Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anatomi 2 > Farmakologi > Flashcards

Farmakologi Flashcards

1
Q

Lokal effekt önskas

A

Kutan/dermal administrering (t ex en
salva)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

. Systemisk effekt önskas

A

Vid peroral administrering kan en systemisk effekt uppnås, vilket innebär att läkemedlet distribueras via blodcirkulationen för att verka på flera organ eller vävnader i kroppen. För att detta ska ske:

Transdermal administrering (t ex ett
plåster) eller perkutan administrering (t ex
intramuskulär injektion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

. Regional vävnadsskada undviks

A

Injektion via CVK av ett
vävnadsirriterande ämne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Subkutan

A

Underhudsfett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Intradermal

A

Intradermal injektion innebär att en liten mängd vätska injiceras in i dermis, det vill säga hudlagret mellan epidermis och subkutis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

dubleyytttSublingual

A

Munslemhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kutan/dermal

A

Kutan/dermal administrering innebär att läkemedel appliceras på huden för lokal eller systemisk effekt.
såsom salvor plåster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Peroral

A

Läkemedlet tas genom munnen och sväljes ned där det passerar magtarmkanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Intravenös

A

Ven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rektal

A

Ändtarm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Inhalation

A

Vid inhalation administreras läkemedlet via luftvägarna, och effekten kan vara lokal eller systemisk, beroende på läkemedlets egenskaper och syfte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

potens och affinitet.

A

Potens: Potens avser den mängd av ett läkemedel som krävs för att ge en viss effekt. Ett läkemedel med hög potens behöver ges i mindre dos för att uppnå önskad effekt jämfört med ett läkemedel med lägre potens.
Affinitet: Affinitet beskriver hur starkt ett läkemedelsbinder till sin målreceptor. Hög affinitet innebär att läkemedlet binder starkt till receptorn. Ett läkemedel med hög affinitet till sin målreceptor tenderar ofta att ha hög potens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

beskriver Terapeutisk bredd

A

Beskriver avståndet mellan önskad effekt och biverkninga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriver vad menas med halveringstid

A

Den tid det tar för 50 % av ett läkemedel att elimineras från kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara varför många olika prover kan bli missvisande vid dehydrering

A

Vid dehydrering minskar blodvolymen, vilket koncentrerar många ämnen i blodet. Detta kan leda till falskt förhöjda värden för elektrolyter, kreatinin, hemoglobin och andra markörer, vilket ger en missvisande bild av patientens tillstånd. Dehydrering är ett tillstånd där kroppen förlorar mer vätska än den tar in, vilket leder till en brist på vatten och andra kroppsvätskor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara varför P-TIBC tas samtidigt som P-Fe för att ge ett informativt resultat på analysen

A

P-TIBC (Total Iron Binding Capacity) tas samtidigt som P-Fe (serumjärn) för att ge en mer komplett bild av järnstatusen i kroppen. P-Fe mäter mängden järn i blodet, medan P-TIBC mäter transferrins kapacitet att binda järn. Tillsammans ger de information om eventuell järnbrist eller järnöverskott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara varför många olika prover kan påveras av proteinbrist

A

Proteinbrist kan påverka många prover eftersom många ämnen i blodet är bundna till proteiner. Låga proteinnivåer kan leda till minskade nivåer av hormoner och läkemedel som normalt transporteras av proteiner. Det kan också påverka syntesen av enzymer och koagulationsfaktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Identifiera några olika prover som är vanliga prover för att se inflammation/infektion

A

Vanliga prover för att se inflammation/infektion:
CRP (C-reaktivt protein)
SR (Sänkningsreaktion)
Leukocytantal
Procalcitonin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Identifiera några olika prover som kan påverkas av inflammation, utan att de proverna anses vara inflammationsprover i första hand.

A

Prover som kan påverkas av inflammation utan att primärt vara inflammationsmarkörer:
Blodglukos
Lipidprofil
Kreatinin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Förklara skillnaden mellan plasma och serum

A

Plasma är den vätska som finns kvar när blodet koagulerar och innehåller koagulationsfaktorer. Serum är vätskan som återstår efter koagulation och saknar koagulationsfaktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv vad systembeteckning är.

A

Systembeteckning är ett standardiserat sätt att namnge och klassificera kemiska ämnen eller biologiska prover inom medicinsk kemi för att underlätta kommunikation mellan laboratorier och vårdpersonal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

gggggggPeroral

A

Tunntarm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Intravenös

A

Ven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Rektal

A

Ändtarm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Inhalation

A

Lungor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

potens

A

Potens avser den mängd av ett läkemedel som krävs för att ge en viss effekt. Ett läkemedel med hög potens behöver ges i mindre dos för att uppnå önskad effekt jämfört med ett läkemedel med lägre potens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Affinitet:

A

Affinitet beskriver hur starkt ett läkemedel binder till sin målreceptor. Hög affinitet innebär att läkemedlet binder starkt till receptorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Sambandet mellan potens och affinitet

A

Ett läkemedel med hög affinitet till sin målreceptor tenderar ofta att ha hög potens. Detta beror på att en stark bindning till receptorn (hög affinitet) ofta leder till att en mindre mängd av läkemedlet behövs för att uppnå önskad effekt (hög potens).
Sammanfattningsvis kan man säga att hög affinitet ofta bidrar till hög potens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Terapeutisk bredd

A

Beskriver avståndet mellan önskad effekt och biverkningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Första-passage-metabolism

A

Är den nedbrytning som ett enteralt läkemedel genomgår i levern innan det når systemkretsloppet.
Enterala läkemedel är preparat som ges oralt (genom munnen) eller via en sond direkt in i mag-tarmkanalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Steady state

A

(jämviktskoncentration)
Steady state är ett tillstånd där mängden läkemedel som tillförs kroppen är i balans med mängden som elimineras, vilket resulterar i en stabil läkemedelskoncentration i blodet över tid.
Är när distribution och elimination balanserar mängden läkemedel som absorberas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Halveringstid

A

Den tid det tar för 50 % av ett läkemedel att elimineras från kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Läkemedel kan ha olika biotillgänglighet. Beskriv TVÅ fysiologiska barriärer för ett
peroralt läkemedel, som kan påverka läkemedlets biotillgänglighet

A

Levern bryter ned läkemedel ifrån fettlösliga till mer vattenlösliga under det som kallas
första passage metabolismen, detta för att kunna eliminera det ifrån kroppen. Detta
leder till att biotillgängligheten minskar eftersom läkemedlet skall nå systemkretsloppet i oförändras form för att få räknas som biotillgängligt.För ett peroralt läkemedel börjar resan i munnen och fortsätter ner genom matstrupen till magsäcken. Här möter läkemedlet den första betydande fysiologiska barriären.
Magsäcken har en mycket sur miljö med ett pH-värde mellan 1 och 3.

Efter magsäcken når läkemedlet tunntarmen, där den huvudsakliga absorptionen sker. Här möter läkemedlet nästa viktiga fysiologiska barriär: tarmepitelets cellmembran. Tarmepitelet består av cylindriska celler som täcker tarmens insida. Dessa celler är tätt sammankopplade och utgör en selektiv barriär. För att nå blodbanan måste läkemedlet passera genom eller mellan dessa celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Läkemedel med verkansställe i centrala nervsystemet (CNS) måste kunna passera blod-hjärn-barriären. För att kunna verka i CNS måste de som regel ha egenskapen att vara mycket

A

fettlöslig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

för att kunna ta sig över blod-hjärn-barriären. Detta gör att de också
utsätts för stor nedbrytning i

A

Levern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Läkemedel som har sin verkan i CNS har därför generellt

A

låg biotillgänglighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Låg biotillgänglighet

A

Låg biotillgänglighet hos ett läkemedel innebär att endast en liten del av den administrerade dosen når systemcirkulationen i oförändrad form. Detta kan bero på flera faktorer:
Första passage-effekten:
När ett peroralt läkemedel absorberas i tarmen passerar det först levern via portavenen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Läkemedel som har sin verkan i CNS har därför generellt. låg biotillgänglighet. På grund av detta måste de ges i

A

Högre dos oralt/enteralt (via munnen eller via en sond direkt in i mag/tarmkanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

parenteral tillförsel av läkemedel

A

Parenteral tillförsel av läkemedel innebär att läkemedel administreras på andra sätt än via mag-tarmkanalen.
Parenteral: Administrering utanför mag-tarmkanalen
Intravenös (IV): Direkt i en ven
Intramuskulär (IM): I en muskel
Subkutan (SC): Under huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Enteral tillförsel av läkemedel

A

Enteral tillförsel är en metod för att ge näring direkt till magtarmkanalen när en patient inte kan äta tillräckligt via munnen. Här är en detaljerad beskrivning av enteral tillförsel:
Enteral tillförsel innebär att näring ges direkt till magsäcken eller tunntarmen via en sond eller stomianordning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Enalapril (Renitec).
Vilken läkemedelsgrupp tillhör enalapril?
Vilken effekt har enalapril?
Vilken verkningsmekanism har enalapril?

