Faktarutor Blommor och Buskar s 6-128 Flashcards

1
Q
  1. Vilken unik information kan man få genom bokens uppdelning av perenner i grupper, ståndorter och typer?
A
  • Grupper ger information om perennernas livslängd
  • Ståndorter ger information om perennernas krav på soltimmar och jordtyp
  • Typer ger information om perennernas förekomst på en plats från enstaka exemplar till många.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  1. Nämn en marktäckande perenn för ståndort 1
A

Ståndort 1: Hasselört, Kaukasisk förgätmigej, Fänrikshjärta, Röd sockblomma, Gulplister, Skuggröna, Smalbladig lungört

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  1. Nämn en marktäckande perenn för ståndort 2
A

Ståndort 2: Taggpimpinell, Revsuga, Jättedaggkåpa, Dvärgastilbe, Kaukasisk förgätmigej, Fänrikshjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  1. Nämn en marktäckande perenn för ståndort 3
A

Ståndort 3: Taggpimpinell, storblommigt nattljus, bergormrot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Nämn en marktäckande perenn för ståndort 4
A

Ståndort 4: Kattfot, Murklocka, Stjärnklocka, Krupkotula, Fjällsippa, Trädgårdssolvända, storblommigt nattljus, mossflox, bergormrot, barrbräcka, gul fetknopp, vit fetknopp, backtimjan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Nämn en marktäckande perenn för ståndort 5
A

Ståndort 5: Revsuga, jättedaggkåpa, penningblad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. Vad är bra att tänka på vid plantering av en perenn?
A
  • Förutom stenpartiväxter vill perenner ha ett jorddjup på 30-60cm
  • De flesta perenner vill ha en humusrik lättare jord med jämn fuktighet
  • Gödsla ej i samband med planteringen
  • Sätt först ut perennerna där de ska växa, gör sedan hål lika stora som krukan
  • Tryck till jorden kring plantan så den står stadigt och rötterna snabbt får jordkontakt
  • Vattna rikligt efteråt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  1. Nämn fem perenner som tål att växa i skugga och som dessutom har vacker blomning.
A
Höstanemon, 
astillbe, 
dvärgastillbe, 
höstastillbe, 
kaukasisk förgätmigej, 
liljekonvalj, 
nunneört, 
höstgentiana, 
gellenia, 
julros, 
klippståns, 
vitlysing, 
jätterams, 
sommarviva, 
tremastarblomma, 
treblad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. På vilka sätt kan man själv föröka perenner?
A
  • Dela perennen under våren eller slutet av augusti-september med hjälp av grep, spade eller bara händerna
  • Dela på rhizomer i slutet av sommaren med hjälp av en kniv
  • Sidolökar eller knölar kan flyttas när moderlöken eller -knölen har blommat och vissnat ned
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Vad är ett woodland och av vilka skikt består det?
A

Det är en uppbyggd skogsmiljö med trädskikt, buskskikt och örtskikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. Vad är viktigt att tänka på vid anläggandet av ett stenparti?
A
  • Anlägg stenpartiet på en solig plats
  • Dräneringen är viktig
  • Hellre få stora stenar än många små
  • Gör en jordblandning på 2 delar trädgårdsjord, 1 del torvmull, och 1 del grus eller grov sand
  • Täck jorden med 3-5 cm lager grovt grus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Ge ett exempel för ståndort 1 på låga växter som passar vid en grav.
A

Ståndort 1: Hasselört, Fågelfotsstarr, Smalbladig lungört, Flitiga lisa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Ge ett exempel för ståndort 2 på låga växter som passar vid en grav.
A

Ståndort 2: Rödbladig revsuga, Koreansk plymspirea, Rosenplister

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Ge ett exempel för ståndort 3 på låga växter som passar vid en grav.
A

Ståndort 3: Mossflox, miniatyrrosor, taggpimpinell, blodnäva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Ge ett exempel för ståndort 4 på låga växter som passar vid en grav.
A

