substitutvaror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Utbudskurva

A

beskriver sambandet mellan det utbudna kvantiteten och priset. Ritas genom att binda samman observerade kombinationer av pris och utbuden kvantitet.

32
Q

Q^S

A

Utbjudna kvantiteten av varan

33
Q

P

A

Priset för varan

34
Q

Inversa utbudskurvan

A

Priset som en funktion av utbudet

35
Q

Vad innebär en förändring i den utbjudna kvantiteten för utbudskurvan?

A

Innebär en rörelse längs utbudskurvan, som inträffar som ett resultat av en prisförändring för produkten.

36
Q

Vad innebär en förändring av utbudet för utbudskurvan?

A

En flytt/rörelse av hela utbudskurvan, vilken uppkommer pga förändring av andra bestämningsdaktorer än produktens egna pris.

Ökat utbud –> flytt till höger
Minskat utbud –> flytt till vänster

37
Q

Marknadsjämvikt

A

Den punkten där utbuds- och efterfrågekurvan korsar.

38
Q

Jämviktskvanitet (Qe)

A

När vi har samma efterfrågade (Q^D) och utbjudna (Q^S) kvantitet

39
Q

Jämviktspriset (Pe)

A

Priset då efterfrågad och utbjuden kvantitet är lika

40
Q

Vad händer om priset är över jämviktspriset?

A

Den utbjudna kvantiteten överstiger den efterfrågade kvantiteten.

41
Q

Vad händer om priset är lägre än jämviktspriset?

A

Den efterfrågade kvantiteten överstiger den utbjudna kvantiteten.

42
Q

Hur får man fram jämviktspriset (Pe) genom de matematiska formlerna för efterfrågan och utbud?

A

Genom att sätta att Q^D = Q^S

43
Q

Hur får man fram jämviktskvantiteten (Qe) genom de matematiska formlerna för efterfrågan och utbud?

A

Genom att substituera jämviktspriset (Pe) i ekvationerna till antingen Q^D eller Q^S.

44
Q

Vad händer om priset är högre än jämviktspriset (P > Pe)?

A

Det resulterar i ett utbudsöverskott då den utbjudna kvantiteten är större än den efterfrågade kvantiteten (Q^S > Q^D).

Producenterna måste sänka priserna för att på så sätt öka efterfrågad kvantitet och få sålt sina produkter.

45
Q

Utbudsöverskott

A

det på en marknad där priset är högre än jämviktspriset.

46
Q

Hur nås jämvikt om det finns ett utbudsöverskott?

A

Genom att sänka priserna –> minskning av utbjudna kvantiteten och ökning av efterfrågad kvantitet

47
Q

Efterfrågeöverskott

A

det på en marknad där priset är lägre än jämviktspriset.

48
Q

Vad händer om priset är mindre än jämviktspriset (P < Pe)?

A

Det resulterar i ett efterfrågeöverskott då den utbjudna kvantiteten är mindre än den efterfrågade kvantiteten (Q^S < Q^D).

Bristen gör att köpare bjuder up priset. Högre pris –> minskad efterfrågad kvantitet och ökad utbjuden kvantitet.

49
Q

Hur nås jämvikt om det finns ett efterfrågeöverskott?

A

Genom att öka priserna –> ökning av utbjudna kvantiteten och minskning av efterfrågad kvantitet

50
Q

Vad sker med efterfrågekurvan om D ökar?

A
  • Kurvan flyttas ut från origo
  • Jämviktspris ökar
  • Jämviktskvantitet ökar
51
Q

Vad sker med efterfrågekurvan om D minskar?

A
  • Kurvan flyttas in mot origo
  • Jämviktspriset minskar
  • Jämviktskvantiteten minskar
52
Q

Vad händer med utbudskurvan om S ökar?

A
  • Kurvan flyttas till höger
  • Jämviktspriset minskar
  • Jämviktskvantiteten ökar
53
Q

Vad händer med utbudskurvan om S minskar?

A
  • Kurvan flyttas till vänster
  • Jämviktspriset ökar
  • Jämviktskvantiteten minskar
54
Q

Vad bestämmer storleken på förändring på jämviktspris och jämviktskvantitet?

A
  1. Hur mycket kurvorna förflyttar sig
  2. Kurvornas lutning

Om efterfrågan skiftar bestämmer utbudskurvand lutning storleken på förändringen i jämviktspris & kvantitet

Om utbudet skiftar bestämmer efterfrågekurvans lutning storleken på förändringen i jämviktspris & kvanitet

se exempel i anteckningarna!

55
Q

Elasticitet

A

Enhetlöst mått som beskriver känsligheten hos efterfrågad eller utbjuden kvantitet vid förändringar i pris, inkomst eller pris på relaterade varor.

