Anatomi 2.0

Question 1

En patient upplever symtom som frossa, muskelvärk och en kroppstemperatur på
39,8°C. Vad kan vara en möjlig orsak till dessa symtom?

Answer 1

Symtomen frossa, muskelvärk och en förhöjd kroppstemperatur på 39,8°C tyder på att patienten sannolikt har feber, vilket är kroppens naturliga svar på en underliggande infektion eller inflammation. Feber orsakad av en bakteriell infektion.
Feber är ett resultat av att immunsystemet höjer kroppstemperaturen som en del av försvaret mot en infektion. Vid hög feber som 39,8°C arbetar kroppen aktivt för att bekämpa infektionen. Här är några mekanismer:

Frossa: Kroppen försöker höja temperaturen genom att skaka musklerna.
Muskelvärk: Kan uppstå som en del av den inflammatoriska processen när immunsystemet är aktivt.

Question 2

Hur påverkar uttorkning blodkoncentrationen av elektrolyter och vilka konsekvenser kan det få för kroppen?

Answer 2

När kroppen förlorar vatten minskar mängden vätska i blodet, men elektrolyterna – som natrium, kalium och klorid – blir kvar. Eftersom mängden elektrolyter inte minskar i samma takt som vätskan, blir deras koncentration i blodet högre.

Detta tillstånd kallas hypernatremi, vilket betyder att natriumkoncentrationen i blodet är för hög. Kaliumbalansen kan också påverkas, vilket kan leda till att cellernas funktioner störs.

Mindre vätska i blodet betyder också en mindre total blodvolym. Detta kan leda till lågt blodtryck, vilket i sin tur kan orsaka: Yrsel, särskilt när man ställer sig upp Minskad blodförsörjning till viktiga organ som hjärnan och njurarna.

Om uttorkningen inte åtgärdas kan konsekvenserna bli allvarliga: Hjärnskador hjärnan svullnar när kroppen försöker återställa balansen. Cirkulationskollaps: Om blodvolymen sjunker för mycket kan hjärtat inte pumpa runt blodet ordentligt. Organsvikt Bristen på blodflöde kan leda till att vitala organ som hjärta, njurar och lever slutar fungera.

Hur kan man förebygga och åtgärda detta?
Återställ vätskebalansen: Drick vatten eller elektrolytlösningar för att ersätta både vätska och elektrolyter.
Undvik uttorkning: Se till att dricka tillräckligt, särskilt vid varmt väder eller fysisk aktivitet.

Question 3

Vilken är den primära faktorn som stimulerar frisättningen av aldosteron och ADH?

Answer 3

Lågt blodtryck och lågt blodvolym.

Aldosteron: Frisätts från binjurarna när blodtrycket är lågt eller när blodvolymen minskar. Aldosteron hjälper till att behålla natrium och därmed vatten i kroppen, vilket ökar blodvolymen och höjer blodtrycket.

ADH (antidiuretiskt hormon): Frisätts från hypofysen när blodvolymen är låg eller när blodet är mer koncentrerat (högre osmolalitet). ADH stimulerar njurarna att behålla vatten, vilket ökar blodvolymen och blodtrycket.

Question 4

Berätta om skelettet?

Answer 4

Skelettet är kroppens största mineralförråd, och det innehåller främst kalcium och fosfat. Dessa mineraler är avgörande för att bibehålla benstyrka och spelar en viktig roll i kroppens metabolism, särskilt kalcium i samband med nervsignalering, muskelkontraktioner och blodkoagulering.

De flesta blodkroppar bildas i den röda benmärgen, som finns i många av de större benen i kroppen, som lårbenen och höftbenen.

Skelettet ger mekaniskt skydd åt livsviktiga organ som hjärnan (skallbenet), hjärtat (bröstkorgen) och lungorna (bröstkorgen).

Skelettet ger stöd åt kroppen och fungerar som fäste för mjuka organ och muskler, vilket möjliggör rörelse och stabilitet.

Question 5

Clavicula
Scapula
Ulna
Sternum
Os sacrum
Fibula
Os coxae
Femur
Costae
Humerus
Tibia

Answer 5

Clavicula = Nyckelbenet Beläget mellan bröstbenet (sternum) och skulderbladet (scapula).
Radius = Strålbenet. Beläget i underarmen på den sidan av kroppen som är närmast tummen (i relation till ulna).
Scapula = Skulderbladet. Beläget på baksidan av bröstkorgen, på båda sidor om ryggraden.
Ulna = Armbågsbenet. Beläget i underarmen, på den sidan av armen som är närmast lillfingret (i relation till radius).
Sternum = Bröstbenet Beläget i mitten av bröstet och ansluter till revbenen via brosk.
Os sacrum = Korsbenet Beläget vid basen av ryggraden, mellan de två höftbenen (os coxae).
Fibula = Vadmuskelsbenet. Det mindre benet i underbenet, beläget på utsidan av tibia (skenbenet).
Os coxae = Höftbenet. Består av tre ben som smälter samman: iliun, ischium och pubis. Det utgör basen för bäckenet.
Femur = Lårbenet. Det största och starkaste benet i kroppen, som går från höften till knäet.
Costae = Revbenen. Ett antal ben som omger bröstkorgen och skyddar de inre organen, som hjärta och lungor.
Humerus = Överarmsbenet Det stora benet i överarmen, mellan axeln och armbågen.
Tibia = Skenbenet. Det större benet i underbenet, beläget på insidan i relation till fibula

Question 6

Vilket hormon ökar epitelcellernas genomsläpplighet för vatten i distala tubuli och samlingsrör?

Answer 6

Antidiuretiskt hormon (ADH)
ADH (antidiuretiskt hormon), även känt som vasopressin, frisätts från hypofysen och verkar genom att öka vattenreabsorptionen i njurarna. Det gör detta genom att öka genomsläppligheten för vatten i de distala tubuli och samlingsrören i njurarna. ADH binder till specifika receptorer på njurcellernas yta, vilket leder till att vattenkanaler (akvaporiner) sätts in i cellmembranen, vilket gör det lättare för vatten att reabsorberas tillbaka in i blodet.

Detta leder till att mindre urin bildas och kroppen kan bevara vatten, vilket är särskilt viktigt när kroppen behöver hålla kvar vätska vid t.ex. dehydrering eller låg blodvolym.

Question 7

Syra-basregleringens huvuduppgift är att:

Answer 7

Hålla koncentrationen av vätejoner i extracellulärvätskan så konstant som möjligt
Syra-basregleringens huvuduppgift är att bibehålla ett stabilt pH i kroppens vätskor, särskilt i blodet och den extracellulära vätskan, för att säkerställa att kroppens enzymer och metaboliska processer fungerar optimalt. Detta görs genom att reglera koncentrationen av vätejoner (H⁺), eftersom dessa är direkt kopplade till pH-värdet

Question 8

Nämn 2 påståenden om kroppens temperaturreglering

Answer 8

Justeringar av hudtemperaturen är kroppens viktigaste mekanism för att reglera värmeavgivning

Brun fettvävnad innehåller fler mitokondrier än gul fettvävnad Brun fettvävnad har fler mitokondrier och används för termogenes (produktion av värme) genom att förbränna fett för att skapa värme, särskilt vid kallt väder. Detta skiljer sig från gul fettvävnad, som lagrar energi.

Question 9

Var finns temperaturcentrum
Vad gör feber
Och hur verkar Acetylsalicylsyra

Answer 9

Temperaturcentrumet som reglerar kroppstemperaturen ligger i hypothalamus,
Hypothalamus är en del av hjärnan och fungerar som kroppens “termostat”. När kroppen utsätts för en infektion eller annan påverkan som höjer kroppstemperaturen, justeras set-pointen för kroppens temperatur uppåt i hypothalamus, vilket leder till feber.
Feber förbättrar kroppens förmåga att bekämpa bakterie- och virusinfektioner: Feber kan stimulera immunsystemet och öka aktiviteten hos vita blodkroppar (leukocyter), vilket bidrar till att bekämpa infektioner.

Acetylsalicylsyra verkar som ett febernedsättande medel: Acetylsalicylsyra (ASA, t.ex. Aspirin) verkar genom att hämma cyklooxygenas (COX), ett enzym som är involverat i produktionen av prostaglandiner, vilket sänker feber och lindrar smärta.

Question 10

Var finns Kroppens temperaturcentrum

Answer 10

Kroppens temperaturcentrum finns i hypothalamus Hypothalamus reglerar kroppens temperatur genom att svara på signaler från pyrogener, vilka påverkar prostaglandiner och höjer set-point för kroppstemperaturen under en feberreaktion.

Question 11

Vilket är det viktigaste buffertsystemet i kroppen?

Answer 11

Bikarbonatsystemet (HCO₃⁻/H₂CO₃) är kroppens främsta buffertsystem och spelar en central roll i att upprätthålla blodets pH inom det smala, livsnödvändiga intervallet på cirka 7,35–7,45.

Question 12

Binjurarna producerar hormoner som har en viktig funktion vid stress. Binjurebarken och binjuremärgen producerar olika hormoner vilka?