A

Renitec tillhör läkemedelsgruppen som kallas ACE-hämmare. Dess effekt är att vidga blodkärlen som då gör att blodtrycket sjunker.
Enalapril har en blodtryckssänkande effekt. Det minskar även belastningen på hjärtat och förbättrar hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt.
Enalapril hämmar enzymet ACE, vilket minskar bildningen av angiotensin II. Detta leder till vidgning av blodkärlen och minskad utsöndring av aldosteron, vilket resulterar i sänkt blodtryck och minskad hjärtbelastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Halveringstidkkkkkk

A

Halveringstid är den tid det tar för koncentrationen av ett läkemedel i blodet eller plasma att minska till hälften av sitt ursprungliga värde.
Mängden som utsöndras blir mindre och mindre för varje halveringstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Varför har läkemedel som binder intracellulära receptorer längre förväntad tid till
effekt? …än de som binder extracellulära receptorer)

A

Dessa läkemedel har ofta effekt på DNA-uttryck och därmed på proteinsyntesen, som tar en viss tid att utföra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Beskriv vad en receptor respektive en ligand är.

A

En receptor är en specialiserad proteinstruktur, vanligtvis lokaliserad på cellytan eller inuti cellen. Receptorer fungerar som “mottagare” för specifika signalmolekyler. De har följande egenskaper:
Specificitet: Varje receptor är utformad för att binda till specifika molekyler.
Signaltransduktion: När en receptor aktiveras, utlöser den en kedja av händelser inne i cellen. Placering: Receptorer kan finnas på cellmembranet, i cytoplasman eller i cellkärnan.

En ligand är en molekyl som binder till en receptor. Ligander kan vara:
Endogena substanser: Naturligt förekommande i kroppen, som hormoner eller neurotransmittorer. Exogena substanser: Utifrån tillförda ämnen, som läkemedel eller toxiner. Olika läkemedel ger olika svar. En del ser till att en effekt sker, en så
kallad agonist. Vissa hämmar receptorers effekt och kallas antagonist. Läkemedlets
ligander kan vara både fett- och vattenlösliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Genetik

A

Genetik är vetenskapen om ärftlighet och variation hos levande organismer.
Gener är segment av DNA sk genomer som kodar för specifika proteiner eller RNA-molekyler och bestämmer de ärftliga egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Locus

A

Beskriver den specifika positionen för en gen eller genetisk markör på en kromosom.
Varje locus är unikt och har en specifik position på kromosomen.
Genomet är uppdelat i ett antal strängar som vid celldelning packas ihop till kromosomer. En viss plats eller position i en sådan kan beskrivas med en särskild beteckning,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Fenotyp

A

Den uppsättning varianter av gener du har i ditt genom kallas för din genotyp. Vilka gener som uttrycks, kombinerat med omgivningsfaktorer, kallas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Duplikation

A

Är en sort av mutation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q
A

Splitsning är en viktig process i eukaryota celler som sker efter transkriptionen av pre-mRNA och innan det mogna mRNA:t transporteras ut ur cellkärnan
Pre-mRNA innehåller
kvävebaser/information som är onödigt och oanvändbar för den proteinsyntes som
ska ske. Denna “onödiga information” kallas introner medan det vi vill behålla kallas
exoner. Under splitsningen klipps intronerna bort ifrån pre-mRNA och exonerna sätts
ihop och behålls, detta har nu bildat ett mRNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q
A

Transkription är processen där genetisk information från DNA kopieras till RNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

EEG

A

EEG registrerar olika typer av hjärnvågor
EG används diagnosticerar främst neurologiska sjukdomsproblem som demens och tumörer. Det kan också användas för att påvisa om sk hjärndöd föreligger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

EKG kurvan

A

EKG-kurvan, eller elektrokardiogrammet, är en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet över tid. Här är en detaljerad beskrivning av EKG-kurvans olika komponenter och deras betydelse:
P-våg: Representerar förmakens depolarisering
QRS-komplex: Representerar kamrarnas depolarisering
T-våg: Representerar kamrarnas repolarisering
U-våg (ibland synlig): Representerar sen repolarisering av kammarna eller Purkinjefibrer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Nuklearmedicinska undersökningar är en hel grupp av likartade undersökningar, som har vissa saker gemensamt . En vanlig typ av nuklearmedicinsk undersökning är scintigrafier, som alla fungerar på ungefär samma sätt, men som kan uföras med olika
organ och funktioner som fokus. Vilket alternativ stämmer INTE om den grupp nuklearmedicinska undersökningar som kallas scintigrafi?

A

Scintigrafier använder radioaktiva spårämnen (radiofarmaka) som injiceras i kroppen.
Dessa spårämnen ansamlas i specifika organ eller vävnader baserat på deras fysiologiska funktion.
Scintigrafier kan användas för att undersöka olika organ som skelett, hjärta, lungor, njurar, hjärna, och sköldkörtel.
Stråldosen är vanligtvis låg jämfört med många andra radiologiska undersökningar.
Patienten tillförs strålning med hjälp av gammakamera, som gör att markören lyser upp
på bilden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Ortostatiskt prov

A

Är en undersökning som används för att bedöma hur blodtrycket och pulsen reagerar på lägesförändringar så att man kan utreda orsaker till oklar yrsel och svimningsbenägenhet.
Vid förändringar i kroppsläge, till exempel från liggande till stående, regleras hjärtfrekvens och blodtryck med hjälp av det autonoma nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

I kliniska sammanhang mäts ofta den forcerade espiratoriska volymen
(FEV1), som är den del av vitalkapaciteten (VK) som utandas under den första sekunden. FEV1 är normalt 75 % eller mer av VK.
Tankeställare: Tänk på andningens fysiologi och hur andningen borde påverkas av en nedsatt FEV1. Fundera på hur det borde kännas, och hur man kan beskriva det. Fråga: Vad innebär en minskning av FEV1 för andningen, fysiologiskt?

A

svårt att andas ut
mer kraft
tar längre tid
hinder
trångt
obstruktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

I denna fråga ska du ange den troligaste anledningen till en viss syrabasstörning. Kanske vet du direkt vilken som är troligast orsak. metabol alkalos?

A

Kräkningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

smärtans lokalisation

A

Jag frågar patienten var hen har ont, för att få veta smärtans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

smärtans Duration

A

Jag frågar: “När får du ont och hur länge sitter det i?” för att få veta smärtans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

smärtans karaktär

A

Frågan “hur känns smärtan, kan du beskriva den?” hjälper mig att definiera smärtans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

smärtans intensitet

A

Jag kan även be patienten ange en siffra på en skala, för att få veta smärtans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Analyssvar pH 7,31

A

lågt esultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Analyssvar CO2 4,4 kPa

A

lågt resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Analyssvar O2 12,4 kPa

A

normalt resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Analyssvar HCO3- 16 mmol/l

A

lågt resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Analyssvar BE -9 mm

A

lågt resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Ange EN substans som hör till gruppen NSAID.

A

Ibuprofen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

För att behandla smärta på bästa sätt behöver man inte bara välja rätt läkemedel och behandlingsstrategi, utan även tänka på att administreringsvägen blir den bästa för patienten.

A

subkutan eller intravenös patientkontrollerad smärtlindring är ett bra alternativ vid
parenteral administrering

Patientkontrollerad smärtlindring subkutant eller intravenöst med pump benämns ofta
med förkortningen PCA

All behandling med PCA får ses som invasiv och är sällan ett förstahandsval

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Systembeteckningar

A

P- : Plasma
S- : Serum
B- : Blod (helblod)
U- : Urin
F- : Feces
Csv- : Cerebrospinalvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Receptorer

A

En receptor är ett protein som binder till specifika molekyler, kallade ligander, vilket utlöser en biologisk respons i cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Nocebo

A

En situation där negativa symptom eller biverkningar uppstår efter att en person fått information om potentiella negativa effekter av en behandling eller ett läkemedel, även om dessa effekter inte är orsakade av själva behandlingen.
är när ett läkemedel ger sämre effekt än förväntat utifrån
farmakologiska egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Biotillgänglighet

A

Biotillgänglighet definieras som den andel av ett läkemedel som når blodomloppet i oförändrad form efter administrering, och det uttrycks ofta i procent (%).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Interaktion

A

är när ett läkemedel påverkar andra läkemedels effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

halveringstid

A

är den tid det tar för 50 % av ett läkemedel att elimineras från
kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Antagonist

A

är ett läkemedel som binder en receptor och hindrar något annat
från att utlösa en effekt, utan att själv utlösa någon effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad är sant om enteral och parenteral tillförsel av läkemedel?

A

Enteral tillförsel innebär att läkemedel administreras via mag-tarmkanalen, oftast genom munnen (peroralt) eller via en sond (t.ex. nasogastrisk eller gastrostomi).
Läkemedel som ges enteralt måste passera genom mag-tarmkanalen och absorberas i blodomloppet.

Parenteral tillförsel
Definition: Parenteral tillförsel innebär att läkemedel administreras direkt in i kroppen via injektion eller infusion, vilket kan ske intravenöst (IV), intramuskulärt (IM) eller subkutant (SC). Eftersom läkemedlet ges direkt in i blodomloppet (i fallet med IV) eller i närheten av blodkärl (IM och SC), sker absorptionen snabbt och effektivt.
Parenterala läkemedel har hög biotillgänglighet, särskilt vid intravenös administrering, där 100% av läkemedlet når systemcirkulationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Farmakodynamik

A

Farmakodynamik är studiet av läkemedels verkningsmekanismer och deras effekter på kroppen.
Receptorer: Hur läkemedel binder till specifika receptorer i kroppen och hur detta påverkar cellernas funktion. Agonister och antagonister: Agonister aktiverar receptorer och utlöser en respons, medan antagonister blockerar receptorer och hindrar en respons.

78
Q

Farmakokinetik

A

Farmakokinetik handlar om hur kroppen absorberar, distribuerar, metaboliserar och eliminerar läkemedel. Det beskriver de processer som påverkar läkemedlets koncentration i blodet över tid. Hur snabbt och i vilken utsträckning ett läkemedel når systemcirkulationen efter administrering

79
Q

Antagonister har låg effektivitet.

A

Antagonister är läkemedel eller molekyler som binder till receptorer men inte aktiverar dem, vilket hindrar andra ligander (vanligtvis agonister) från att utlösa en biologisk respons. Här är en förklaring av varför antagonister ofta beskrivs som att de har “låg effektivitet”:
Ingen aktivering av receptor

80
Q

Halveringstid

A

Halveringstid är den tid det tar för koncentrationen av ett läkemedel i blodet att minska till hälften.

81
Q

Intravenös administrering.

A

Intravenös (IV) administrering innebär att läkemedel ges direkt in i blodomloppet, vilket ger en snabb och exakt effekt. Denna metod har hög biotillgänglighet, vilket innebär att 100 % av läkemedlet når systemcirkulationen om det ges intravenöst. Effekten inträffar omedelbart, vilket är kritiskt vid akuta tillstånd. Nackdelar inkluderar risk för infektioner och komplikationer vid injektionsstället, samt behov av utbildad personal för korrekt administrering.

82
Q

Du har en patient, en 64-årig man, som har återkommit på kontroller och spirometrier
flera gånger under åren pga en inflammatorisk aktivitet i lungvävnaden.
Han har både obstruktiv lungsjukdom och fibros i lungorna, och lungfunktionen har nu
börjat försämras ytterligare. Han upplever andfåddhet redan i vila.
Patienten behandlas för närvarande med kortison peroralt 20 mg/dygn.
Du har alltså en man med obstruktiv lungsjukdom, som får ett
inflammationshämmande läkemedel (kortison) peroralt.
Vad hade varit en mycket lämpligare administreringsväg?

A

Inhalation

83
Q

receptor

A

Läkemedel binder med en viss specificitet till en viss molekyl, som kallas

84
Q

biverkningar

A

När ett läkemedlet inte är helt specifikt, så binder läkemedlet även
andra ställen, och då uppkommer

85
Q

Irreversibel

A

Bindningen mellan läkemedlet och molekylen är vanligtvis reversibel. Om komplexet inte dissocierar (släpper bindningen) så är bindningen

86
Q

Ett läkemedels specificitet kommer att minska med ökande

A

dos

87
Q

Då ……mängden biverkningar. Sådana
biverkningar kallas 6. dosrelaterade -biverkningar.

A

ökar

88
Q

Om kodon matchar antikodon, så släpper tRNA sin specifika

A
89
Q

Beskriv vad systemprefix är.

A

Systemprefix används för att ange mängden eller koncentrationen av ämnen i kemiska formler eller analyser, vilket hjälper till att tydliggöra sammansättningen av ett prov eller ämne

90
Q

Varför är smärta en unik och personlig upplevelse för individen? Vilka faktorer kan påverka en persons smärtupplevelse?

A

Neurologiska skillnader: Varje persons nervsystem är unikt, vilket påverkar hur smärtsignaler bearbetas och tolkas.
Psykologiska faktorer: En persons mentala tillstånd, tidigare erfarenheter och förväntningar kan starkt påverka smärtupplevelsen.
Kulturella aspekter: Kulturella normer och värderingar kan forma hur en person upplever och uttrycker smärta.
Genetiska variationer: Genetiska faktorer kan påverka smärtkänslighet och tolerans. Faktorer som kan påverka en persons smärtupplevelse inkluderar:
Ålder och kön
Tidigare smärterfarenheter
Stress- och ångestnivåer
Sömnkvalitet
Socialt stöd
Copingstrategier
Samtidiga sjukdomar eller tillstånd
Medicinering och behandlingar

91
Q

Olika administreringsvägar och deras för- och nackdelar

A

Peroral
 Rektal
 Injektioner
 Infusioner
 Inhalation
 Kutan
 Transdermal
 Dermal

92
Q

Definiera olika typer smärta. Varför är det viktigt att diagnostisera olika smärttyper?

A

Nociceptiv smärta
Definition: Smärta som uppstår från aktivering av smärtreceptorer (nociceptorer) på grund av vävnadsskada eller potentiell skada. Orsak:
Somatisk smärta: Kommer från muskler, leder, ben eller hud. Exempel: skador, inflammation, artrit. Visceral smärta: Kommer från inre organ. Exempel: gallstensanfall, menstruationssmärta.

Psykogen smärta
Definition: Smärta som inte har en tydlig fysisk orsak men kan kopplas till psykiska faktorer, som ångest eller depression.
Orsak: Psykologiska tillstånd, ibland i kombination med tidigare smärtupplevelser.

Idiopatisk smärta
Definition: Smärta utan känd orsak, ofta långvarig och komplex.
Orsak: Oklart; kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer.

Akut smärta
Definition: Smärta som varar en kort period och oftast är kopplad till en specifik skada eller sjukdom. Orsak: Kirurgi, frakturer, brännskador.
Syfte: Skyddar kroppen genom att varna för skada.

Kronisk smärta
Definition: Smärta som varar längre än tre månader och ofta saknar ett tydligt samband med aktuell vävnadsskada.
Orsak: Kan börja som akut smärta men kvarstå efter att skadan läkt. Exempel: fibromyalgi, kroniskt ryggont.

93
Q

Beskriv ett peroralt läkemedels väg från intag till att det är helt eliminerat från kroppen.

A

När ett peroralt läkemedel intas, följer det en specifik väg genom kroppen fram till dess fullständiga elimination.
Läkemedlet tas via munnen och sväljs. Det passerar genom matstrupen och når magsäcken, där det kan börja lösas upp. Absorptionen sker huvudsakligen i tunntarmen, där läkemedlet passerar genom tarmväggen och in i blodomloppet. Faktorer som pH-nivå, närvaro av mat och läkemedlets formulering påverkar absorptionens effektivitet.
Efter absorption transporteras läkemedlet via portvenen till levern (first-pass metabolism), där det kan metaboliseras innan det når systemcirkulationen. Läkemedlet distribueras sedan till olika vävnader och organ via blodet.
Läkemedlet metaboliseras främst i levern av enzymer, vilket kan leda till bildandet av aktiva eller inaktiva metaboliter. Denna process är avgörande för att minska läkemedlets aktivitet och förbereda det för elimination
Elimineringen av läkemedlet sker främst via njurarna genom urinering, men kan också ske via avföring, svett eller utandning. Halveringstiden, som är den tid det tar för koncentrationen av läkemedlet att halveras i blodet, påverkar hur länge läkemedlet kvarstår i kroppen. När läkemedlet har eliminerats helt från kroppen har dess effekt upphört.

94
Q

Läkemedlet är morfin (Dolcontin), en depottablett (retardform).

A

När morfin (Dolcontin), en depottablett, intas peroralt, följer det en specifik väg genom kroppen fram till absorption.
Intag Läkemedlet tas via munnen och sväljs. Det passerar genom matstrupen och når magsäcken.
2. Upplösning I magsäcken börjar tabletten lösas upp i magsaften. Eftersom Dolcontin är en depottablett, är den designad för att frigöra morfin långsamt över tid, vilket gör att läkemedlet inte omedelbart frisätter hela dosen.
Absorption
Efter att ha passerat genom magsäcken når läkemedlet tunntarmen, där absorptionen huvudsakligen sker. Morfin absorberas genom tarmväggen och transporteras via portvenen till levern.
Innan morfin når systemcirkulationen metaboliseras en del av läkemedlet i levern, vilket kan minska den mängd aktiv substans som når blodomloppet (biotillgänglighet). Detta är särskilt viktigt för morfin, eftersom levermetabolismen kan variera mellan individer.
5. Distribution
Efter att ha passerat levern distribueras det aktiva morfinet i blodomloppet till olika vävnader och organ, där det binder till opioidreceptorer och utövar sin smärtlindrande effekt.

95
Q

Beskriv de olika stegen i farmakokinetiken från absorption till elimination, samt hitta
och notera halveringstid och biotillgänglighet. Varför stod de på det avsnittet?
▪ Läkemedlet är oxykodon (OxyNorm), en kapsel.

A

Oxykodon kapseln sväljs och passerar genom matstrupen till magsäcken. I magsäcken börjar kapseln lösas upp, och läkemedlet frigörs. Absorptionen sker huvudsakligen i tunntarmen, där oxykodon tas upp genom tarmväggen och transporteras till blodomloppet. Biotillgängligheten för oxykodon är cirka 60-87% vid peroral administrering, vilket innebär att en betydande del av läkemedlet når systemcirkulationen.
Efter absorption distribueras oxykodon i blodomloppet. Läkemedlet passerar blod-hjärnbarriären, vilket är viktigt för dess smärtlindrande effekt.
Oxykodon metaboliseras främst i levern via enzymatiska processer, inklusive CYP3A4 och CYP2D6.
Denna metabolism kan variera mellan individer beroende på genetiska faktorer och andra läkemedel som påverkar enzymaktiviteten.
Elimineringen av oxykodon sker huvudsakligen via njurarna, där både oförändrat läkemedel och dess metaboliter utsöndras i urinen.
Halveringstiden för oxykodon är ungefär 3-4 timmar

96
Q

Beskriv farmakodynamiken, dvs verkningsmekanismen och vilka effekter och biverkningar som uppstår. De två läkemedlen ovan kan antas ha samma verkningsmekanism, eftersom båda två är opioider.
▪ Slå upp verkningsmekanismen för läkemedlen ovan på FASS-sidorna.
▪ Slå upp i kurslitteraturen (Ill.Farm, s 201*) för att se mer detaljerat och
begripligt vad verkningsmekanismen egentligen är.
▪ Lägg samman de två (tre) förklaringarna till 1-2 meningar som du själv förstår och som förklarar hur smärtstillande effekt uppstår.
2. Ange några punkter du skulle vilja varna patienten för, och någon sak du själv skulle vilja kontrollera noga för en patient som får detta läkemedel.

A

Oxykodon och morfin är båda opioider som verkar genom att binda till opioidreceptorer i centrala nervsystemet, främst mu-opioidreceptorer. När dessa läkemedel binder till sina receptorer, inhiberar de frisättningen av neurotransmittorer som ansvarar för att överföra smärtsignaler, vilket resulterar i en smärtlindrande effekt.
Smärtlindring: Primär effekt av både oxykodon och morfin.
Eufori: Kan ge en känsla av välbefinnande, vilket kan leda till missbruk.
Sedation: Dämpning av centrala nervsystemet, vilket kan leda till trötthet eller dåsighet. Biverkningar: Andningsdepression: Risk för nedsatt andningsfunktion, särskilt vid överdosering.
Illamående och kräkningar: Vanliga biverkningar som kan uppstå vid användning.Förstoppning: Opioider påverkar tarmmotiliteten och kan leda till svårigheter med avföring. Tolerans och beroende: Långvarig användning kan leda till utveckling av tolerans och risk för beroende.
Risk för Andningsdepression: Informera patienter om att de ska vara medvetna om tecken på andningssvårigheter, särskilt vid dosökning.
Beroenderisk: Diskutera risken för beroende och vikten av att följa ordinerad dosering noggrant.
Interaktioner med andra läkemedel: Varning för potentiella interaktioner med andra CNS-dämpande medel som alkohol eller bensodiazepiner.
Övervakning av Vitala Tecken: Kontrollera regelbundet patientens andningsfrekvens och syremättnad, särskilt efter dosering.
Bedömning av Smärtlindring: Utvärdera effektiviteten av smärtlindringen och justera doseringen i samråd med läkare.
Uppföljning av Biverkningar: Håll koll på eventuella biverkningar som illamående, förstoppning eller sedation och åtgärda dem vid behov.

97
Q

Ange stegen i mitos och meios. Hitta likhet och skillnad mellan mitos och meios i varje steg.

A

Mitos och meios är två olika former av celldelning som är viktiga för organismers tillväxt, utveckling och reproduktion.
Mitos är den process genom vilken en cell delar sig för att producera två identiska dotterceller med samma antal kromosomer som den ursprungliga cellen. Mitos består av följande steg:

Meios är en specialiserad form av celldelning som sker i könsceller (gameter) och resulterar i fyra haploida dotterceller, var och en med hälften så många kromosomer som den ursprungliga cellen. Meios består av två på varandra följande delningar
Båda processerna börjar med interfas där DNA replikeras.
Båda involverar delning av kromosomer.
Mitos resulterar i två identiska diploida celler, medan meios resulterar i fyra genetiskt olika haploida celler.
Meios inkluderar crossing-over under profase I, vilket ökar genetisk vari

98
Q

Transkription från DNA till RNA

A

Under transkriptionen kopieras DNA-sekvensen till mRNA av RNA-polymeras, vilket resulterar i en pre-mRNA-sträng som innehåller både introner (icke-kodande sekvenser) och exoner (kodande sekvenser).

99
Q

Translation till protein

A

Det mogna mRNA:t transporteras till ribosomerna, där det översätts till en aminosyrakedja (protein) med hjälp av tRNA.

100
Q

Genetiska Termer
a) Genom

A

Det totala genetiska materialet hos en organism, inklusive alla gener.

101
Q

Allel.

A

En variant av en gen som finns på samma locus på homolog kromosomer.

102
Q

Locus

A

Den specifika platsen på en kromosom där en gen eller allel finns.

103
Q

Genotyp

A

Den genetiska sammansättningen av en individ, inklusive alla alleler.

104
Q

Fenotyp

A

De observerbara egenskaperna eller uttrycken hos en organism, som påverkas av genotypen och miljöfaktorer.

105
Q

Homozygot
Homozygot

A

En individ med två lika alleler för ett visst genpar.
En individ med två olika alleler för ett visst genpar.

106
Q

Genom

A

Genomet är den kompletta uppsättningen av genetiskt material i en organism, inklusive alla gener och icke-kodande sekvenser av DNA. Det omfattar all information som krävs för att bygga och underhålla en organism.

107
Q

Allel

A

En allel är en variant av en gen som finns på samma locus (position) på homolog kromosomer. Alleler kan vara dominanta eller recessiva och påverkar de egenskaper som uttrycks i en individ.

108
Q

Locus

A

Locus (plural: loci) är den specifika platsen på en kromosom där en gen eller allel finns. Varje gen har ett unikt locus som gör att den kan identifieras.

109
Q
A
110
Q
A
111
Q
A
112
Q
A
113
Q
A
114
Q
A
115
Q
A
116
Q

Varför är det viktigt att diagnostisera olika smärttyper?

A

Olika smärttyper svarar olika på behandlingar. Nociceptiv smärta behandlas ofta med antiinflammatoriska läkemedel, medan neuropatisk smärta kräver andra farmakologiska eller fysiska metoder.
Minska lidande: En korrekt diagnos hjälper till att lindra patientens lidande och förbättra livskvaliteten. Förebygga kronisk smärta: Tidig och korrekt behandling av akut smärta kan minska risken för att den blir kronisk.
Hitta underliggande sjukdomar: Smärta kan vara ett symptom på allvarliga tillstånd som kräver omedelbar behandling, som cancer, infektioner eller autoimmuna sjukdomar. Anpassad rehabilitering: Förståelse för smärtans ursprung möjliggör bättre rehabiliteringsplaner, särskilt vid kroniska tillstånd.

117
Q

Vilken typ av smärta med avseende på tidsaspekten respektive etiologin är postoperativ eller procedurrelaterad smärta? Motivera utifrån definitioner för olika typer av smärta

A

Tidsaspekt: Akut smärta
Definition av akut smärta: Smärta som är kortvarig och ofta kopplad till en vävnadsskada eller inflammation. Dess funktion är att varna kroppen och underlätta läkning genom att signalera behovet av vila och återhämtning.
Motivering: Postoperativ smärta uppstår som ett direkt resultat av kirurgi eller procedurrelaterade ingrepp. Den varar vanligtvis under läkningsperioden (dagar till veckor) och försvinner när vävnaden har återhämtat sig.
Exempel: Smärta efter bukoperation eller ledkirurgi.

Procedurrelaterad smärta syftar på smärta som uppkommer i samband med en medicinsk eller kirurgisk procedur, till exempel en injektion, biopsi, eller endoskopi. Procedurrelaterad smärta är i de flesta fall akut och nociceptiv till sin natur. Noggrann planering för att minimera denna smärta, till exempel genom premedicinering eller adekvat lokalbedövning, är avgörande för att förbättra patientvården.
Den kan kategoriseras enligt både tidsaspekt och etiologi, liknande postoperativ smärta.
Varför är procedurrelaterad smärta viktig att förstå?
Smärtprevention: Att förutsäga och förebygga procedurrelaterad smärta minskar patientens lidande och ångest.
Behandlingsstrategier: Exempelvis kan lokalbedövning, sedering eller lugnande medel användas för att minska smärtupplevelsen.
Riskminimering: Obehandlad akut smärta kan leda till sensitisering av nervsystemet och öka risken för kroniska smärttillstånd.
Patientupplevelse: God smärthantering bidrar till ökat förtroende för vården och bättre övergripande vårdupplevelse.

118
Q

Hur aktiveras nociceptorer vid vävnadsskada, inflammation och ischemi?

A

Nociceptorer, som är specialiserade smärtreceptorer, aktiveras genom olika mekanismer beroende på typen av vävnadsskada, inflammation eller ischemi.
När vävnad skadas, frigörs olika substanser som aktiverar och/eller sensibiliserar nociceptorer: Direkt aktivering av nociceptorer:
Kaliumjoner (K⁺): Läckage från skadade celler ökar extracellulär K⁺, vilket depolariserar nervändarna.

Vid inflammation
Inflammation leder till frisättning av en “inflammatorisk soppa” av substanser som påverkar nociceptorer: Direkt aktivering:
Histamin från mastceller binder till H1-receptorer och aktiverar nociceptorer. nervändarnas känslighet ökar.

Vid ischemi
Ischemi (otillräcklig blodförsörjning) leder till metaboliska förändringar som aktiverar nociceptorer

119
Q

Vad menas med somatisk respektive visceral smärta? Ge exempel!

A

Somatisk smärta
Definition: Smärta som härrör från huden, muskler, leder, skelett, eller bindväv. Orsak: Vanligtvis orsakad av aktivering av nociceptorer på grund av vävnadsskada, inflammation eller mekanisk påverkan.
Karaktär: Ofta väl lokaliserad, vilket innebär att patienten kan peka ut det smärtsamma området.
Beskrivs ofta som en skarp, bultande, eller värkande smärta.
Delas in i: Ytlig somatisk smärta: Uppstår i hud eller slemhinnor. Exempel: Skärsår, brännskador. Djup somatisk smärta: Uppstår i muskler, leder, eller ben. Exempel: Muskelsträckning

Visceral smärta
Definition: Smärta som kommer från inre organ (viscera), såsom hjärta, mage, tarmar eller njurar.
Orsak: Kan orsakas av ischemi (syrebrist), inflammation, sträckning eller tryck i organens väggar.
Karaktär: Ofta diffus och svår att lokalisera, eftersom de inre organen har färre nociceptorer och signalerna ofta överlappar i ryggmärgen.
Kan upplevas som en dov, tryckande, eller krampaktig smärta.
Ofta åtföljd av andra symtom, som illamående eller svettningar, på grund av koppling till det autonoma nervsystemet.
Fenomen: Kan upplevas som refererad smärta, där smärtan känns i en annan del av kroppen än där problemet är. Exempel: Hjärtinfarkt kan ge smärta i vänster arm eller käke.

120
Q

Varför kan patienten uppleva ont i vänster arm trots att orsaken till smärta är ischemi i hjärtat? Vad heter fenomenet?

A

Fenomenet där smärta från ett inre organ upplevs i en annan del av kroppen kallas refererad smärta. Detta kan förklara varför en patient kan uppleva smärta i vänster arm trots att orsaken är ischemi (syrebrist) i hjärtat, exempelvis vid en hjärtinfarkt.

Smärtsignaler från hjärtat leds till ryggmärgen via sensoriska nervfibrer som ansluter till samma segment i ryggmärgen som nervfibrer från huden och muskler i vänster arm och axel (oftast mellan nivåerna T1–T5).
Nervsystemet har svårt att skilja på om signalen kommer från huden eller från hjärtat, eftersom båda signalerna “kopplas om” på samma ställe.

När signaler från hjärtat kommer, tolkar hjärnan dessa felaktigt som smärta från ett yttre område, som vänster arm.

121
Q

Vilka negativa konsekvenser kan underbehandlad/obehandlad akut smärta innebära för patienten

A

Underbehandlad eller obehandlad akut smärta kan leda till en rad negativa konsekvenser för patienten, både på kort och lång sikt.

Försämrad sårläkning: Obehandlad smärta aktiverar kroppens stressrespons, vilket frisätter stresshormoner som kortisol och adrenalin. Dessa kan hämma immunförsvaret och försämra sårläkningsprocessen.
Smärta från buk- eller bröstkirurgi kan göra det svårt för patienten att andas djupt.
Höga smärtnivåer ökar blodtrycket och hjärtfrekvensen, vilket kan belasta hjärtat och leda till komplikationer.
Rörelseinskränkning: Akut smärta kan begränsa patientens rörlighet,
Sensitisering och kronisk smärta: nervsystemet kan bli överkänsligt för smärtsignaler.
Ökad stress och ångest
Sömnstörningar
Utveckling av smärtrelaterad rädsla:

122
Q

Vilka är sjuksköterskans uppgifter inom området smärta?

A

Sjuksköterskans uppgifter inom området smärta är centrala för att säkerställa att patienten får en god smärtlindring och bibehåller en hög livskvalitet. Arbetet innefattar allt från bedömning och övervakning till genomförande av åtgärder och patientutbildning

Insamling av information:
Bedömning av smärtans intensitet, karaktär, lokalisation, och utlösande faktorer med hjälp av validerade skalor (t.ex. VAS, NRS).
Utforska smärtans påverkan på patientens vardag, sömn, och psykosociala välbefinnande.
Fysiologiska tecken: Ökat blodtryck, puls, och andningsfrekvens.
Beteendemässiga tecken: Rastlöshet, grimaser, eller skyddande rörelser.
Dokumentation:
Noggrann och regelbunden dokumentation av smärtnivåer och patientens svar på behandling.
Samarbeta med patienten för att sätta upp mål för smärtlindring och välja lämpliga strategier, inklusive farmakologiska och icke-farmakologiska metoder.
Tvärprofessionellt samarbete: Koordinera med läkare, fysioterapeuter, och psykologer för att optimera behandlingen.
Administrera läkemedel:
Exempel: Paracetamol, NSAID, opioider eller lokalanestetika.
Övervaka patientens svar på medicineringen och rapportera eventuella biverkningar, såsom illamående eller andningsdepression.

Uppföljning av patientens smärtnivåer efter behandling.
Identifiera om behandlingen behöver justeras.
Ge stöd och trygghet för att minska ångest, rädsla och osäkerhet kring smärta. Familje- och anhörigstöd: Informera anhöriga om hur de kan bidra till patientens välmående och återhämtning.

Sjuksköterskans arbete inom smärtområdet handlar om att:

Bedöma och dokumentera smärta.
Planera och genomföra individanpassade behandlingar.
Förebygga och hantera komplikationer.
Ge psykosocialt stöd och stärka patientens autonomi.
Samarbeta med andra professioner för att optimera
Respektera patientens rätt att fatta beslut om sin behandling.
Förebygga lidande:
Arbeta för att minska onödigt lidande, även hos patienter i livets slutskede (palliativ vård).

123
Q

Vad är syftet med smärtbedömning/smärtanalys?

A

Syftet: Att identifiera, förstå och behandla smärta effektivt.
Smärtanalys: Inkluderar frågor om smärtans karaktär, intensitet, påverkan och lindrande faktorer.

124
Q

Vilka smärtskattningsinstrument kan du som sjuksköterska använda för att bedöma akut smärta?

A

Verktyg: Instrument som VAS, NRS, och FLACC hjälper till att objektivt mäta smärta och underlätta uppföljning.

125
Q

Vad ingår i smärtbedömning/smärtanalys? Vilka frågor kan en sjuksköterska ställa vid anamnes?

A

Smärtskattningsinstrument för akut smärta Sjuksköterskor kan använda flera validerade instrument för att bedöma akut smärta:
VAS (Visuell Analog Skala): En linje (10 cm) där patienten markerar sin smärta från 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta).
NRS (Numerisk Rangskala): Patienten graderar sin smärta med en siffra mellan 0 och 10.
VRS (Verbal Rangskala): Patienten beskriver smärtan med ord som “ingen smärta”, “lindrig”, “måttlig”, “svår” eller “outhärdlig”.
För att bedöma smärta hos personer med demens, baserat på observerbara beteenden som kroppshållning och vokalisering.
Smärtteckning: Patienten ritar på en kroppskarta för att visa var smärtan är lokaliserad.

126
Q

Hur bedömer du smärta hos patienter med speciella behov (barn, patienter med nedsatt kommunikationsförmåga och medvetandegrad)?

A

FLACC-skalan (för barn och icke-kommunikativa patienter):
Bedömning av ansiktsuttryck, benrörelser, aktivitet, gråt och konsolering.
För att bedöma smärta hos personer med demens, baserat på observerbara beteenden som kroppshållning och vokalisering.
Smärtteckning: Patienten ritar på en kroppskarta för att visa var smärtan är lokaliserad.

127
Q

Varför är det viktigt att dokumentera smärta

A

Att dokumentera smärta är avgörande för att:

Anpassa och utvärdera behandlingen.
Säkerställa patientsäkerhet och undvika underbehandling.
Främja kommunikation och kontinuitet inom vårdteamet.
Tillgodose juridiska och etiska krav.
Stärka patientens delaktighet och trygghet.
God dokumentation är en förutsättning för högkvalitativ vård och en viktig del av sjuksköterskans professionella ansvar.

128
Q

Vad är administrering och beredningsform/läkemedelsform?

A

Tillförselsätt och passande form för det sättet

129
Q

Transkutan

A

Transkutan betyder genom huden

130
Q

Vad stämmer om enteral

A

Enteral administrering avser tillförsel av läkemedel via mag-tarmkanalen. Läkemedel som ges enteralt absorberas huvudsakligen från tarmen.

131
Q

Vilket stämmer för administrering med injektion?

A

injektion innebär att man bryter hudbarriären, vilket medför vissa risker för infektion, vävnadsskada och immunreaktioner.

132
Q

Vad är intraspinal administrering

A

Intraspinal administrering: Läkemedlet administreras direkt in i cerebrospinalvätskan, exempelvis via en intratekal injektion. Detta ger en mycket lokal och kraftig effekt med lägre doser eftersom läkemedlet når ryggmärgen och nervrötterna direkt.

133
Q

Vad är epidural administrering?