Ståndort 4: Låg kärleksört, Ulleternell, standtrift

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Ge ett exempel för ståndort 5 på låga växter som passar vid en grav.
A

Ståndort 5: Kaukasisk förgätmigej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
  1. Vad kan vara bra att tänka på när man ska komponera växter för en plantering vid gravplats?
A
  • Marktäckande perenner skyddar jorden mot uttorkning vid stark sol och vind
  • Låga marktäckande perenner kan kombineras med sommarblommor och vårlökar
  • Planteringen behöver inte vara symmetrisk
  • Små buskar är fina också på vintern
  • Jorden måste ha en bra struktur och god närings- och mullhalt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  1. Ge exempel på fem doftande gammaldags perenner.
A
Blågull, 
Bondpion, 
Gullviva, 
höstflox, 
krollilja, 
liljekonvalj, 
lavendel, 
luktpion, 
mose brinnande buske, 
viol
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
  1. Ge fem exempel på stationära perenner.
A
Guldadonis, 
löjtnanshjärta, 
mose brinnande buske, 
japansk sockblomma, 
gillenia, 
brudslöja, 
julros, 
daglilja, 
funkia, 
rosenvial, 
elefantgräs, 
blåtåtel, 
pion, 
jättevallmo, 
jätterams, 
spetsbräken, 
sommarviva, 
japansk viva, 
violviva, 
gullviva, 
aklejruta, 
treblad, 
nysrot, 
palmlilja, 
plymspirea, 
silverax
20
Q
  1. Hur är en planteringslåda för en gravplats uppbyggd?
A

Den består av en inre låda där jorden läggs och en yttre låda för vatten samt ett sugfilter som drar upp vatten till jorden

21
Q
  1. Ge tre exempel på vinterfina perenner.
A
Hjärtbergenia, 
julros, 
kärleksört, 
röd solhatt, 
vissa prydnadsgräs, 
skuggbräken, 
bergormrot, 
skuggröna, 
vintergröna
22
Q
  1. Ge fem exempel på aggressiva perenner (rotspridande).
A
Ulleternell, 
tovsippa, 
myskmadra, 
dvärgastillbe, 
kaukasisk förgätmigej, 
hässleklocka, 
silverarv, 
liljekonvalj, 
gul nönneört, 
murreva, 
brunnäva, 
gulplister, 
lupin, 
purpurklätt, 
penningblad, 
praktlysing, 
strutbräken, 
engelsk vallmo, 
rörflen, 
gul fetknopp, 
tremastarblomma, 
vintergröna, 
ormöga, 
revsuga, 
parkslide
23
Q
  1. Vilka för- och nackdelar finns med perenner som sprider sig lätt?
A
  • Fördelar: De täcker snabbt in ytor där det inte krävs så mycket skötsel
  • Nackdelar: på fel plats blir de ogräs
24
Q
  1. Vilka fördelar har ormbunkar som trädgårdsväxt?
A
  • Vackert bladverk
  • Flera arter kan planteras där många andra arter inte trivs
  • De blir gamla
  • De är underhållsfria
  • Vissa arter är vintergröna
25
Q
  1. Hur lyckas man med sin trädgårdsdamm?
A
  • Gärna soligt, men i vilket fall mycket ljust läge för att växterna ska trivas
  • Plantera vattenväxterna på rätt djup
  • Var försiktig med svenska arter eftersom de lätt tar över
  • Gör rent dammen ett par gånger om året och fyll på vatten efterhand
  • En pump minskar algtillväxten
  • Vattentömning, rengöring och vattenbyte är sätt att tillfälligt få bort algproblem
26
Q
  1. Vilka zoner brukar man prata om vad gäller trädgårdsdammar och hur djupa är de?
A
  • Strandzonen har ett vattendjup på 0-10 cm
  • Sumpzonen har ett vattendjup på 10-30 cm
  • Djupzonen har ett vattendjup på 30 cm eller mer
27
Q
  1. Hur förökas sommarblommor?
A
  • Så i kruka
  • Så direkt på växtplatsen/friland/direktsådd
  • Sätta sticklingar
28
Q
  1. Varför har vissa lökväxter svårt för att blomma i Sverige?
A

Vissa arter av lökväxter härstammar från torra, varma klimat där fukt- och temperaturförhållandena är annorlunda än i Sverige, tex Centralasien. Där är det torrt och varmt under sommaren och ofta torrt även på vintern. Dessa lökar kan dels få svårt att överleva den svenska vintern, och dels inte få tillräckligt med värme under sommaren för att orka blomma våren efter. Dessa lökar måste ”bakas” under vintern för att blomma.

29
Q
  1. Vad menas med en Rembrandt-tulpan?
A

Rembrandt-tulpaner är tulpaner som är flammiga, stimmiga eller har markeringar i brunt, brons, rött, rosa eller purpur på vita, röda eller gula bakgrunder. Dessa brokiga mönster är orsakade av virus.

30
Q
  1. Hur beskärs engångsblommande buskrosor?
A

Döda, torra och för tätt sittande eller felväxande skott tas bort. Engångsblommande buskrosor blommar på fjolårsskotten och man beskär därför utöver detta endast försiktigt för att forma och tunna ur. Beskärs när björken har musöron eller när man beskär andra buskar, alltså under vårvinter eller JAS.

31
Q
  1. Hur beskärs återblommande buskrosor?
A

Döda, torra och för tätt sittande eller felväxande skott tas bort. Kraftiga årsskott kan förkortas till två tredjedels längd och svaga skott och sidoskott kan skäras ned till tre till fyra ögon. Man skär även av överblommade skott tillsammans med ett par bladpar för att stimulera ytterligare blomning. Beskärs när björken har musöron.

32
Q
  1. Hur beskär man en ramblerros?
A

Döda, torra och för tätt sittande eller felväxande skott tas bort. Om man har en rambler som friväxande buske behöver den i övrigt inte beskäras alls. Har man begränsat utrymme kan man klippa ned de utblommade rankorna när nya årsskott visar sig. Om sorten är återblommande/remonterande tas efter första blomningen vissna blommor bort tillsammans med ett par bladpar.

33
Q
  1. Hur beskär man en climberros?
A

Döda, torra och för tätt sittande eller felväxande skott tas bort. I övrigt skär man endast bort de äldsta, dåligt blomproducerande grenarna och små spinkiga skott. Om sorten är återblommande/remonterande tas efter första blomningen vissna blommor bort tillsammans med ett par bladpar.

34
Q
  1. Hur beskär man klasblommiga rosor?
A

Döda, torra och för tätt sittande eller felväxande skott tas bort. Övriga skott kortas in med ca en tredjedel. Beroende på om det är en svagväxande eller starkväxande ros och odlarens egna preferenser så skär man tillbaka plantan till ca 15 cm för svagväxande och 25 cm för starkväxande. Om sorten är återblommande/remonterande tas efter första blomningen vissna blommor bort tillsammans med ett par bladpar.

35
Q
  1. Hur beskär man storblommiga rosor?
A

Döda, torra och för tätt sittande eller felväxande skott tas bort. Storblommiga rosor ska också skäras tillbaka till 20-30 eller 30-40 cm respektive beroende på om det är en svag- eller starkväxande planta. Efter första blomningen tas vissna blommor och något eller några bladpar bort. Är klimatet kallt och rosen fryser ned till marknivå tar man bort frusna skott och börjar därifrån.

36
Q
  1. Vad menas med en okulerad ros?
A

Okulerade rosor är idag det vanligaste i handeln och de benämns ibland som ‘förädlade’ rosor. Det innebär att man tagit bort ett öga eller början på ett nytt skott från en ofta starkväxande grundplanta och satt dit ett öga av den önskade rossorten. Den önskade rosen växer alltså på en annan rot än sin ursprungliga.

37
Q
  1. Vilka fördelar har rotäkta rosor?
A
  • Lättare att föröka
  • Ger inga vildskott (Vildskott ger mattare blad som drar mot blågrönt. Dessa ska tas bort. De okulerade bladen är blankare och grönare)
  • Är härdigare
  • Ser likadana ut som när de en gång introducerades
38
Q
  1. Nämn fem rosor som funkar till häck?
A
Japansk klätterros, 
Daggros, 
Carolinaros, 
pimpinellroshybrider, 
vresroshybrider, 
gammaldags buskrosor, 
dockrosor
39
Q
  1. Vad är bra att tänka på vid inköp av rosor?
A
  • Förpackade rosor med bara torvmull runt roten i en plastpåse får inte ligga för varmt
  • Barrotsplantors rotsystem är känsliga för uttorkning. Förebygg genom att bädda in rötterna i torvmull med plastpåse runt
  • För krukodlade rosor, välj inte planta utifrån vacker blomning vid köptillfället utan utifrån väl utvecklat rotsystem
  • Barrotade rosor ska ha gröna grenar och inte vara skrumpna eller skrynkliga. Veden i grenarna ska inte kännas mjuk när man klämmer på den. Knopparna ska vara i vila och det ska inte vara några som har bildat skott.
  • Rotsystemet ska vara välutvecklat och förgrenat.
40
Q
  1. Vad är det för skillnad mellan en rambler- och climberros?
A
  • Ramblern är starkväxande och blir ofta 3-5 m hög. Rankorna är gracila, böjda och nedhängande. Den blommar rikligt med små blommor i mindre eller större klasar, i regel en gång per säsong.
  • Climbern är ofta lägre än ramblern med tjockare och styvare rankor och färre långa skott från marknivå. Utvecklas långsammare än ramblern. Blommorna är större och plantan är ofta återblommande eller remonterande.
41
Q
  1. Hur planterar man och gödslar en ros?
A
  • Hålet ska grävas så stort att rötterna får fritt spelrum sedan skadade rötter har skurits bort.
  • Rotäkta rosor ska planteras i samma nivå som de odlas. Okulerade rosor ska planteras med okuleringsstället 10 cm under marknivå.
  • Vattna rejält efter plantering, men gödsla inte.
  • Gödsling på våren med hönsgödsel (kväverikt) och mineralrik gödsel som algomin eller chrysan (fosfor och kalium som främjar blomningen). Återblommande rosor gödslas ännu en gång efter första blomningen men före mitten av juli.
42
Q

Vad karaktäriserar ståndort 1?

A

Perenner som trivs bäst under eller i anslutning till uppvuxna träd och stora buskar.

  • halvskuggigt till skuggigt läge
  • humusrik till mager jord
  • vindskyddade platser
  • äldre trädgårdar och parker med uppvuxna träd och buskar
43
Q

Vad karaktäriserar ståndort 2?

A

Perenner som trivs bäst framför uppvuxna träd- och buskbestånd

  • soligt till halvskuggigt läge
  • humusrik jord - frisk jord
  • mestadels vindskyddat
  • uppvuxna trädgårdar, randzon mellan slutna träd- och buskbestånd och öppna lägen
44
Q

Vad karaktäriserar ståndort 3?

A

Perenner som trivs bäst på soliga platser

  • soligt läge
  • näringsrik och humusrik lucker jord
  • mestadels vindskyddat
  • rabatter, ängsmarker
45
Q

Vad karaktäriserar ståndort 4?

A

Perenner som trivs bäst i stenpartier eller klippträdgårdar

  • mestadels soligt läge
  • oftast särskilda markförhållanden
46
Q

Vad karaktäriserar ståndort 5?

A

Perenner som trivs bäst i närheten av vatten eller på fuktiga växtplatser

  • soligt - skuggigt läge
  • mestadels vindskyddat