Answer 12

Binjurarna är kroppens “stressorgan” och spelar en avgörande roll i att hjälpa oss hantera stress genom hormoner som adrenalin, noradrenalin, kortisol och aldosteron.

Binjurarna består av två delar: barken (cortex) och märgen (medulla). Dessa producerar olika hormoner som har viktiga roller i stressresponsen.

Märgen: Adrenalin och noradrenalin vid akut stress. Om en björn dyker upp, skickar hjärnan signaler via det sympatiska nervsystemet till
binjuremärgen, som frigör adrenalin och noradrenalin som: 1) ökar pulsen och blodtrycket och därmed ger mer syre och näring till musklerna.
2) Vidgar luftrören: Gör det lättare att andas och syresätta blodet.
3) Frigör glukos: Levern släpper ut lagrad glukos i blodet för snabb energi.
4) Stänger av “onödiga” system: Matsmältning och immunförsvar saktar ner för att prioritera överlevnad.
Detta är kroppens “fight or flight”-respons, som hjälper dig att agera snabbt.

Kortisol vid långvarig stress (barken):
Om stressen inte går över, börjar binjurebarken producera mer kortisol, ett hormon som hjälper kroppen att hantera långvarig stress.
Kortisol fungerar så här: Höjer blodsockret: Ger energi till hjärnan och kroppen.
Dämpar inflammation: Hjälper kroppen att hantera skador eller infektioner.
Stärker minnet: Kortisol kan öka fokuset på det som är viktigt för överlevnad.

Question 13

Vad stämmer om mannens reproduktionsfysiologi

Answer 13

Varje spermie innehåller 23 kromosomer.
vilket krävs för att skapa en ny individ vid befruktning.

Manliga könshormoner produceras i testiklarna.
De produceras av Leydig-celler i testiklarna.

Testosteron är det viktigaste manliga könshormonet för testosteron spelar en central roll i utvecklingen av manliga könsorgan, spermatogenes, och sekundära könskarakteristika.

Question 14

Vilka förändringar sker i kroppen till följd av en infektion

Answer 14

När kroppen utsätts för en infektion – oavsett om det är ett virus, en bakterie eller en svamp – sker en rad förändringar som tillsammans syftar till att försvara och återställa hälsan.

En bakterie har tagit sig in genom ett litet sår i huden, eller att ett virus har infekterat cellerna i luftvägarna. Kroppen har sina vakthundar – immunceller som konstant patrullerar. De första som märker faran är de medfödda immunförsvarets celler, som makrofager och dendritiska celler.

Inflammation – slagfältet skapas
För att få hjälp till platsen startar kroppen en inflammationsprocess

Feber – hela kroppen mobiliseras
När infektionen sprider sig vidare i kroppen skickar immunceller ut signalämnen som påverkar hjärnans temperaturcentrum i hypotalamus. Kroppstemperaturen höjs, och man får feber. Febern hjälper kroppen att: sakta ner fienden. Många bakterier och virus trivs sämre vid högre temperaturer.

Öka immunförsvarets aktivitet: Immunceller arbetar snabbare och mer effektivt i en varmare miljö.

Question 15

Vilket av följande alternativ motsvarar de förändringar som sker till följd av minskad blodvolym? Ökar, minskar
Arteriellt blodtryck
Sympatiska nervfibrer
Renin
Angiotensin 11
Na+

Answer 15

Arteriellt blodtryck ↓ minskar för att minskad blodvolym leder till lägre tryck i blodkärlen.
Aktivitet i sympatiska nervfibrer till njurarna ↑ (ökning) Sympatikus aktiveras för att öka hjärtfrekvens, kontraktion och vasokonstriktion för att motverka blodtrycksfallet.
Renin ↑ (ökning) Njuren frisätter renin som svar på lågt blodtryck.
Angiotensin II ↑ (ökning) Renin stimulerar produktionen av angiotensin II, som orsakar vasokonstriktion och stimulerar aldosteronfrisättning.
Na⁺-reabsorption ↑ (ökning) Aldosteron ökar natriumreabsorption i njurarna för att behålla vätska och blodvolym.
Utsöndring av Na⁺ ↓ (minskning) Minskad utsöndring av natrium för att spara vatten.
ADH (antidiuretiskt hormon) ↑ (ökning) ADH ökar för att minska vattenförlusten via njurarna, vilket hjälper till att återställa blodvolymen.

Question 16

Förklara blåstömning hos vuxna

Answer 16

Blåstömningsreflexen är autonom. Tömning av blåsan sker delvis som en reflex när urinblåsan är full.
-Aktiverar parasympatiska nervimpulser tillbaka till blåsväggen som gör att glatt muskulatur i blåsan drar ihop sig.
-Upphäver sympatikusstimulering av glatt muskulatur i inre sfinktern så att den slappnar av.
Sensoriska celler från blåsväggen skickar upp signaler till hjärnan.
Vuxna kan kontrollera den yttre sfinxtern med viljan så att vi kan hålla igen när det inte är läge för oss att kissa.

Question 17

Vilken funktion har angiotensin II?

Answer 17

.Om blodtrycket sjunker, och viktiga organ som hjärnan och hjärtat riskerar att inte få tillräckligt med blod. Kroppen har ett kraftfullt system som aktiveras för att lösa problemet, hormonet angiotensin II.

Allt börjar med att njurarna, märker att blodflödet är för lågt eller att salthalten i blodet minskat. För att lösa situationen frisätter njurarna ett enzym som heter renin. Renin sätter igång en kedjereaktion i kroppen: det omvandlar ett protein från levern, angiotensinogen, till angiotensin I. och när detta ämne passerar lungorna och aktiveras av enzymet ACE (angiotensin-converting enzyme) som det förvandlas till angiotensin II.

När angiotensin II väl är aktiv, tar det snabbt kommandot och börjar lösa krisen. Angiotensin II signalerar till artärernas muskelceller att dra ihop sig. Detta gör att blodkärlen smalnar av, vilket direkt ökar blodtrycket och ser till att blodet kan pumpas ut till kroppens viktigaste organ.

Det skickar också signaler till binjurebarken, som börjar producera hormonet aldosteron. Aldosteron hjälper njurarna att hålla kvar natrium och vatten, vilket ökar blodvolymen och ger ett extra tryck i cirkulationen.

Angiotensin II når hjärnan och aktiverar törstcentrum. Du känner dig törstig och dricker mer vatten, vilket hjälper kroppen att fylla på vätskereserverna.

Samarbete med ADH:
Angiotensin II triggar också frisättningen av antidiuretiskt hormon (ADH) från hypofysen. ADH gör att njurarna återabsorberar mer vatten tillbaka till blodet istället för att det förloras som urin, vilket bidrar till att stabilisera blodtrycket.

Question 18

Hur vandrar spermien efter en utlösning

Answer 18

Vagina, cervix, livmoder, äggledare.

Spermierna tas in genom vagina vid samlag. Spermierna passerar genom livmoderhalsen (cervix), där det finns en slemhinna som kan påverka spermiens passage beroende på menstruationscykeln.
Livmoder (uterus): Spermierna simmar genom livmodern för att nå äggledarna.
Äggledare (fallopian tubes): Om ett ägg finns tillgängligt (vid ägglossning), simmar spermierna till äggledaren för att försöka befrukta ägget.

Question 19

Vilken hormonförändring utlöser ägglossning?

Answer 19

Cykeln börjar med att hypofysen frisätter FSH (follikelstimulerande hormon). Detta hormon får äggstockarna att börja utveckla ett antal äggblåsor (folliklar), och varje follikel innehåller ett omoget ägg. Under de första dagarna av cykeln är detta en långsam process.

Men allt ändras när kroppen förbereder sig för att släppa ett ägg. När ett av äggen mognar och når rätt nivå av utveckling, kommer hypofysen att börja frisätta LH (luteiniserande hormon). Det är denna ökning av LH, ofta kallad LH-toppen, som är själva nyckeln till ägglossningen. När LH-nivåerna stiger kraftigt, sker något dramatiskt det får ägget att släppa.

Question 20

Vilken effekt har hormonet FSH hos män?

Answer 20

Producerar spermier.
Follikelstimulerande hormon (FSH) spelar en central roll i spermieproduktionen (spermatogenes) hos män

Question 21

Vad menas med miktion?

Answer 21

Tömning av blåsan.

Miktion är den fysiologiska processen där urin töms från urinblåsan genom urinröret. Det är en viktig del av kroppens utsöndringssystem och regleras av både nervsystemet och muskulaturen i urinblåsan och urinröret.

Question 22

Med hyperton vätska menas..

Answer 22

Att vätskan har högre osmolaritet jämfört med blodet.

Förklaring:
Hyperton vätska har en högre koncentration av lösta ämnen (osmolära partiklar) än vad som finns i blodet. När en hyperton vätska administreras, kommer vatten att röra sig från cellerna (som har lägre osmolaritet) till vätskerummet med högre osmolaritet, vilket kan leda till cellers uttorkning (dehydrering).

Question 23

Hur produceras svett

Answer 23

Svettkörtlarna styrs av nerver som använder acetylkolin både före och efter nervkroppen.

. Andra nerven använder också acetylkolin för att aktivera svettkörtlarna och få dem att producera svett.

Question 24

Välj alternativet där en anatomisk del inte passar in i gruppen.
Humerus
Ulna
Triceps brachii

Answer 24

Humerus - Överarmsbenet
Ulna - Ben i underarmen på lillfingersidan
Triceps brachii är en muskel.

Question 25

Vilket ämne verkar direkt på penisens blodkärl så att de fylls vid erektion?

Answer 25

Kväveoxid. Förklaring: Kväveoxid (NO) spelar en nyckelroll i erektionen. När en man blir sexuellt upphetsad, frisätts kväveoxid från nervändar i penisens vävnader. Kväveoxid får de blodkärl som leder till penis att slappna av och vidgas (vasodilatation), vilket gör att mer blod strömmar in och penis blir styv.

Question 26

Välj alternativet där en anatomisk del inte passar in i gruppen. Femur Tibia Crista iiliaca

Answer 26

Femur Femur är lårbenet Fibula ibula är det mindre benet i underbenet. Tibia tibia är skenbenet Crista Iliaca är en del av höftbenet Sternum. passar inte in eftersom det är ett bröstben, medan de andra är ben i benen.

Question 27

Varför är RAAS-systemet viktigt för blodtrycksreglering?

Answer 27

RAAS-systemet en avgörande roll för att hålla blodtrycket stabilt. När blodtrycket sjunker eller när kroppen upplever vätskebrist, ser RAAS till att blodtrycket höjs genom att sammandra blodkärlen, öka blodvolymen och säkerställa att viktiga organ får den blodtillförsel de behöver. När blodtrycket sjunker eller när natriumnivåerna är låga, känner njurarna av dessa förändringar. För att kompensera, frisätter njurarna renin, ett enzym som startar en kedjereaktion. Renin omvandlar ett protein i blodet som kallas angiotensinogen (producerat av levern) till angiotensin I, som är inaktivt. Men för att angiotensin I ska bli aktivt krävs ett viktigt enzym, ACE som finns i lungorna. När ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II, är systemet redo att börja jobba för att höja blodtrycket. Angiotensin II är den kraftfulla aktören i RAAS-systemet och utlöser flera åtgärder för att återställa blodtrycket:

Question 28

Vad är effekten av RAAS-systemets aktivering vid uttorkning?

Answer 28

Det leder till minskad urinproduktion. Förklaring: När kroppen upplever uttorkning eller låg blodvolym, aktiveras RAAS-systemet för att bevara vätska och höja blodtrycket. Detta system leder till: Ökad frisättning av aldosteron, vilket får njurarna att behålla natrium och vatten, vilket i sin tur minskar urinproduktionen. Ökad frisättning av angiotensin II, vilket får blodkärlen att dra ihop sig och höjer blodtrycket. Därför minskas urinproduktionen för att bevara kroppens vätskor och motverka ytterligare vätskeförlust.

Question 29

Vilken är den primära effekten av aldosteron och ADH på njurarna?

Answer 29

Ökad reabsorption av vatten och elektrolyter. Förklaring: Både aldosteron och ADH (antidiuretiskt hormon) verkar på njurarna för att hjälpa kroppen att behålla vatten och elektrolyter: Aldosteron: Stimulerar njurarna att reabsorbera natrium (som drar med sig vatten) och utsöndra kalium. Detta leder till ökad återupptagning av vatten och natrium, vilket ökar blodvolymen och därmed blodtrycket. ADH: Verkar på njurarnas samlingsrör och gör att mer vatten reabsorberas tillbaka till blodet istället för att utsöndras i urinen, vilket minskar urinproduktionen och hjälper till att bevara vätska.

Question 30

Vilket organ är ansvarigt för produktionen av spermier hos män?

Answer 30

Testiklarna. Förklaring: Testiklarna är de organ som ansvarar för produktionen av spermier hos män. I testiklarna sker spermatogenesen, processen där spermier bildas. Testiklarna producerar också testosteron, det manliga könshormonet, som är viktigt för utvecklingen av manliga könsegenskaper och för att stimulera spermieproduktionen.

Question 31

Var i det kvinnliga reproduktionssystemet sker befruktningen vanligtvis?

Answer 31

Äggledarna. Förklaring: Befruktningen av ägget sker vanligtvis i äggledarna (fallopiska rören), där spermierna möter det frigjorda ägget under ägglossningen. Efter befruktningen transporteras det befruktade ägget (zygoten) genom äggledaren till livmodern, där det fäster sig och utvecklas vidare.

Question 32

Vilket påstående beskriver sekundära könskaraktärer hos kvinnor?

Answer 32

Sekundära könskaraktärer inkluderar utveckling av bröst. Förklaring: Sekundära könskaraktärer är de fysiska förändringar som sker under puberteten som inte är direkt relaterade till reproduktionsorganen men som gör att en person blir mer könsindelad. Hos kvinnor inkluderar dessa förändringar bland annat utvecklingen av bröst, bredare höfter och ökad kroppsfettprocent.

Question 33

Hur skiljer sig aldosteron och ADH åt i sin verkningsmekanism?

Answer 33

Aldosteron påverkar njurarnas reabsorption av natrium, ADH reglerar vätskebalansen. Förklaring: Aldosteron: Detta hormon ökar reabsorptionen av natrium (och därmed vatten) i njurarna, vilket leder till ökad blodvolym och blodtryck. Samtidigt främjar aldosteron utsöndring av kalium. ADH (antidiuretiskt hormon): ADH reglerar vätskebalansen genom att minska urinproduktionen och öka vattenreabsorptionen i njurarna, vilket sparar vatten i kroppen. ADH verkar direkt på njurarnas samlingsrör och gör dessa mer genomsläppliga för vatten.

Question 34

Vilka är systemen och strukturerna som är involverade i temperaturregleringen?

Answer 34

Hypotalamus - kroppens termostat. Hypotalamus tar emot signaler från temperaturkänsliga nervceller i kroppen, både i huden (som känner av yttre temperaturer) och i inre organ (som känner av kroppens kärntemperatur). Den analyserar informationen och avgör om åtgärder behöver vidtas för att höja eller sänka kroppstemperaturen. Huden spelar en central roll i temperaturregleringen, eftersom den är kroppens gränssnitt mot omgivningen. Svettkörtlar och Blodkärl Skelettmuskler – Värmeproducenterna När kroppen blir kall, skickar hypotalamus signaler till musklerna att aktivera sig genom huttring. Huttring är små, ofrivilliga muskelkontraktioner som producerar värme genom att musklerna snabbt rör sig. Detta är en effektiv metod för att generera värme när vi behöver höja kroppstemperaturen. Blodet fungerar som kroppens värmetransportör. Genom att justera blodflödet kan kroppen reglera var värmen ska koncentreras. Vid kyla omfördelas blodflödet till de vitala organen, medan det vid värme skickas till huden för att frigöra överskottsvärme. Svettkörtlarna, en del av det exokrina systemet, är avgörande för att sänka kroppstemperaturen. När hypotalamus upptäcker att kroppen är för varm, signalerar den till svettkörtlarna att börja producera svett. Genom avdunstning förlorar kroppen värme och svalkas av. Temperaturkänsliga receptorer i huden och inre organ skickar signaler till hjärnan om yttre och inre temperaturförändringar. De fungerar som kroppens varningssystem och säkerställer att hypotalamus kan agera i tid.

Question 35

Beskriv skelettets funktioner

Answer 35

Skelettet är kroppens största mineralförråd och är särskilt viktigt för metabolismen av kalcium och fosfat De flesta blodkroppar bildas i den röda benmärgen Skelettet ger mekaniskt skydd åt livsviktiga organ som hjärnan, hjärtat, levern och lungorna Skelettet ger stöd åt kroppen och utgör fäste för mjuka organ

Question 36

Muskelvävnad delas in i tre olika typer med olika uppbyggnad och funktion. Vilka ?

Answer 36

Skelettmuskulatur – Kroppens arbetshästar Den första typen är skelettmuskulaturen, som är den mest bekanta för oss eftersom det är de muskler vi använder för att röra oss. Dessa muskler fäster vid skelettet med hjälp av senor och styr våra medvetna rörelser, som att gå, lyfta och springa.Snabba muskelfibrer har en större förmåga att bilda ATP genom glykolys än långsamma muskelfibrer Det är även en viljestyrd muskulatur, vilket innebär att vi aktivt kan kontrollera när och hur den ska arbeta. Hjärtmuskulatur – Hjärtats outtröttliga motor Nästa typ är den hjärtmuskulatur som finns i hjärtat. Den är också tvärstrimmig, men till skillnad från skelettmusklerna är den icke viljestyrd. Du behöver inte tänka på att ditt hjärta ska slå – det sker automatiskt och rytmiskt, dygnet runt. Glatt muskulatur – Den tysta arbetaren Den tredje typen är glatt muskulatur, som arbetar i bakgrunden för att upprätthålla många av kroppens livsviktiga funktioner. Till skillnad från de tvärstrimmiga musklerna har glatt muskulatur en slät struktur, därav namnet. Glatt muskulatur finns i väggarna på kroppens inre organ, såsom mag-tarmkanalen, blodkärlen, urinblåsan och livmodern Precis som hjärtmuskulaturen är den icke viljestyrd, vilket innebär att den arbetar automatiskt utan att vi behöver tänka på det.

Question 37

Vilket hormon ökar epitelcellernas genomsläpplighet för vatten i distala tubuli och samlingsrör?

Answer 37

Antidiuretiskt hormon (ADH)

Question 38

Nämn något om kroppens temperaturreglering.

Answer 38

Justeringar av hudtemperaturen är kroppens viktigaste mekanism för att reglera värmeavgivning. Huden spelar en central roll i att reglera kroppens värmeutbyte med omgivningen. Genom vasodilation, vasokonstriktion och svettning kan kroppen öka eller minska värmeavgivningen. Brun fettvävnad innehåller fler mitokondrier än gul fettvävnad. Brun fettvävnad är specialiserad på att producera värme genom en process som kallas icke-skälvande termogenes, där mitokondrier spelar en nyckelroll. Det är därför brun fettvävnad har fler mitokondrier än gul fettvävnad, som främst lagrar energi. Justeringar av hudtemperaturen är kroppens viktigaste mekanism för att reglera värmeavgivning eftersom blodflödet till huden och svettning är centrala för att reglera kroppens temperatur genom att öka eller minska värmeavgivningen till omgivningen. Justeringar av hudtemperaturen är kroppens viktigaste mekanism för att reglera värmeavgivning

Question 39

Vilka ungefärliga tider på dygnet visar den vänstra (anges först i svarsalternativen) respektive den högra pilen?

Answer 39

kl 18:00 & kl 05:00

Question 40

Nämn 2 egenskaper om kvinnans äggceller

Answer 40

Äggcellen är kroppens största cell Vid ägglossning kommer ägget att först hamna i bukhålan innan det fångas upp av äggledaren.

Question 41

Syra-basregleringens huvuduppgift är att..

Answer 41

Se till att sura ämnen avlägsnas från kroppen.

Question 42

Vilket är det viktigaste buffertsystemet i kroppen?

Answer 42

Bikarbonatsystemet

Question 43

Berätta om blåsreflexen

Answer 43

Blåsreflexen är en direkt koppling från sträckkänsliga sensoriska sinnesceller i blåsan tillbaka till blåsmuskeln via ryggmärgen Blåsreflexen står under konstant hämning från hjärnan hos friska när vi inte kissar. Blåsreflexen aktiveras när urinblåsan är fylld.

Question 44

Vilka hormoner producerar Binjuremärgen som har viktig funktion vid stress?

Answer 44

Binjuremärgen producerar katekolaminer som adrenalin och noradrenalin.

Question 45

Vad stämmer om menstruationscykeln

Answer 45

De cykliska förändringarna i livmodern regleras av de kvinnliga könshormonerna östradiol och progesteron Kvinnans kroppstemperatur stiger vid ägglossningen

Question 46

Vad är normal kroppstemperatur

Question 47

Varje njure består av en yttre rödaktig och småkornig.... och en inre strimmig....

Answer 47

småkornig njurbark och inre strimmig njurmärg

Question 48

De miljontals små urinproducerande enheterna kallas..

Answer 48

Nefron

Question 49

Varje urinproducerande enhet består av en blodkärlsdel och ett rörsystem. Rörsystemet börjar i en utvidgad struktur med dubbla väggar som kallas

Answer 49

Bowmans kapsel

Question 50

Blodkärlsdelen består av ett nystan av kapillärer som heter...

Answer 50

Glomerulus

Question 51

Från detta blodkärlssystem filtreras en nästan proteinfri vätska, över till rörsystemet. Vad heter vätskan

Answer 51

Primärurin Vätskan som filtreras från blodet.

Question 52

I den process som nu följer ligger blodkärl och rörsystem i nära anslutning till varandra. Under denna process återvinner kroppen det mesta av de filtrerade ämnena. Processen kallas...

Answer 52

Reabsorption Process där nyttiga ämnen tas tillbaka till blodet.

Question 53

Exempel på vad som inte återvinns är...

Answer 53

Avfallsämne såsom urea och läkemedelsrester.

Question 54

Kroppen har ytterligare möjlighet att frigöra sig från substanser den inte vill ha, detta äger rum i nästa steg som kallas ...

Answer 54

Sekretion Aktiv utsöndring av oönskade ämnen.

Question 55

Den urin som nu bildats samlas i...

Answer 55

Njurbäckenet

Question 56

Njurbäcknet utgör den första delen av urinvägarna. Därifrån leds urinen vidare genom..

Answer 56

Urinledare

Question 57

Urinledarna mynnar ut i de som fungerar som ett tillfälligt lager för urinen.

Answer 57

Urinblåsa

Question 58

Huden består av två hudlager, ange dessa två på både svenska och latin.

Answer 58

Epidermis - Överhuden Dermis - Läderhuden

Question 59

Nämn två förändringar i kroppen som leder till frisättning av ADH.

Answer 59

Två förändringar i kroppen som leder till frisättning av ADH (antidiuretiskt hormon) Ökad osmoralitet i blodet Minskad blodvolym En minskning av blodvolymen hypovolemi

Question 60

Ange orsaken till att du vid en ytlig rispa i epidermis inte kommer att blöda.

Answer 60

Epidermis har inte blodkärl.

Question 61

Vad har röd benmärg för funktion/funktioner?

Answer 61

Att producera röda blodkroppar

Question 62

Hur mycket vatten består kroppen av?

Answer 62

60%

Question 63

Vilket vätskerum bildar blod och lymfa?

Answer 63

intravasala rummet

Question 64

Vad heter vätskerummet som finns mellan cellerna?

Answer 64

interstitiela rummet

Question 65

Beskriv diffusion kort

Answer 65

En process där partiklar rör sig från områden med hög koncentration till områden med låg koncentration.

Question 66

Beskriv osmos kort?

Answer 66

Osmos är en process där vatten rör sig från ett område med låg koncentration av lösta ämnen till ett område med hög koncentration.

Question 67

Vilken är drivande kraften för filtration?

Answer 67

Hydrostatiskt tryck

Question 68

Om Na+-joner tillförs till ECV kommer vatten att förflytta sig genom osmos ut ur eller in i cellerna?

Answer 68

Ut ur cellerna

Question 69

Vattentransporten genom cellmembranet bestäms av?

Answer 69

Osmotiskt tryck

Question 70

Vattentransporten genom kapillärväggen bestäms av?

Answer 70

Både hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck

Question 71

ECVs volym måste hållas konstant för att blodtrycket ska hållas stabilt. Sant eller falskt

Answer 71

Sant

Question 72

RAAS-systemet aktiveras vid?

Answer 72

minskad blodtryck/blodvolym

Question 73

Vilket organ är huvudansvarigt för att producera renin i RAAS?

Answer 73

Njurarna

Question 74

Vad är huvudfunktionen för aldosteron i RAAS?

Answer 74

Att öka njurarnas reabsorption av natrium och vatten

Question 75

Vilka påstående stämmer om hormonet ANP?

Answer 75

ANP hämmar Angiotensin II, aldosteron och ADH ANP frisätts vid ökad blodvolym ANP frisätts från hjärtats förmak

Question 76

Vilka påståenden stämmer om törst?

Answer 76

Den framkallas vid aktiveringen av RAAS Den framkallas vid hög osmolaritet i ECV vätskan Den framkallas vid stimulering av osmoreceptorer i hypothalamus

Question 77

Hudens uppbyggnad (epidermis och dermis)

Answer 77

Hudens uppbyggnad består av två huvudsakliga lager: epidermis (överhuden) och dermis (läderhuden) Epidermis är det yttersta lagret av huden och fungerar som ett skydd mot omvärlden, såsom skadliga mikroorganismer och fysiska skador. Uppbyggnad: Epidermis är ett flerskiktat epitel och består av flera cellager. Epidermis: Skyddar kroppen mot fysiska skador, UV-strålning och vätskeförlust. Det är också ansvarigt för att producera nya hudceller. Dermis (Läderhuden): Dermis ligger under epidermis och innehåller blodkärl, nerver, hårsäckar och svettkörtlar. Det ger huden dess styrka och elasticitet. Uppbyggnad: Papillära lagret: Det övre lagret av dermis som innehåller bindväv och blodkärl. Det ger näring till epidermis och innehåller nervändar för känsel. Dermis: Ger strukturell integritet och elasticitet, möjliggör känsel och innehåller viktiga strukturer som blodkärl, nerver och körtlar.

Question 78

Hudens huvuduppgifter är många och viktiga för kroppens funktioner. Vilka?