Procentuell förändring i en variabel med den procentuella föränfingen i en annan.

56
Q

Elasticitet: branta kurvor

A

Stora förändringar i pris, små förändringar i kvantitet

57
Q

Elasticitet: flacka kurvor

A

Små förändringar i pris, stora förändringar i kvantitet

58
Q

Formeln för efterfrågans priselasticitet

A

E^D = (%ΔQ^D) / (%ΔP)

59
Q

Formeln för utbudets priselasticitet

A

E^S = (%ΔQ^S) / (%ΔP)

60
Q

Vad innebär stora priselasticiteter på marknader för efterfrågan?

A

Att konsumenterna är priskänsliga och att små prisförändringar leder till stora nedgångar i efterfrågad kvantitet

61
Q

Vad innebär små priselasticiteter på marknader för efterfrågan?

A

Att konsumenterna är icke priskänsliga och relativt stora prisökningar leder till relativt små nedgångar i efterfrågad kvantitet

62
Q

Vad innebär stora priselasticiteter på marknader för utbudet?

A

Att producenterna är priskänsliga och att små prisökningar leder till stora ökningar i utbjuden kvantitet

63
Q

Vad innebär små priselasticiteter på marknader för utbudet?

A

Att producenterna är icke priskänsliga och att stora prisökningar leder till små ökningar i utbjuden kvantitet

64
Q

Vad påverkar efterfrågans priselasticitet?

A
  1. Tillgång till nära substitut
  2. Marknadens bredd
  3. Typ av produkt
  4. Andel av inkomsten som spenderas på varan
  5. Tidshorisont för analysen
65
Q

Vad påverkar utbudets priselasticitet?

A
  1. Den lätthet med vilken produktionskapaciteten kan utökas

2. Tidshorisont för analysen

66
Q

Vad innebär att efterfrågan är oelastisk?

+ formel

A

Att den %förändringen i efterfrågad kvantitet är lägre än %f. av priset.

0 < |E^D| < 1

67
Q

Vad innebär att efterfrågan är enhetselastisk?

+ formel

A

Att den %förändringen i efterfrågad kvantitet är samma som %f. av priset.

|E^D| = 1

68
Q

Vad innebär att efterfrågan är elastisk?

+ formel

A

Att den %förändringen i efterfrågad kvantitet är högre än %f. av priset.

|E^D| > 1

69
Q

Vad innebär att efterfrågan är perfekt elastisk?

+ formel

A

Att konsumenterna slutar konsumera varan så fort priset höjs något = varan har perfekta substitut på marknaden.

Lutningen på kurvan = 0

|E^D| = ∞

70
Q

Vad innebär att efterfrågan är perfekt oelastis?

+ formel

A

Att efterfrågan är oberoende av priset = en nödvändig vara

Lutningen på kurvan = ∞

|E^D| = 0

71
Q

Vad sker med elasticiteten på en efterfrågekurva om vi rör oss neråt kurvan?
+ formel

A

Förhåkanden mellan pris och kvantitet (P/Q) sjunker och minskar storleken på efterfrågans priselasticitet. Efterfrågan blir mer oelastisk.

E^D = (ΔQ^P / ΔP) * (P / Q^P)

72
Q

Efterfrågans inkomstelasticitet

+ formel

A

Förhållandet mellan den %förändringen av den efterfrågade kvantiteten och motsvarande %f. av konsumentinkomsten.

Ei^D = (%ΔQ^D / %ΔI) = (ΔQ^D/Q^D) / (ΔI/I)

73
Q

Är efterfrågans inkomstelasticitet för underlägsna varor positiv eller negativ? Vad innebär det?

A

Negativ. Konsumtion minskar med ökad inkomst

74
Q

Är efterfrågans inkomstelasticitet för normala varor positiv eller negativ? Vad innebär det?

A

Positiv. Konsumtion ökar med ökad inkomst.

75
Q

Korspriselasticitet för efterfrågan

+formel

A

Förhållandet mellan den %f. i en varas efterfrågade kvantitet och den %f. i priset på en annan vara. Varorna är olika produkter som kan vara relaterade.

Exy^D = (%ΔQx^D / %ΔPy)

76
Q

Är efterfrågans korspriselasticiteten för komplementvaror positiv eller negativ? Vad innebär det?

A

Negativ. Konsmtion av vara X minskar med en ökning av priset på en komplementvara Y.

77
Q

Är efterfrågans korspriselasticiteten för substitutvaror positiv eller negativ? Vad innebär det?

A

Positiv. Konsumtion av vara X ökar med en ökning av priset på en substitutvara Y.

Mikroekonomi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions