Fall 20

Question 1

Vad sker i bitestiklarna?

Answer 1

Här sker mognad och lagring av spermier

Question 2

Var går ductus deferens?

Answer 2

Ductus deferens går genom ljumskkanalen (canalis inguinalis) och vidare upp genom lilla bäckenet på urinblåsans dorsalsida
Här förenar den sig med utförsgångarna från sädesblåsorna (ductus excretorius) och bildar ductus ejaculatorius som mynnar ut i urinröret (uretra)

Question 3

Vad har prostatan för funktion?

Answer 3

Ger 25% av sädesvätskan i form av surt sekret

Question 4

Vad gör cowpers körtlar?

Answer 4

Ger försatsen som ser till att miljön blir bra för spermierna.

Question 5

Var och när bildas könsstamcellerna?

Answer 5

Könsstamcellerna bildas i gulesäcken under fosterutvecklingens fjärde vecka
Könsstamcellerna vandrar sedan ner i embryot, från gulesäcken till gonaderna

Question 6

Var bildas spermierna?

Answer 6

Produktionen av spermier börjar basalt i tubuli seminiferi där det finns en pool av diploida spermatogonier (stamceller) sedan fosterstadiet. Under utvecklingen rör sig spermierna mellan sertoliceller som har tight junctions emellan sig som separerar den fortsätta utvecklingen från blodcirkulationen (blodtestisbarriren)

Question 7

Hur påverkar sertolicellen spermatogenesen?

Answer 7

Sertolicellen ger den unika miljö som krävs och bildar dessutom androgen binding protein (ABP) som binder in testosteron som stimulerar spermatogenesen.

Question 8

Vad består akrosomen utav?

Answer 8

Den platta akrosomen består av nedbrytande enzymer så som akrosin och hyaluronidas
Dessa enzymer har stor betydelse vid kontaken med äggcellen

Question 9

Hur lång tid tar utvecklingen av en spermie?

Answer 9

Utvecklingen från spermatogonium till “färdig” spermie tar c:a 70 dagar

Question 10

Hur regleras spermatogenesen?

Answer 10

LH stimulerar Leydigceller
Testiklarnas leydigceller bildar androgener, framförallt testosteron
Testosteron stimulerar spermatogenesen

FSH stimulerar Sertoliceller
Sertoliceller skapar en speciell miljö i sädesledaren som krävs för att spermatogenesen ska kunna ske

Negativ feedback i systemet
Om det uppstår för mycket FSH sker en negativ feedback där sertoliceller bildar inhibin
Inhibin hämmar frisättning av gonadotropiner från adenohypofysen
Höga koncentrationer av testosteron i blodet hämmar frisättningen av gonadotropiner från adenohypofysen, samt delvis utsöndringen av GnRH från hypotalamus

Question 11

Varför blir personer på anabola steroider infertila?

Answer 11

Testosteronet stänger av

Question 12

Vad är skillnaden på manlig meios och kvinnlig meios?

Answer 12

Manlig meios ger fyra haploida dotterceller (spermatider) medan kvinnlig meios ger bara en mogen gamet och två polkroppar

Question 13

Vad händer under meiosen (den manliga)?

Answer 13

I första steget av meiosen dubbleras alla kromosomer och kopiorna håller sig nära varandra

Nästa fas, pairing, är unik för meiosen; varje dubblerad paternal kromosom lokaliserar och parar ihop sig med den motsvarande dubblerade maternala kromosomen.

Pairing försäkrar cellen att homologerna segrerar rätt under de två kommande celldelningarna och att alla slutliga gameter får en komplett haploid uppsättning kromosomer

De två meiotiska celldelningarna, meios I och meios II, gör att 4 haploida celler får varsin av varje kromosom.

Eftersom delningen är random, kommer varje gamet få en mix av maternal och paternal kromosom

Question 14

Vad är crossing over?

Answer 14

Homologous rekombination används för att laga skadade kromosomer som förlorat genetisk information. Fungerande information från en hel DNA-dubbelhelix för att ersätta rätt sekvens på den skadade.

Question 15

Hur sker en crossing over?

Answer 15

Crossing-over sker med hjälp av formation av ett synaptonemal komplex. När de dubblerade homologa paren går ihop, hjälper proteinkomplex till så att dessa bivalenta par hålls samman och riktas rätt.