Answer 78

Skydd: Fysiskt skydd: mot UV-strålning, mot vätskeförlusts, Temperaturreglering, svettning, blodflöde Känsel, syntes av vitamin D, Avfallshantering, Förvaring, Immunförsvar

Question 79

Manliga reproduktiva organens anatomi och funktion

Answer 79

Testiklar (testes): Funktion: Testiklarna är de primära organen för produktion av spermier och testosteron. Epididymis: Funktion: Epididymis är en lång, spiralformad kanal som sitter på testiklarnas baksida. Här lagras och mognar spermierna efter att de producerats i testiklarna. Vas deferens (sädesledare): Funktion: Vas deferens är de rör som transporterar spermier från epididymis till urinröret vid ejakulation. Sädesblåsor (vesiculae seminales): Funktion: Sädesblåsorna producerar en sockerlösning (fruktos) som ger spermierna energi. Prostata: Funktion: Prostata är en körtel som omger urinröret vid basen av blåsan. Den producerar ett sekret som hjälper till att närma spermierna och gör dem mer rörliga. . Bulbouretrala körtlar (Cowpers körtlar): Funktion: Dessa små körtlar producerar ett klart sekret som utsöndras före ejakulation. Urinrör: Funktion: Urinröret är röret som transporterar både urin och spermier från kroppen Penis: Funktion: Penis är det organ som används för att överföra spermier vid samlag

Question 80

Manliga könshormoner; produktionsställe och effekter

Answer 80

Testosteron Testosteron produceras huvudsakligen i testiklarna, och är det hormon som ansvarar för utvecklingen av manliga sekundära könskaraktärer under puberteten, inklusive djupare röst, ökad muskelmassa och styrka, ökad hårväxt (på ansikte, kropp och könsorgan), och förändringar i fettfördelning. Spermieproduktion: Testosteron stimulerar produktionen och mognaden av spermier i testiklarna. Libido och sexuell funktion: Testosteron påverkar även sexuell lust (libido) och erektionsförmåga. Benmassa och muskelmassa: Testosteron bidrar till upprätthållandet av benmassa och muskelmassa, Erytrocytproduktion: Testosteron stimulerar produktionen av röda blodkroppar (erytrocyter) i benmärge Metabolism: Testosteron påverkar metabolismen genom att minska kroppsfett och öka muskelmassa, Testosteron är det viktigaste manliga könshormonet och produceras i testiklarna, där det reglerar utvecklingen av manliga könskaraktärer, spermieproduktion, och bibehållandet av muskel- och benmassa. DHT är en mer potent form av testosteron, och spelar en central roll i utvecklingen av manliga genitalier och hårväxt. Androstendion och DHEA är svagare androgener som också bidrar till hormonell aktivitet i kroppen, men har mindre direkt effekt än testosteron och DHT.

Question 81

Kvinnliga reproduktiva organens anatomi och funktion

Answer 81

De kvinnliga reproduktionsorganen delas in i inre och yttre organ. Inre könsorgan: Äggstockar (Ovarier): Plats: På båda sidor av livmodern, fästa vid bäckenet. Producerar och mognar ägg (oocyter). Producerar könshormoner som östrogen och progesteron. Äggledare (Tuba uterina/Fallopian tubes):Förbinder äggstockarna med livmodern. Funktion: Fångar upp ägget efter ägglossning. Här sker befruktningen (spermien möter ägget). Livmodern (Uterus): Plats: Mitt i bäckenet. Funktion:

Question 82

De kvinnliga yttre könsorganen

Answer 82

Yttre könsorgan: Blygd (Vulva): Beståndsdelar: Blygdläppar (yttre och inre), klitoris, och vaginalöppning. Funktion: Skyddar de inre könsorganen. Klitoris är känslig för stimulering och spelar roll i sexuell njutning.

Question 83

Kvinnliga hormonkontroll

Answer 83

Hypotalamus och hypofysen styr äggstockarnas hormonproduktion genom att frisätta: FSH (follikelstimulerande hormon) som mognar ägg. LH (luteiniserande hormon) som triggar ägglossning.

Question 84

Menstruationscykeln:

Answer 84

Follikelfasen (Dag 1–14) Startpunkt: Börjar med menstruationen (blödningen), där livmoderslemhinnan (endometrium) stöts ut. Hormoner: Hypofysen frisätter follikelstimulerande hormon (FSH), vilket stimulerar tillväxten av folliklar i äggstockarna. Äggutveckling: En follikel blir dominant och producerar östrogen, som får livmoderslemhinnan att växa och bli redo för en potentiell graviditet. Ägglossning (Dag 14) Hormonell topp: Höga nivåer av östrogen triggar hypofysen att frisätta luteiniserande hormon (LH). Händelse: LH-ökningen leder till att ägget släpps från den mogna follikeln. Detta är den fertila perioden i cykeln Lutealfasen (Dag 15–28) Gulkroppen: Efter ägglossning omvandlas den tomma follikeln till en gulkropp (corpus luteum), som producerar progesteron. Effekt: Progesteron upprätthåller livmoderslemhinnan och förbereder kroppen för graviditet. Om ingen befruktning sker: Gulkroppen tillbakabildas, progesteron och östrogen sjunker, vilket leder till att livmoderslemhinnan bryts ner och nästa menstruation börjar.

Question 85

Anabolism och katabolism: Två sidor av metabolism

Answer 85

Metabolism är de kemiska processer som sker i kroppen för att omvandla energi och bygga upp eller bryta ner molekyler. Anabolism Definition: En uppbyggande process där mindre molekyler binds samman för att skapa större och mer komplexa molekyler. Syfte: Att bygga och reparera vävnader, producera nya celler och lagra energi. Energi: Kräver energi (främst från ATP). Katabolism Definition: En nedbrytande process där stora molekyler bryts ner till mindre enheter. Syfte: Att frigöra energi som kan användas för kroppens funktioner. Frigör energi som lagras som ATP. Anabolism är uppbyggande och energikrävande, medan katabolism är nedbrytande och energigivande. De båda processerna är beroende av varandra. Energin som frigörs i katabolismen används för att driva anabola processer.

Question 86

Metabolismens faser: Absorptionsfas, postabsorptionsfas och svält Metabolismens processer varierar beroende på kroppens energistatus och näringstillgång. Dessa delas in i tre faser: absorptionsfasen, postabsorptionsfasen och svältfasen.

Answer 86

Absorptionsfasen (0–4 timmar efter måltid) Processer och energikälla: Näringsämnen från födan absorberas i blodet och används direkt som energi eller lagras. Kolhydrater bryts ner till glukos och används som kroppens primära energikälla. Överskottsglukos lagras som glykogen i levern och musklerna eller omvandlas till fett i fettvävnaden. Fetter lagras som triglycerider i fettvävnad. Aminosyror används för att bygga proteiner eller omvandlas till energi vid behov. Hormonell kontroll: Insulin frisätts från bukspottkörteln för att stimulera glukosupptag och lagring. Postabsorptionsfasen (4–24 timmar efter måltid) Processer och energikälla: Kroppen använder lagrade näringsämnen för att hålla blodsockernivåerna stabila. Glykogen från levern bryts ner till glukos (glykogenolys) för att försörja hjärnan och andra vävnader. Fettvävnaden bryts ner till fettsyror som används som energi av muskler och andra vävnader. Glukoneogenes i levern börjar, där nya glukosmolekyler bildas från icke-kolhydrater (t.ex. aminosyror och glycerol). Hormonell kontroll: Glukagon frisätts för att stimulera glykogenolys och glukoneogenes. Kortisol och adrenalin kan aktiveras vid behov av ytterligare energi.

Question 87

Upplagring av glukosöverskott som glykogen i lever och muskelceller

Answer 87

När kroppen tillförs energi via kolhydrater, bryts dessa ner till glukos i matsmältningssystemet. Glukos tas upp av blodet och transporteras till olika vävnader, där det kan användas som energikälla eller lagras som glykogen vid överskott. Processen för att lagra glukos som glykogen kallas glykogenes. Upptag av glukos: Efter en måltid stiger blodsockernivån, vilket stimulerar bukspottkörteln att frisätta hormonet insulin. Insulin främjar upptag av glukos i lever- och muskelceller genom att öka uttrycket av glukostransportörer (GLUT4 i muskler). Fosforylering av glukos: När glukos kommer in i cellen, omvandlas det till glukos-6-fosfat med hjälp av enzymet hexokinas (eller glukokinas i levern). Detta steg förhindrar att glukos lämnar cellen och gör det redo för vidare bearbetning. Bildning av glykogen: Glukos-6-fosfat omvandlas till glukos-1-fosfat med hjälp av enzymet fosfoglukomutas. Enzymet glykogen-syntas och glykogenin bidrar till att länka glukosmolekyler till en glykogenkedja via α-1,4-glykosidbindningar.

Question 88

Regleringen av blodglukos och lipider genom insulin, glukagon, adrenalin, kortisol, och tillväxthormon

Answer 88

Regleringen av blodglukos och lipider sker tack vare ett samspel mellan flera hormoner: insulin, glukagon, adrenalin, kortisol och tillväxthormon. Insulin Produceras av betaceller i bukspottkörtelns langerhanska öar som svar på höga blodglukosnivåer. Effekter på glukos: Insulin stimulerar glukosupptag i muskler och fettväv. Främjar glykogenes i lever och muskler. Stimulerar lipogenes (bildning av fett) i fettvävnad och lever och hämmar lipolys (nedbrytning av fett) i fettvävnad. Glukagon Produceras av alfaceller i bukspottkörteln som svar på låga blodglukosnivåer. Effekter på glukos: Stimulerar glykogenolys i levern, vilket frigör glukos till blodet. Adrenalin Frisättning: Frisätts från binjuremärgen som svar på stress (fight-or-flight-respons). Effekter på glukos: Stimulerar glykogenolys i lever och muskler. Kortisol Frisättning: Frisätts från binjurebarken som svar på stress (långvarig) eller lågt blodsocker. Effekter på glukos: Stimulerar glukoneogenes i levern. Hämmar glukosupptag i muskler och fettvävnad för att spara glukos till hjärnan. Tillväxthormon GH, growth hormone Frisättning: Utsöndras från hypofysens framlob, särskilt under fasta, träning eller sömn. Effekter på glukos: Minskar glukosupptag i muskler och fettvävnad, vilket höjer blodglukosnivåerna. Stimulerar glukoneogenes i levern.

Question 89

Samspelet mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet, transmittorsubstanserna acetylkolin och noradrenalin samt receptorerna.

Answer 89

Sympatiska nervsystemet (SNS) Aktiverar kroppens "fight-or-flight"-respons å förbereder kroppen för stress eller fara. Effekter: Ökar hjärtfrekvensen. Vidgar bronkerna i lungorna. Hämmar matsmältningen. Frisätter glukos från levern (energimobilisering). Transmittorsubstanser och receptorer Noradrenalin (primär neurotransmittor): Utsöndras från sympatiska nervändar och binder till adrenerga receptorer. Parasympatiska nervsystemet (PNS) Styr kroppens "rest-and-digest"-funktioner, som främjar återhämtning och energilagring. Effekter: Sänker hjärtfrekvensen. Stimulerar matsmältningen. Främjar urinering och avföring. Stimulerar saliv- och tårproduktion. Transmittorsubstanser och receptorer Acetylkolin (primär neurotransmittor): Utsöndras från parasympatiska nervändar och binder till kolinerga receptorer. Kolinerga receptorer: Nikotinerga receptorer: Finns i ganglier och är ansvariga för att vidarebefordra signaler till målorgan. Muskarinerga receptorer (i målorgan) Samspelet mellan SNS och PNS SNS och PNS verkar ofta antagoniskt för att reglera kroppens funktioner.

Question 90

Hur effekter och organisation av sympatisk och parasympatisk signalering påverkar organ och organsystem.

Answer 90

Sympatisk signalering: Effekter: Ökar hjärtfrekvensen och kontraktionskraften genom beta-1-receptorer. Orsakar vasokonstriktion i de flesta blodkärl ökar blodtrycket Vidgar blodkärl i skelettmuskler via beta-2-receptorer för att öka blodflödet till aktiva muskler. Parasympatisk signalering: Sänker hjärtfrekvensen genom M2-receptorer i sinusknutan och AV-knutan. Har liten effekt på blodkärl (de flesta blodkärl har inte parasympatisk innervering). Organisation: Vagusnerven (kranialnerv X) innerverar hjärtat. Lungor Sympatisk signalering: Vidgar bronkerna genom beta-2-receptorer, vilket underlättar andning. Minskar sekretion i luftvägarna. Parasympatisk signalering: Effekter: Drar ihop bronkerna genom M3-receptorer. Mag-tarmkanalen Sympatisk signalering: Hämmar tarmrörelser (motilitet) och sekretion genom alfa- och beta-receptorer. Sammandrar sfinktrar (t.ex. pylorus) via alfa-receptorer. Parasympatisk signalering: Stimulerar tarmrörelser och matsmältningssekretion genom M3-receptorer. Slappnar av sfinktrar. Urinvägar och könsorgan Sympatisk signalering: Hämmar tömning av urinblåsan genom att stimulera beta-2-receptorer (avslappning av blåsmuskulaturen) och alfa-1-receptorer (sammandragning av inre sfinktern). Parasympatisk signalering: Stimulerar tömning av urinblåsan genom M3-receptorer (kontraktion av blåsmuskulaturen och avslappning av sfinktern). Styr erektion genom vasodilatation i könsorganens blodkärl. Lever och energimetabolism Sympatisk signalering: Stimulerar glykogenolys (nedbrytning av glykogen till glukos) och glukoneogenes via beta-2-receptorer. Ökar frisättning av fettsyror genom lipolys. Parasympatisk signalering: Har liten direkt effekt på levern, men stimulerar matsmältning som kan påverka energianvändningen indirekt.

Question 91

Begreppen kroppens kärntemperatur och hudtemperatur är centrala inom fysiologin och handlar om temperaturregleringen i kroppen. Beskriv Kroppens kärntemperatur, Hudtemperatur, Skillnaden mellan kärntemperatur och hudtemperatur

Answer 91

Kroppens kärntemperatur Kärntemperaturen avser den inre temperaturen i kroppens vitala organ och djupare strukturer, som hjärnan, hjärtat, levern och andra organ i bröst- och bukhålan. Normala värden: Kärntemperaturen ligger normalt mellan 36,1°C och 37,8°C. Den kan variera något beroende på tid på dygnet (lägre på natten, högre under aktivitet). Kärntemperaturen är relativt konstant och påverkas inte lika snabbt av yttre faktorer. Kärntemperatur: Den stabila, inre temperaturen som krävs för att vitala organ ska fungera. Mätning av kärntemperatur kan ske rektalt, oralt, i örat (tympanisk temperatur) eller med hjälp av specialinstrument som mäter esofageal temperatur. Reglering: Styrs av hypotalamus, som fungerar som kroppens termostat. Upprätthålls genom termoreglerande mekanismer som svettning, blodflödesreglering och skakningar. För låg kärntemperatur (under 35°C): Indikerar Hypotermi, vilket kan vara livshotande om det inte åtgärdas. Hudtemperaturen avser temperaturen på kroppens yta, som huden och det subkutana (underhudsliga) lagret. Hudtemperatur: Yttemperaturen som varierar beroende på miljö och termoreglering. Båda är avgörande för kroppens förmåga att anpassa sig till olika temperaturer och upprätthålla homeostas. Reglering: Hudtemperaturen är mer dynamisk än kärntemperaturen och påverkas direkt av omgivningstemperaturen, blodflödet till huden och kroppens behov av att reglera värme. Värmeförlust: När kroppen behöver svalkas ökar blodflödet till huden (vasodilatation), vilket gör att mer värme avges till omgivningen. Värmebevaring: Vid kyla minskar blodflödet till huden (vasokonstriktion), vilket hjälper till att bevara kroppens värme.

Question 92

Begreppen hypo- normo- och hypertermi samt redogöra för deras värden

Answer 92

Hypotermi Ett tillstånd där kroppens kärntemperatur är lägre än normalt och inte tillräcklig för att upprätthålla kroppens metaboliska funktioner. Normoterm Det normala temperaturintervallet där kroppens vitala organ fungerar optimalt och metaboliska processer är stabila.Värden: Normalt: 36,1-37,8°C. Normotermi är kroppens optimala tillstånd, där alla system fungerar effektivt. Hypertermi >37,8 Ett tillstånd där kroppens kärntemperatur är högre än normalt och kroppen inte effektivt kan göra sig av med överskottsvärme. Det är inte samma sak som feber, som är en reglerad ökning av temperatur på grund av immunsvar.

Question 93

Skelettmuskulaturens roll i att öka värmeproduktionen

Answer 93

Shivering thermogenesis (skakningar) Funktion: Vid exponering för kyla aktiveras ofrivilliga muskelkontraktioner (skakningar), som snabbt ökar värmeproduktionen. Ökad muskelaktivitet vid rörelse Funktion: Muskelarbete under fysisk aktivitet genererar värme som en naturlig följd av metabolism. Även i vila bidrar skelettmuskulaturen till kroppens basalvärmeproduktion genom kontinuerlig metabolism. Eftersom skelettmuskulaturen utgör cirka 40% av kroppsvikten, Hypotalamus: Styr termoreglering och initierar skakningar genom signaler från termoreceptorer i huden och kroppens inre. Sympatiska nervsystemet: Aktiverar muskelarbete och metabolism som svar på kyla. Sköldkörtelhormoner (T3 och T4): Ökar basalmetabolismen i musklerna och bidrar till värmeproduktion. Skelettmuskulaturen bidrar till kroppens värmeproduktion genom: Skakningar (shivering thermogenesis). Ökad metabolism och ATP-användning. Värme som biprodukt av rörelse och basal aktivitet.

Question 94

Feberns och dess funktion

Answer 94

Feber (pyrexi) Feber är en förhöjning av kroppens kärntemperatur som uppstår som svar på infektion, inflammation eller andra påfrestningar. Det är en del av kroppens immunsvar och har flera viktiga funktioner för att skydda kroppen mot patogener. Många bakterier och virus trivs bäst vid normala kroppstemperaturer. Feber kan hämma deras tillväxt och spridning. Feber stimulerar produktionen av vita blodkroppar, antikroppar och cytokiner. Ökar fagocytos och Snabbare läkning

Answer 95

Nefronet är den funktionella enheten i njurarna och ansvarar för att filtrera blodet, ta bort avfallsprodukter, och reglera kroppens vätske- och elektrolytbalans. Bowmans kapsel och glomerulus: Filtrering av blodet. Bowmans kapsel omsluter glomerulus, en kapillärnystan där blodet filtreras. Här börjar processen med att filtrera blodet genom glomerulus, där små molekyler som vatten, salter, glukos och avfallsprodukter som urea filtreras ut, medan större molekyler som proteiner och blodceller stannar kvar i blodet. Glomerulus Glomerulus är ett nätverk av kapillärer där blodet filtreras genom de tunna kapillärväggarna. Filtreringen drivs av blodtrycket i glomerulus och resulterar i att ett filtrat, den så kallade primärurinen, samlas i Bowmans kapsel. Proximala tubuli Här sker återabsorption av många ämnen som kroppen behöver, inklusive nästan all glukos, aminosyror, och en stor mängd natrium och vatten. Det sker också sekretion av vissa avfallsprodukter och läkemedel. Nefronet Blodet filtreras i glomerulus för att skapa primärurin. Nödvändiga ämnen som vatten, glukos och elektrolyter återabsorberas i proximala tubuli och Henles slinga. Sekretion: Vissa avfallsprodukter och joner utsöndras i distala tubuli. Koncentrering av urin: Genom Henles slinga och samlingsrör koncentreras urinen beroende på kroppens behov av att spara eller utsöndra vatten. Proximala tubuli: Återabsorption av viktiga ämnen. Henles slinga: Koncentrering av urin. Distala tubuli: Finjustering av elektrolytbalansen. Samlingsrör: Slutlig koncentrering och transport av urin till njurbäckenet.

Question 96

Njurarnas arbetssätt med fokus på filtration, reabsorption och sekretion

Answer 96

Njurarna spelar en central roll i kroppens vätskebalans, elektrolytbalans, pH-reglering och utsöndring av avfallsprodukter. Deras arbetssätt kan delas in i tre huvudprocesser: filtration, reabsorption och sekretion, Filtration (glomerulär filtration) Filtration sker i glomerulus, det är ett nätverk av kapillärer omgiven av Bowmans kapsel. Här filtreras blodet genom kapillärernas porösa väggar, vilket gör att vätska och små molekyler pressas ut ur blodet och bildar primärurin. Vad som filtreras ut: Små molekyler som vatten, glukos, elektrolyter, aminosyror, urea, och kreatinin. Blodceller och stora proteiner stannar kvar i blodet. Ca 180 liter primärurin bildas per dag hos en vuxen. Reabsorption Reabsorption innebär att viktiga ämnen i primärurinen transporteras tillbaka till blodet via nefronets tubuli. Denna process säkerställer att kroppen behåller nödvändiga ämnen och vatten. Sekretion innebär att specifika ämnen aktivt transporteras från blodet och in i nefronets tubuli. Denna process är viktig för att reglera kroppens kemiska balans och eliminera vissa avfallsprodukter som inte filtreras i glomerulus.

Question 97

Njurens hantering av ämnen som glukos, proteiner, joner och vatten

Answer 97

Glukos filtreras fritt i glomerulus eftersom det är en liten molekyl. Den finns i primärurinen i samma koncentration som i blodplasman. Nästan all filtrerad glukos reabsorberas i proximala tubuli via specifika natrium-glukos-kotransportörer (SGLT1 och SGLT2). Glukos återförs till blodet via faciliterad diffusion genom glukostransportörer (GLUT). Vid normala blodglukosnivåer (4-6 mmol/L) återabsorberas 100% av glukosen. Patologi: Vid höga blodglukosnivåer (t.ex. vid diabetes) överstiger glukosen njurens reabsorptionskapacitet, vilket leder till att glukos utsöndras i urinen (glukosuri). Små mängder filtrerade proteiner reabsorberas i proximala tubuli genom endocytos och bryts ned till aminosyror innan de återgår till blodet.

Question 98

ADH och RAAS systemet med fokus på produktionsställe och effekter på njurarna

Answer 98

ADH, eller vasopressin, är som kroppens väktare över vattnet. När kroppen märker att blodet börjar bli för koncentrerat, som om du har druckit för lite vatten eller svettats mycket, skickar hjärnan en signal. Denna signal kommer från hypotalamus, där ADH tillverkas, och vidare till hypofysens baklob, där det lagras och frisätts. När ADH släpps ut i blodet når det njurarnas samlingsrör, som fungerar som kroppens vattenledningar. RAAS är ett annat system som träder in när blodtrycket är lågt eller när njurarna märker att det inte kommer tillräckligt med blod till dem. Det är som om njurarna slår larm och startar en kedjereaktion. Allt börjar med att njurarna frisätter renin, ett enzym som fungerar som första kuggen i maskineriet. Renin tar hjälp av ett ämne som cirkulerar i blodet, angiotensinogen (producerat i levern). Renin omvandlar detta ämne till angiotensin I, som sedan passerar genom lungorna. Där väntar ett annat enzym, ACE, som förvandlar angiotensin I till angiotensin II – en kraftfull spelare som gör flera saker på en gång: Det drar ihop blodkärlen (vasokonstriktion), vilket gör att blodtrycket stiger direkt. Det signalerar till binjurarna att släppa ut Aldosteron. Aldosteron är som en chef i njurarnas distala tubuli och samlingsrör. Det ser till att njurarna suger tillbaka mer natrium (salt) från urinen till blodet. Eftersom vatten alltid följer salt, hjälper detta också till att öka blodvolymen. Samtidigt kastas onödigt kalium ut med urinen. Tillsammans med angiotensin II hjälper detta system kroppen att få upp blodtrycket och säkerställa att alla organ får tillräckligt med blod.

Question 99

Var sitter njurarna?

Answer 99

Njurarna sitter i höjd med den nedre revbensbågen, dorsalt långt bakåt, och mot ryggraden.

Question 100

Vad heter njure

Answer 100

Ren

Question 101

Berätta om vätskan som finns

Answer 101

Stablilisera extracellilär vätskan dvs vätskan utanför cellerna

Question 102

Njurarnas funktion

Answer 102

Producera urin Reglera mängden vatten i kroppen via ADH Reglera saltbalansen na+ och K+ Ta bort avfallsämnen, läkemedel och giftiga ämnen från blodet Deltar i syrabasregleringen Via RAAS reglerar blodtrycket Producerar hormonerna erytropoetin och erytrocyter Aktiverar vitamin D till kalcium

Question 104

vad innehåller urinen efter att den processat?

Answer 104

Vatten överskott av salter na ka och klorin Kreatinin som kommer från våra muskler Gallpigment Urea är ett urinämne avfallsämne som är ihop med koldioxid

Question 105

Vad är diures

Answer 105

Mängden urin som produceras inom en bestämd tid

Question 106

Hur mkt kissar en frisk vuxen per dygn?

Answer 106

1-2 liter urin

Question 107

Vad är oliguri?

Answer 107

Sänkt urinproduktion 400-500 ml per dygn

Question 108

Vad är polyguri?

Answer 108

För hög urinproduktion

Question 109

Berätta om ADH?

Answer 109

Frisätts via hypofysen vid törst. Produceras i hypotalamus och frisätts vis hypofysens baklob ADH koncentrerar urinen så det får en mörk färg ADH gör att vattenkanalen öppnas

Question 110

Förklara hur kroppen bildar koncentrerat urin

Answer 110

Filtration - Glomerulus Urin bildas genom att vätska pressas ut från blodet och över till urinvägarna Reabsorption - Proximala Tubulus Här tas ämnen tillbaka till blodet i njurarna Sekretion - Distala tubulus Kroppen gör sig av med ämnen som det finns överskott av Exkretion Resten utsöndras som urin Det finns ett hormon som heter ADH som koncentrerar urinen som frisätts från hypofysens bakhorn

Question 111

Vad finns normalt i urinen

Answer 111

Vatten Urea Kreatinin Gallpigment gör urinen gul Överskott av Na k och är normalt i urinen

Question 112

Njurarna som endokrint organ vilka är deras 3 viktiga endokrina funktioner?

Answer 112

1) stimulera produktionen av EPO som stimulerar prod av röda blodceller mer erytrocyter gör ökat upptag av syre 2) Ombildning av vitamin D till kalciotreol 3) RAAS reglerar blodtrycket Renin enzym som prod i njurarna

Question 113

Korttidsreglering av blodtrycket

Answer 113

När vi reser oss snabbt från en stol måste bltr korrigeras och det är sympatiskus osm kontraherar våra arterioler RAAS - 1)huvudeffekt är att mer vatten i blodet blir mindre i toaletten. Kommer öka törst och reabsorption i njurarna av både salt och vatten. Då blir det mer vätska i blodet och mindre kissas ut. Ger ökat blodtryck pga ökat minutvolym. 2) Huvudeffekt via direktkontraherande verkan på arteriolerna direkt via Angiotension 2 och även genom att förstärka effekten av sympatikus.

Question 114

Vilken är den främsta skillnaden i mekanismen för hur kroppstemperaturen ökar vid feber jämfört med vid fysisk ansträngning?