A

Epidural administrering påverkar ett mindre område än intraspinal

134
Q

Gener kan påverka respons på en dos. Vad kallas det när man har två likadana alleler för en viss gen?

A

Homozygot: Innebär att en individ har två likadana alleler (varianter) av en viss gen, antingen två dominanta eller två recessiva.

135
Q

Vad händer om man har långsam metabolism av ett läkemedel?

A

Man får mer av den aktiva substansen.

136
Q

Vad händer om man har ultrasnabb metabolism av en prodrug?

A

Man får mer av den aktiva substansen.

Förklaring:En prodrug är ett läkemedel som är inaktivt eller mindre aktivt i sin ursprungliga form och behöver omvandlas (metaboliseras) i kroppen till sin aktiva form.

Om en person har ultrasnabb metabolism, omvandlas prodruggen mycket snabbt till den aktiva substansen. Detta leder till högre nivåer av den aktiva substansen i kroppen på kort tid, vilket kan resultera i kraftigare effekt och ökad risk för biverkningar.
Exempel: Kodein omvandlas till morfin i kroppen, och ultrasnabba metaboliserare kan få för höga nivåer av morfin, vilket kan leda till toxicitet.

137
Q

Vad innebär desensibilisering?

A

Förlust av effekt med tiden.

Detta är en form av toleransutveckling

138
Q

Vilken kort beskrivning stämmer för farmakodynamik?

A

Handlar om läkemedels effekter och verkningsmekanismer.Farmakodynamik beskriver hur läkemedlet påverkar kroppen, inklusive mekanismerna bakom dess terapeutiska och biverkande effekter. Det handlar om hur läkemedlet interagerar med mål som receptorer, enzymer eller jonkanaler.

139
Q

Vilken kort beskrivning stämmer för Farmakokinetik,

A

Farmakokinetik, däremot, beskriver vad kroppen gör med läkemedlet, såsom absorption, distribution, metabolism och elimination.

Hur koncentrationen förändras över tid är en del av farmakokinetiken.

140
Q

vad är agonister

A

Agonister är substanser som aktiverar en receptor och utlöser en respons. Deras effektivitet (efficacy) beskriver hur väl de kan utlösa en maximal respons vid receptorbindning. En full agonist har hög effektivitet.

141
Q

Vilket påstående stämmer om bindning till receptorer?

A

Ju fler komplex som bildas, desto kraftigare respons.

När ett läkemedel binder till en receptor bildas läkemedel-receptorkomplex, och det är dessa komplex som utlöser en respons. Ju fler komplex som bildas, desto större blir den biologiska effekten, upp till en viss gräns (mättnad).

142
Q

Vad stämmer om en pro-drug?

A

Det är ett läkemedel som aktiveras i kroppen.

Pro-drug är en inaktiv eller svagt aktiv substans som omvandlas till sin aktiva form i kroppen, ofta genom enzymatisk metabolism.
Detta används för att förbättra läkemedlets egenskaper, som absorption, distribution eller minskade biverkningar före aktivering.
Exempel: Kodein omvandlas till morfin, och en del protonpumpshämmare aktiveras i det sura pH:t i magen.

143
Q

Vad stämmer om agonist

A

Agonister binder receptorn och ger en respons.

Förklaring:
Agonister: Substanser som binder till en receptor och aktiverar den, vilket leder till en biologisk respons. En full agonist kan utlösa maximal effekt hos receptorn.

144
Q

Vad stämmer om antagonister

A

Antagonister: Binder till receptorn utan att aktivera den och blockerar därmed agonister (eller kroppens egna signalsubstanser) från att binda och ge en respons. Antagonister stimulerar inte receptorn att skicka en signal.

145
Q

Vad är en verkningsmekanism?

A

Verkningsmekanism beskriver den biologiska processen genom vilken ett läkemedel utövar sin effekt på kroppen. Det handlar om de specifika interaktionerna mellan läkemedlet och dess mål, såsom receptorer, enzymer eller andra molekyler, och hur dessa interaktioner leder till en förändring i
cellfunktionen eller fysiologiska processer.

146
Q

Vilket påstående stämmer om halveringstid?

A

Halveringstiden är alltid den tid det tar för 50 % av läkemedlet att elimineras.
Halveringstid (t½) är den tid det tar för koncentrationen av ett läkemedel i kroppen att minska med hälften. Det innebär att efter en halveringstid finns 50 % av läkemedlet kvar i kroppen, efter två halveringstider 25 %, efter tre halveringstider 12,5 %, och så vidare.

147
Q

Efter hur många halveringstider insträder steady state vid upprepade doser?

A

Vid upprepade doser av ett läkemedel når kroppen vanligtvis steady state (det stadie där läkemedlets intag och elimination är i balans) efter ungefär fem halveringstider. Detta innebär att koncentrationen av läkemedlet i kroppen stabiliseras när den dos som tas är lika med den mängd som elimineras under

148
Q

Vilka vävnader är väl genomblödda?

A

Hjärna och lever.

Förklaring:
Hjärna och lever är två organ som är väl genomblödda, vilket innebär att de får en stor blodtillförsel i förhållande till deras vikt. Hjärnan behöver mycket blod för att upprätthålla sina funktioner, medan levern är central för metabolism och avgiftning, vilket också kräver riklig blodtillförsel.

149
Q

Vad är blod-hjärnbarriären?

A

Blod-hjärnbarriären har ett extra lager celler.

Blod-hjärnbarriären (BBB) är en speciell barriär som separerar blodet från hjärnvävnaden och skyddar hjärnan från potentiellt skadliga ämnen, samtidigt som den tillåter vissa ämnen att passera. Den består av ett extra lager av tätt sammanfogade endotelceller som gör det svårare för många ämnen att passera från blodet till hjärnvävnaden

150
Q

Vilket påstående stämmer om första-passage-metabolismen?

A

Den skyddar kroppen mot giftiga ämnen. Första-passage-metabolismen syftar på den process där ett läkemedel metaboliseras (omvandlas) av levern innan det når systemcirkulationen. Detta kan minska mängden aktiv substans som når blodomloppet och därmed skydda kroppen från potentiellt giftiga ämnen

151
Q

Vad är biologisk tillgänglighet?

A

Hur stor andel av läkemedlet som når systemkretsloppet oförändrat.
Biologisk tillgänglighet (F) beskriver den andel av den administrerade dosen av ett läkemedel som når systemcirkulationen i sin aktiva form, efter att ha genomgått absorption och eventuell första-passage-metabolism (om läkemedlet metaboliseras i levern innan det når blodomloppet). En hög biologisk tillgänglighet innebär att en stor del av läkemedlet når sitt mål i kroppen, medan en låg biologisk tillgänglighet innebär att en mindre mängd når systemkretsloppet.

152
Q

Vilken är definitionen av biverkning?

A

En skadlig och oavsiktlig reaktion på ett läkemedel som används enligt godkänd indikation och i normala doser.

Förklaring:
En biverkning definieras som en oönskad eller skadlig reaktion på ett läkemedel när det används enligt godkända indikationer och doser. Det handlar om effekter som uppstår trots att läkemedlet används korrekt och på rätt sätt.

153
Q

Varför uppstår biverkningar?

A

De uppstår för att läkemedel kan binda fler receptorer än de vi önskar

154
Q

Vad gäller för de två typerna av biverkningar?

A

Typ A-biverkningar är dosrelaterade och farmakologiskt förutsägbara.

Förklaring:
Typ A-biverkningar är de vanligaste biverkningarna och uppstår på grund av läkemedlets kända farmakologiska effekter. Dessa biverkningar är dosberoende, vilket innebär att de blir mer uttalade med högre doser, och de är ofta förutsägbara baserat på läkemedlets verkningsmekanism.

155
Q

Vad är ett annat ord för cancerframkallande?

A

Cancerogen

156
Q

Vad är ett annat ord för fosterskadande?

A

Teratogen beskriver ämnen eller faktorer som orsakar fosterskador när en gravid kvinna utsätts för dem. Det kan vara läkemedel, kemikalier eller infektioner som påverkar fostrets utveckling.

157
Q

Vilken symbol markerar att ett läkemedel står under utökad övervakning och alltså kräver särskilt uppmärksamhet och rapportering av biverkningar?

A

En svart triangel.
En svart triangel används för att markera läkemedel som står under utökad övervakning. Detta innebär att läkemedlet kräver särskild uppmärksamhet, och biverkningar ska rapporteras noggrant för att samla mer data om dess säkerhet efter godkännande.

158
Q

Vilken interaktion sker om man blandar betablockare och betastimulerare?

A

När man kombinerar betablockare och betastimulerare sker en farmakodynamisk interaktion där de två läkemedlen har motverkande effekter på samma receptorsystem

159
Q

Vad är definitionen av när ett läkemedel absorberas?

A

Absorption är en del av läkemedlets farmakokinetik och påverkar hur snabbt och hur mycket av läkemedlet som når systemkretsloppet. Det är en avgörande faktor för läkemedlets biologiska tillgänglighet. Absorption påverkas av faktorer som:

Administreringsvägen (oralt, intravenöst, subkutant, etc.)
Läkemedlets löslighet och form
Närvaro av mat i magen (för orala läkemedel)
Blodflödet vid administreringsstället.

160
Q

Vilken typ av interaktion sker vid bindning av plasmaproteiner?

A

Vid bindning av plasmaproteiner sker en farmakokinetisk interaktion. Plasmaproteiner, som albumin, binder läkemedel i blodet och fungerar som en tillfällig “depå.”

161
Q

Vad innebär desensibilisering?

A

Desensibilisering innebär en gradvis minskning av kroppens svar på ett läkemedel eller en substans trots att dosen förblir densamma. Detta fenomen uppstår ofta när receptorer blir mindre känsliga eller när deras antal minskar efter upprepad stimulering.

162
Q

Potentiellt farlig frukt?

A

grapefrukt, som kan påverka läkemedelsmetabolism. Grapefrukt innehåller ämnen som hämmar enzymet CYP3A4 i levern, vilket kan leda till ökad koncentration av vissa läkemedel och därmed öka risken för biverkningar.

163
Q

Tävlan om bindningsställe
Om två ligander tävlar om samma bindningsställe på en receptor, så är de…

A

så är de kompetetiva

164
Q

Följande påståenden handlar om potens. Vad stämmer om potens för läkemedel?

A

Läkemedel med hög potens har hög affinitet.

Förklaring av alternativen:
Läkemedel med hög potens har hög affinitet.

Sant. Potens är ofta kopplad till hög affinitet för receptorn, eftersom ett läkemedel med hög affinitet kan aktivera receptorn vid låga koncentrationer.

165
Q

Följande påståenden handlar om specificitet. Vad stämmer?

A

Anger hur gärna eller lätt läkemedlet binder en viss receptor.
5. Anger hur bra läkemedlet passar på en viss receptor.

166
Q

Enteral tillförsel:

A

Enteral tillförsel
Läkemedel som ges via mag-tarmkanalen:

Oral (via munnen)
Sublingual (under tungan)
Rektal (via ändtarmen)

167
Q

Parenteral tillförsel:

A

Läkemedel som ges utanför mag-tarmkanalen.
Intravenös (IV) Intramuskulär (IM)
Subkutan (SC), Inhalation, Transdermal, Intratekalt (i ryggmärgsvätskan)

168
Q

Vid olika läkemedels verkan på olika receptorer, i samma organ, kan interaktion uppstå.

Exempel på detta är användning av CNS-verkande läkemedel som antidepressiva, centralverkande analgetika eller lugnande läkemedel, och även intag av alkohol.
Vad stämmer för denna interaktion?

A

Den beskrivna interaktionen är farmakodynamisk.

I det här fallet handlar det om läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet (CNS), och deras kombinerade effekt på olika receptorer kan förstärka sedation, dämpa andning, eller påverka andra funktioner.

169
Q

Antidot
En antidot är ett läkemedel som används för att motverka förgiftningar.

Läkemedlet naloxon (Narcanti) är ett exempel på en antidot, som utnyttjas inom kirurgi för att avbryta effekten av morfin, samt vid överdos av heroin.

Naloxon har samma bindningsställe som morfin, men saknar opioideffekt.

Vilka påståenden stämmer om naloxon som antidot?

A

Morfinets verkan kan upphöra
Morfineffekten kan upphöra, trots tillräcklig koncentration
En heroinöverdos kan motverkas, så att personen överlever
Naloxon fungerar som en antagonist till morfin (och andra opioider), vilket innebär att det binder till samma receptorer men utan att aktivera dem. Detta blockerar morfinets effekt och får dess verkan att upphöra.

Morfineffekten kan upphöra, trots tillräcklig koncentration: Naloxon har hög affinitet för opioidreceptorer, och kan konkurrera ut morfin (eller heroin), även om den cirkulerande koncentrationen av morfin är hög. Eftersom naloxon blockerar receptorerna, hindrar det morfinets effekt, även om det fortfarande finns i blodet.

En heroinöverdos kan motverkas, så att personen överlever: Naloxon är effektivt vid att motverka en heroinöverdos genom att snabbt blockera effekterna av heroin och återställa andning och medvetande hos patienten.

170
Q

Agonism-antagonism
Kombinationen agonist-antagonist ger många vanliga interaktioner.

Detta är också basen för användning av antidoter.

Ett exempel på interaktion vid agonism-antagonism är vid samtidig astma och hypertoni. Mot astma använd bronkdilaterande betareceptoragonister. Mot hypertoni används kärldilaterande betablockare.

Vilka påståenden stämmer om denna interaktion?

A

Läkemedlen kommer att häva varandras effekter:
Betareceptoragonister, som används för att behandla astma, stimulerar betareceptorer för att vidga bronkerna och förbättra andningen. Å andra sidan blockerar betablockare betareceptorer, vilket minskar kärldilatationen och kan förvärra astma. Därmed häver dessa läkemedel varandras effekter.

De bronkdilaterande betareceptoragonisterna kommer att ha motsatt verkan än de kärldilaterande betareceptorantagonisterna:
Betareceptoragonister som används för astma (t.ex. salbutamol) orsakar bronkdilatation genom att stimulera betareceptorer, medan betablockare (som används för hypertoni) blockerar dessa receptorer, vilket leder till kontraktion av bronkerna och kan förvärra astma.

171
Q

Medicinskt kol
Medicinskt kol är ett medel som kan tas vid förgiftning. Kolet kommer att bilda komplex med olika ämnen i magsäcken, och även med giftet.

Vilken typ av interaktion är detta exempel på?

A

Farmakokinetisk

Farmakokinetisk interaktion innebär att läkemedel påverkar varandras absorption, distribution, metabolism eller utsöndring. I fallet med medicinskt kol, så binder det till giftet i magen och förhindrar dess absorption i kroppen, vilket är en farmakokinetisk interaktion eftersom det påverkar hur giftet tas upp av kroppen.

172
Q

Olika typer av biverkningar
Biverkningar delas in i dosrelaterade (Typ A) och icke-dosrelaterade (Typ B).
Ge exempel på Typ B?

A

Typ B biverkningar är icke-dosrelaterade och ofta oförutsägbara. De är ofta immunologiska reaktioner eller andra sällsynta och ovanliga reaktioner på läkemedel. De involverar ofta kroppens immunförsvar och kan vara allergiska eller idiosynkratiska reaktioner.

Komplement, antigen och antikropp samverkar och ger cytolys
Lymfocyter reagerar direkt med antigen
Kontaktallergi
Immunkomplex bildas och reagerar med vävnadsantigen eller binder cellyta
Anafylaktisk reaktion

Komplement, antigen och antikropp samverkar och ger cytolys: En immunologisk reaktion där kroppen reagerar mot läkemedlet som om det vore ett främmande ämne, vilket kan leda till cellskada.

Lymfocyter reagerar direkt med antigen: En immunreaktion där T-celler reagerar på ett läkemedel och orsakar vävnadsskada.
Kontaktallergi: En allergisk reaktion där huden reagerar på ett läkemedel vid direktkontakt, ofta vid användning av topikala läkemedel.
Immunkomplex bildas och reagerar med vävnadsantigen eller binder cellyta: En typ av allergisk reaktion där immunkomplex orsakar inflammation och vävnadsskada.

Anafylaktisk reaktion: En allvarlig, snabbt insättande allergisk reaktion som kan orsakas av läkemedel, vilket leder till allvarliga symptom som andningssvårigheter och blodtrycksfall.

173
Q

Biverkningar vid långtidsbehandling
Vid långtidsbehandling kan biverkningar uppstå, som utvecklats gradvis under lång tid. Dessa kommer att öka vid fortsatt bruk, och kan bli permanenta.

Exempel på detta är t ex de dyskinesier (ofrivilliga rörelser) som kan uppstå som biverkning vid lång tids användning av antipsykosmedel (vanligare förr).

Vad är ett annat ord för att de inte går tillbaka vid utsättning?

A

När biverkningar är irreversibla betyder det att de inte går tillbaka eller försvinner även om läkemedlet sätts ut. Detta kan hända vid långvarig användning av vissa läkemedel, som antipsykosmedel, där biverkningar som dyskinesier (ofrivilliga rörelser) kan bli permanenta.

174
Q

Falska substrat
Ett falskt substrat är ett läkemedel som.

A

Gör att en onormal produkt skapas

Ett falskt substrat är ett läkemedel eller ämne som liknar ett kroppseget substrat (som ett enzym eller en receptor normalt interagerar med) men inte fungerar exakt på samma sätt. Det kan leda till att kroppen producerar en onormal eller oönskad produkt. Detta kan orsaka biverkningar eller förändringar i kroppens normala biokemiska processer.

175
Q

Val av administreringsväg
Man kan välja olika administreringar beroende på vad man vill uppnå med behandlingen.

Exempelvis kan man välja injektion via CVK (central venkateter) av ett vävnadsirriterande ämne, för att…

A

man vill undvika regional vävnadsskada.

När ett läkemedel är vävnadsirriterande, kan det orsaka skador på vävnaden om det administreras direkt i ett perifert blodkärl. Genom att använda en central venkateter (CVK) för administrering kan läkemedlet spädas ut i det centrala blodflödet, vilket minskar risken för att orsaka vävnadsskada där det ges.

176
Q

Vad är speciellt för en eukaryot cell?