Detta gör att utbyte kan ske mellan icke-systerkromatiderna. Varje kromatid i den dubblerade homologen kan genomföra cross-over med ena (eller båda) kromatiden/erna från den andra kromosomen i bivalenten.

Question 16

Vad har cohesin för roll i crossing over?

Answer 16

Utöver chisma som håller ihop homologerna, hjälper cohesin proteiner till att hålla systerkromatiderna fastklistrade under hela meios I. I början av anafas I börjar cohesin proteinerna som håller ihop kromosomarmarna att degraderas. Detta tillåter armarna att separera och homologerna att dras isär. Denna degradering är nödvändig för att separera homologerna som annars skulle sitta ihop i varandra

Question 17

Vad händer under meios 1 och vad händer under meois 2?

Answer 17

Meios 1: Maternala och paternala homologa kromosompar parar ihop sig på metafasplattan
Varje homologt par kallas för bivalent och innehåller fyra systerkromatider
De homologa paren separerar under den första meiotiska celldelningen

Meios 2: Separarer de två systerkromatiderna och producerar celler med haploid genetisk information.

Question 18

Varför ökar meiosen den genetiska variationen?

Answer 18

Paternala och maternala kromosomhomologerna delas upp randomiserat under meios I likt singla slant. Varje gamet innehåller paternala versioner av vissa kromosomer och maternala versioner av andra. Denna randomiserande uppdelning beror helt slumpmässigt på hur bivalenten är positionerade när de radar upp sig under metafasen i meios I.

Det totala antalet olika gameter varje person kan producera blir även mycket högre på grund av crossing-over som ger en andra randomisering. Allt detta tillsamanns ger en nästan oändlig genetisk mix av unika gameter i en individ

Question 19

Vad händer under befruktningen?

Answer 19

När oocyt och spermie möts (oftast i ampullan) sker en akrosomreaktion och den påföljande sammansmältningen av de båda könscellerna.

Det är då äggcellen aktiveras och meios II avslutas
De båda prokärnorna kan sedan sammansmälta
Det uppstår en zygot, som utan fördröjning går in i den allra första mitosens profas
Zygoten utvecklar sig genom flera stadier till en blastocyst och bäddas in i livmoderns endometrium

Question 20

Vad måste spermien göra innan den kan reagera med äggcellen?

Answer 20

När spermien frisätts i det kvinnliga könsorganet måste de genomgå en mognadsprocess, en så kallad kapacitering.

Det sker förändringar i sammansättningen av glykoproteiner i spermiens cellmembran

Question 21

Vad är syftet med akrosomreaktionen?

Answer 21

Syftet är att göra spermiens inträde i äggcellen möjlig

Question 22

Hur sker sammansmältningen av ägg och spermie?

Answer 22

Tre processer:

Penetration av corona radiata
Spermien löser upp förbindelserna mellan cellerna i corona radiata med hjälp av hyaluronidas och kan tränga sig vidare mot zona pellucida

Penetration av zona pellucida
Akrosin från akrosomen spjälkar glykoproteiner i zona pellucida som blir till zona pellucida receptorer
Det är genom dessa receptorer som spermien tar sig in

Efter dessa två steg ligger spermien i det perivitellina utrymmet mellan äggets cellmembran och zona pellucida

Fusion av cellmembran
Spermien tangerar sig mot äggcellens mikrovill och spermien membran samansmälter med äggcellens

Hela spermien tas upp, men det är bara den haploida kromosomuppsättningen och den proximala centriolen som är av betydelse för befruktningen

De övriga delarna bryts ner, exempelvis svansen

Question 23

Vilken process sätts igång när ägget har sammansmält med spermien?

Answer 23

Äggcellens depolarisation

Question 24

Vad innebär äggcellens depolisering?

Answer 24

Äggcellens aktivering leder till att meios II avslutas

Den ger upphov till den kvinnliga prokärnan
Den andra polkroppen (nummer 2) avstöts (eventuellt)

Äggcellens aktivering leder till tömning av kortikala granulae

Detta sker för att hindra polyspermi, det vill säga att fler än en spermie tränger in i äggcellen

Om en till spermie ändå lyckas ta sig in händer ingenting eftersom det bara finns en prokärna att smälta samman med i ägget

Question 25

Vad gör kortikala granulae?

Answer 25

Kortikala granulae består av proteolytiska enzymer. De proteolytiska enzymerna bryter ned glykoproteinerna i zona pellucida, och zona pellucida receptorerna förstörs
Andra spermier kan därmed inte komma in i äggcellen

Question 26

Vad sker under preimplantationsfasen?

Answer 26

Befruktad äggcell vandrar under preimplationsfasen längs tuba uterina till uterus.

Under denna väg från ovariet till livmoderhålan delar sig cellen flera gånger och genomgår flera cellstadier.

Det blir först en morula, och sedan en blastocyst som gör implantation i endometriet.

Question 27

Hur blir morulan till en blastocyst?

Answer 27

När morulan kommer fram till livmoderhålan skapar Jon- och vattentransport det inre cellskiktet

Detta utvidgar intercellulärrummet

Intercellulärrummet ansamlar volym på embryots ena sida till en blastocystkaviteten

Det är bildandet av blastocystkaviteten som gör morulan till en blastocyst

Question 28

Vad händer i blastocyststadiet?

Answer 28

I blastocyststadiet tränger blastocysten ut från zona pellucida

Zona pellucida har hitills hindrat prematur implantation i tubaväggen

Gör hål i pellucida med strypsin
Blastocysten kläcks likt ett äggskal

Question 29

Hur sker implantationen?

Answer 29

Blastocysten är sedan redo för implantation i endometriet dag 5 efter befruktningen

Trofoblastcellerna (ligger i kontakt med embryoblasten) etablerar kontakt med endometriets epitel genom integriner

Blastocysten delas upp i:

1. Syncytiotrofoblast (ligger närmast endometriet)
2. Enkelskiktade cytotrofoblasten
   Förser syncytiotrofoblasten med celler genom proliferation och fusion

Syncytiotrofoblasten infiltrerar endometeriet
Penentrerar epitelskiktet och dess basalmembran
Celladhesionsmolekyler, exempelvis L-selektin, fungerar som en receptor som gör att syncytiotrofoblasten kan binda in

Det går sedan djupt in till zona compacta
Tills epitelet omsluter embryot

Question 30

Varför sker implantationen?

Answer 30

Implantation sker främst för att få tag på kärl. Vi behöver kärl för att få tag på näring
Det är korionvilli som gör att embryot kan få kärlförsörjning och därmed näringstillförsel så att det kan fortsätta att växa

Detta stimuleras av progesteron

Question 31

Vad utsöndrar syncytiotrofoblasten?

Answer 31

Syncytiotrofoblasten utsöndrar humant koriongonadtropin (hCG)

Question 32

Vad gör hcg?

Answer 32

HCG binder in till LH-receptorerna i gulkroppen (corpus luterum)
Detta gör att corpus luterum överlever och ombildas till corpus luterum graviditalis
Kan fortsätta att producera progesteron
Menstruationen uteblir
Det är hCG i urinen som påvisas vid ett positivt graviditetstest
HCG håller kvar corpus luterum tills moderkakan kan ta över näringsförsörjningen

Question 33

Vad består de första tre veckorna av översiktligt?

Answer 33

Under v2 differentierar blastocysten till embryoanlagen som består av:

• Bilaminära groddplattan (hypoblast och epiblast)
• Ur epiblasten kommer amnionhålan att bildas
• Primära gulesäcken

Vecka 3 består av intensiva tillväxts- och differentieringsprocesser

Question 34

Vad händer i början av vecka 3?

Answer 34

I början av vecka 3 uppstår en upphöjning, den primitiva strimman, från epiblastytan på groddplattans kaudala del
Ligger i embryots mittlinje och växer i kranial riktning tills den når mitten av groddplattan
Vid den kraniala änden av strimman uppstår en rund förtjockning, den primitiva noden

Question 35

Hur bildas de tre groddbladen?

Answer 35

Endoderm
Celler från epiblasten vandrar ner genom den primitiva strimman och ersätter hypoblastet
Detta lager, som ligger ventralt, kallas nu för endoderm (se bild A)

Mesoderm
Epiblastceller kommer också att lägga sig mellan endodermet och epiblastet
Dessa celler kallas för mesoderm (se bild B)

Ectoderm
Ektoderm är det som blir kvar av epiblasten

Question 36

Vad är framtiden för de tre olika lagrena?

Answer 36

Mesoderm blir till: 
Ben 
Muskler 
Brosk 
Bindväv 

Endoterm blir till:
Matspjälkningssystemet
Lungorna
Levern

Ektoderm blir till:
Överhuden
Nervsystemet
Vissa delar av kraniet