Answer 114

Feber är en reaktion på en infektion eller virus medan fysisk ansträning är en ökad värmeproduktion. Vid feber kommer pyrogener "ändra" set-point i hypotalamus för att kroppen ska tro att kräntemperaturen är låg och måste höjas. Detta eftersom kroppen kan mer effektivt bekämpa virus när temperaturen är lite högre (dock inte för högt då kemiska reaktioner avstannar och enzymer och proteiner förstörs). Kroppen tror alltså att det är för kallt och kommer göra allt den kan för att minska värmeförlusten och öka värmeproduktionen. Detta är även en anledning till varför man känner sig frusen vid feber. Vid fysiskt ansträngning kommer kroppen, till skillnad från vid feber, känna att värmeproduktionen ökar och försöka öka värmeförlusten för att hålla en normal kärntemperatur (36,0 - 37,5°C). Detta är varför vi svettas vid fysisk ansträning och kan ha skälvningar vid feber.

Question 115

Vad är "nefron" och vad har det för funktion?

Answer 115

Nefronet har många funktioner men dess främsta uppgift är filtration och reglering av vätska.

Question 116

Vad är hypovolemi? Nämn även 2 tillstånd som kan orsaka det

Answer 116

Hypovolemi innebär minskning av blodvolymen i kroppen vilket kan bero på vätskeförlust ex kräkningar eller vid blodförlust.

Question 117

Vilken roll spelar östrogen under follikelfasen?

Answer 117

Östrogen spelar roll i förberedelsen av ägglossning och potentiell graviditet. Östrogen främjar framför allt tillväxten av livmoderslemhinnan Denna fas börjar mensens första dag och fram till ägglossningen.

Question 118

Vad är skillnaden mellan skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur?

Answer 118

Skelettmuskler är viljestyrda och fäster vid skelettet, Hjärtmuskulatur finns endast i hjärtat och är icke-viljestyrd, Glatta muskler är icke-viljestyrda och finns i inre organ

Question 119

Urinvägarna består av följande delar med ordningsföljd från distalt (längre från kroppens mitt naveln) till proximalt (närmare kroppens mitt naveln):

Answer 119

Urinrör, urinblåsa, urinledare, njure

Question 120

vad innebär diffusion? Vad är drivkraften för diffusion? Nämn en typ av diffusion?

Answer 120

Att en hög koncentration av ett ämne i en vätska strävar att utjämnas. Drivkraften för diffusion är koncentrationsskillnaden Osmos är en typ av diffusion

Question 121

Vad händer vid hyperton dehydrering?

Answer 121

Vid hyperton dehydrering kommer vatten förflyttas från cellen till det extracellulära vätskerummet

Question 122

Cervikalkotor Torakalkotor Lumbalkotor Os sacrum Os coccygis

Answer 122

7 översta i ryggraden Cervikalkotor 12 kotor efter cervikalkotorna Torakalkotor Lumbalkotorna är i svanken Os Sacrum bäckenet Os coccygis är svansbenet sista delen av ryggraden

Question 123

Var i kvinnans kropp sker befruktningen

Answer 123

i Äggledaren

Question 124

Njuren försörjs med blod via

Answer 124

Arteria renalis

Question 125

Nämn några påståenden om hormonet ANP

Answer 125

ANP frisätts vid för stor blodvolym från hjärtats förmak ANP hämmar Angiotensin II, Aldosteron och ADH ANP ökar utsöndringen av natrium och vatten via urinen

Question 126

Biceps brachii Pector major Deltoideus Trapezius

Answer 126

Stora överarmsmuskeln Stora bröstmusklerna Axelmusklerna Vid nacken & nyckelbenet

Question 127

Vilken effekt har frisättningen av PTH och kalcitriol?

Answer 127

De ökar nedbrytning av benvävnad

Question 128

Femur Tibia Fibula

Answer 128

Stora lårbenet - femur Benet närmast stortån - Tibia Benet närmast lilltån - fibula

Question 129

Vilket av följande processer kan ske under absorptionsfasen?

Answer 129

Glykogenes

Question 130

Vad är hypotermi?

Answer 130

Skälvning Reflexstyrda muskelkontraktioner

Question 131

Hur långt är urinröret hos kvinnor respektive hos män?

Answer 131

Ca 3-4 cm hos kvinnor och ca 20 cm hos män

Question 132

Vilket hormon stiger kraftigt och triggar ägglossningen?

Answer 132

Luteiniserande hormon (LH)

Question 133

Vilka hormoner frisätts från njuren?

Answer 133

Erytropoetin, kalcitriol och renin

Question 134

Vilket/vilka hormoner frisätts vid kortvarig stressreaktion?

Answer 134

Adrenalin och noradrenalin

Question 135

Vilken av följande effekter har progesteron på kroppstemperaturen under menstruationscykeln?

Answer 135

Ökar kroppstemperaturen

Question 136

Vilka effekter har insulin och glukagon?

Answer 136

INSULIN Stimulerar glukoneogenesen Stimulerar nedbrytning av fetter GLUKAGON Ökar nivåer av glukos i blodet Frisätts under absorptionsfasen

Question 137

Vad händer med progesteronnivåerna om befruktning inte sker ökar eller minskar?

Answer 137

De minskar

Question 138

Du ska ge en intramuskulär injektion i en muskel i överarmen. I vilken muskel ger du injektionen?

Answer 138

M. deltoideus

Question 139

Clavicula Radius Ulna Humerus

Answer 139

Nyckelbenet Benet på tumsidan Benet på lillfinger sidan Överarmsbenet

Question 140

Vad är det svenska namnet för mandibula?

Answer 140

Underkäksbenet

Question 141

Vad är den primära funktionen av aldosteron?

Answer 141

Öka blodtrycket och blodvolymen

Question 142

Vad heter den yttre hinnan på skelettet?

Answer 142

Periost

Question 143

Glomerulus Afferent arteriol Proximala tubulus Samlingsrör Henles slynga Bowmans kapsel Efferent arteriol Distala tubulus Peritubulära kapillärer

Answer 143

Nätverk av blodkärlen har till uppgift filtration av plasma (till Bowmans kapsel) För blodet till glomerulus Över Bowmans kapsel, reabsorption av vatten na tillbaka till blodet Transporterar färdigt urin till njurbäcken Beiga röret nere i gungan. reabsorption av vatten och na Tar emot filtrat från glomerulus till P.tubulus Blå ven som leder blodet från glomerulus Reabsorption och sekretion av elektrolyter Röda artären nere i gungan återupptag av största mängden ämnen från tubulus inklusive glukos och aminosyror

Question 144

Vad händer när en muskel inte har tillgång till kalcium?

Answer 144

När en muskel inte har tillgång till kalium kan den inte genomföra muskelkontraktioner korrekt

Question 145

Definiera begreppet kärntemperatur samt ange värde för normal kärntemperatur hos en frisk vuxen människa.

Answer 145

Kärntemper är den inre kroppstemperaturen hos en människa som hjärtat hjärna och bukorgan. Den normala kärntempen för en frisk vuxen ligger mellan 36,5 och 37,5 Under 36 grader är hypotermi och över 38 är hypertermi

Question 146

Hals/nackmusklerna Pectoralis major R adominis M Deltoideus Biceps braachi Triceps braachi M Femoris M,Dorsi M Gluteus maximus

Answer 146

Trapezius Bröstmusklerna Mag/bukmusklerna Axelmuskeln Stora armmuskeln Stora muskeln på baksida överarm Framsida lårmuskel Ryggmuskel Sätesmuskeln

Question 147

# Var i kotpelaren finns en lumbalpunktion?

Answer 147

En ryggradsnål sätts in, vanligtvis mellan tredje och fjärde ländkotan i nedre ryggraden . När nålen väl är korrekt placerad i det subaraknoidala utrymmet (utrymmet mellan ryggmärgen och dess hölje, hjärnhinnorna), kan trycken mätas och vätska kan samlas upp för testnin

Question 148

Berätta de 4 huvudprocesserna som ligger till grund för urinproduktionen

Answer 148

1 Filtration Blodet leds via afferent arteriol där det filtrerar. Vätska pressas ut från glomerulus och över till Bowmans spation och in i tubulus sytemet. Vätskan som filtreras kallas primär urin. Primärurinen inne håller kroppens avfallsämnen såsom urea och kreatinin men även sådan som inte bör kissas ut från kroppen. 2. Reabsorption allt det nyttiga som vi vill ha tillbaka hämtas tillbaka till blodet. Det är att de flesta av de nyttiga ämnen tas upp igen till blodet från primärurinen det sker i Proximala Tubulus. 3. Sekretion i distala tubulus Här kommer enskilda ämnen ut från blodbanan som väljs ut noga och ut till urinen Kan vara läkemedel 4 Exkretion 1-2 liter som kissas ut.

Question 149

Hur tar kroppen hand glukos, proteiner och kaliumjoner

Answer 149

Glukos sparas av kroppen som om det är guld. Glukos blir absorberad från tarmen till blodet innan det kommer till njurarna. Glukos är pytteliten och kommer att hamna i urinvägarna men efter glukos är bra för kroppen kommer det att reabsorberas i proximala tubulus Kaliumjoner reabsorberas för kroppen anser det som nyttigt. Proteiner är så stora att de inte kan filtreras och det är något som kroppen behöver som byggstenar och de reabsorberas i Proximala tubulus.