A

Det som är speciellt för en eukaryot cell är att den har en cellkärna där dess genetiska material (DNA) är omslutet av ett membran. Detta skiljer eukaryota celler från prokaryota celler, som saknar en membranbunden kärna.

177
Q

Vad gör ribosomen?

A

Proteinsyntes
Ribosomen är ansvarig för att tillverka proteiner i cellen genom en process som kallas proteinsyntes. Den använder instruktioner från mRNA (budbärar-RNA) för att sätta ihop aminosyror i rätt ordning och skapa specifika proteiner.

178
Q

Vad är somatiska celler?

A

De är alla våra celler, utom könsceller.
Förklaring:
Somatiska celler utgör majoriteten av kroppens celler och inkluderar celler i organ, muskler, hud och ben.

179
Q

Vad gäller för könscellerna spermier och äggceller?

A

Äggceller är stora och spermier är små
Äggceller är de största cellerna i människokroppen och innehåller näringsämnen för att stödja den tidiga utvecklingen av ett embryo. Spermier, däremot, är mycket små och anpassade för att röra sig snabbt och nå äggcellen för befruktning.

180
Q

Vad är genotyp?

A

Genotyp är den genetiska uppsättningen för en viss individ.
Genotypen är en individs exakta genetiska kod, alltså de gener som finns i dess DNA. Den beskriver vilka alleler (genvarianter) en individ har för specifika egenskaper, oavsett om de uttrycks i individens fysiska eller beteendemässiga egenskaper

181
Q

Vad består kodsekvensen i DNA av?

A

Kvävebaser
DNA:s kodsekvens består av fyra kvävebaser: Adenin (A), Tymin (T), Cytosin (C) och Guanin (G).

182
Q

Vilka baspar finns det i DNA?

A

A-T och G-C

183
Q

Vad sker i steget som heter transkription?

A

DNA översätts till RNA
processen där den genetiska informationen i DNA kopieras till en mRNA-molekyl

184
Q

Vad sker vid splitsning?

A

Introner klipps bort och exoner sätts ihop
Splitsning är en process som sker efter transkriptionen av DNA till pre-mRNA.

185
Q

Vad är det som sker vid translation?

A

mRNA översätts till protein genom avläsning av tripletter
Translation är processen där mRNA:s kodsekvens avläses av ribosomer i tripletter, kallade kodon

186
Q

Jan, 56 år har genomgått en operation av ett vänstersidigt ljumskbråck. Operationen har genomförts med laparoskopisk teknik. Kirurgen har lagt en inguinal (i ljumsken) blockad med lokalanestetika. Patienten är i behov av smärtlindring då lokalbedövningen avtar. Patienten verkar vara mycket orolig.

Klassificera patientens smärta. Motivera utifrån definitioner och mekanismer.
Hur påverkar oro patientens smärtupplevelse? Motivera!
Föreslå lämpligt/lämpliga smärtbedömningsinstrument. Motivera ditt val.
Föreslå behandlingsstrategi dvs. ange lämpliga behandlingsmetoder.
Redogör för verkningsmekanismer, effekter, vanliga biverkningar och risker för behandlingsmetoder i punkt 4.
Vilka andra omvårdnadsåtgärder kan vara lämpliga för denna patient?

A

För att klassificera smärtan kan vi använda den allmänna klassificeringen för smärta:
Akut smärta: Smärta som uppstår plötsligt
Nociceptiv smärta: Denna typ av smärta orsakas av vävnadsskada, som vid en operation och operationssår
Somatisk smärta: Smärta som orsakas av skador i kroppens mjukvävnad

Hur oro påverkar smärtupplevelsen:
Kognitiva faktorer: Oro och rädsla kan leda till att en person upplever smärta mer intensivt.
Fysiologiska reaktioner: Oro kan leda till ökat sympatikuspåslag vilket kan öka kroppens smärtkänslighet.
Känslomässiga faktorer: : När en patient är orolig kan det påverka deras förmåga att hantera smärta.

Smärtbedömningsinstrument:
VAS patienten markerar sin smärtnivå på en linje mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta).

Behandlingsstrategi:
Farmakologisk behandling:
Paracetamol - Biv Mycket sällsynta vid korrekt dosering men kan orsaka leverpåverkan vid överdosering.
NSAID (t.ex. Ibuprofen eller Naproxen): - minskar produktion av inflammatoriska prostaglandiner. Biverkningar: Magbesvär, ökad risk för blödning, njurproblem.
Opioider (t.ex. morfin eller tramadol): Binder till opioidreceptorer i CNS och dämpar smärtsignaler.
Biverkningar: Trötthet, illamående, förstoppning, andningsdepression. Beroendeframkallande
Lokalanestetika (som lidokain) - Lokalanestetika: Verkningsmekanism: Blockerar nervimpulser genom att hämma natriumkanaler. Biverkningar: Allergiska reaktioner, yrsel, domningar.

Andra omvårdnadsåtgärder till patienten:
Emotionellt stöd och information: Hjälp honom att använda djupandning eller avslappningstekniker
Tidig mobilisering (om möjligt) för att förhindra stelhet och öka blodcirkulationen.

187
Q

En kvinnlig patient (50 år) inkommer till akuten med misstanke om hjärtinfarkt. Patienten har ont i vänster arm. Efter en undersökning uteslöts hjärtinfarkten och en muskelsmärta i nackregionen konstateras vara orsaken på grund av felaktig ergonomi och stress.

Hur klassificerar du patientens smärta?
Förklara för patienten vad hennes smärta bero på.
Varför upplever hon smärta i armen när orsaken till smärta finns i nackregionen? Vad kallas detta fenomen?
Vilka råd ger du till henne när det gäller behandling? Motivera!

A

Denna typ av smärta kan klassificeras som nociceptiv smärta. Det innebär att smärtan uppstår som en följd av en vävnadsskada eller irritation. I detta fall är muskelsmärta i nackregionen orsaken till smärtan, och det rör sig om en somatisk smärta, som är relaterad till skador på muskler, leder och vävnader i kroppen.

Förklaring av smärtans orsak:
För att förklara för patienten kan du säga:
“Din smärta beror på att dina muskler i nackregionen har blivit överansträngda, troligtvis på grund av dålig ergonomi och stress. När musklerna i nacken överbelastas kan de börja dra ihop sig och orsaka smärta. Detta kan också påverka nerverna som går från nackregionen, vilket leder till att smärtan sprider sig till andra delar av kroppen, som till exempel armen.”

Fenomenet som gör att smärtan känns i armen:
Det fenomen som orsakar att patienten upplever smärta i armen trots att orsaken finns i nackregionen kallas refererad smärta. Det innebär att smärta som ursprungligen uppstår i ett område (t.ex. nackmusklerna) upplevs i ett annat område av kroppen, som t.ex. armen. Detta händer för att nerverna som förmedlar smärtsignaler från olika delar av kroppen kan sammanfalla på samma nivå i ryggmärgen. Hjärnan kan då felaktigt tolka smärtsignalen som att den kommer från en annan plats.

Ergonomiska förbättringar:
Ge råd om att anpassa arbetsställning och undvika långvarig belastning av nacke och axlar. Det kan innebära att ändra höjden på skrivbordet, justera stolens höjd och använda en ergonomisk mus och tangentbord.
Uppmuntra regelbundna pauser från stillasittande arbete för att undvika muskelspänningar i nacke och axlar.

Smärtlindring:
Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen kan hjälpa till att minska både smärta och inflammation i musklerna.
Värmebehandling: Applicera en varm kompress på nackområdet för att slappna av i musklerna och lindra smärtan.
Muskelavslappnande medel: Vid svårare muskelspänningar kan muskelavslappnande medel övervägas för att hjälpa till att lindra smärta och muskelspänningar.

Stresshantering:
Eftersom stress bidrar till spänningar i musklerna är det viktigt att ta itu med de stressfaktorer som kan ha orsakat smärtan.

Fysioterapi:
Rådgiv patienten att söka fysioterapeut för att få behandling

188
Q

Ibland har man flera olika administreringsvägar att välja mellan, och då kan det finnas olika fördelar med olika vägar.
A. Lokal effekt önskas
B. Systemisk effekt önskas
C. Regional vävnadsskada undviks

A

A. Kutan/dermal administrering (t ex en
salva)
B. Transdermal administrering (t ex ett
plåster)eller perkutan administrering (t ex
intramuskulär injektion).
C. Injektion via CVK av ett
vävnadsirriterande ämne

189
Q

Du känner dig vetgirig och ställer ett flertal frågor rörande
centrala farmakologiska begrepp.
Skriv in bokstaven för begreppet på förklaringen.
J. Interaktion
B. Nocebo
H. Halveringstid
L. Antagonist
C. Biotillgänglighet

A

Interaktion - När ett lkm påverkar ett annat lkms effekt
Nocebo - Är När ett lkm ger sämre effekt än förväntat utifrån farmakologiska egenskaper
Halveringstid - Den tid det tar för 50 % av ett läkemedel att elimineras från kroppen.
Antagonist - Ett läkemedel som binder en receptor och hindrar något annat från att utlösa en effekt, utan att själv utlösa någon effekt.
Biotillgänglighet: Den andel av given dos som når systemkretsloppet i oförändrad form.

190
Q
A
191
Q
A

Anatomi 2 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions